Han dansar ut sin depression

Depression är ämnet för koreografen och dansaren Carl Knifs nya verk Freinds of Dymphna/RED. Det föddes ur ett tvång. Knif har lidit av depression i olika repriser.

När Carl Knif för fem år sedan insjuknade i depression förstod han först efteråt att han hade varit deprimerad ganska länge. Slutligen mynnade hans tillstånd ut i en burnout och därefter i en ännu djupare depression.

Ständig skugga vid ens sida

Nu är Knif ur depressionen. Men han tror inte att den någonsin kommer att lämna honom helt. Sitt fortsatta liv beskriver han som en resa med depressionen som en ständig följeslagare, med på något sätt.

- Det tyngsta med depressionen är att man inte kan förstå den, den saknar logik, säger Knif.

Svårt att veta varför

Ofta kan man inte säga vad depressionen beror på. Men visst kan det finnas saker som triggar och sätter igång den, funderar Knif.

I Knifs fall var det många små pusselbitar som tillsammans ledde till sjukdomen. Han listar: prestationskrav, dåligt självförtroende, ensamhet, utanförskap…

En enda grå dimma

Det var som tonåring Knif upplevde sin första, djupa depression. Föräldrarnas skilsmässa ledde till en livskris som i sin tur förorsakade en djup melankoli.

Knif visste inte då att det fanns något som kallades depression. Det var bara en känsla som blev allt starkare tills den blev kontinuerlig. Allt var en enda lång, grå dimma.

Livet trädde in igen

När Knif flyttade från Vasa till Helsingfors och började studera, ryckte det nya livet upp honom ur depressionen. Under en lång tid gjorde de här känslorna sig sedan inte påminta i Knifs liv.

- Men jag tror att vi alla lever med ljus och mörker, vi lever alla med glädje och sorg.

Alla lider inte av djup depression. Men Knif tänker sig att vi alla känner också den nyansen.

Stack upp sitt huvud på nytt

Trots att Knif kom ur sin första depression, fanns den alltså alltid där, säger han. När han sedan arbetade för mycket och ställde för stora krav på sig själv tog hans krafter helt enkelt slut. Då blomstrade depressionen upp igen.

Men då Knif i tonåren upplevde en grå, jämn dysterhet och en sorts avsaknad av glädje blev depressionen efter burnouten nu mycket våldsammare. När han nådde botten upplevde han panikångest och ångestattacker överlag med kramper och svårigheter att andas.

-Så depressionen kan te sig på så olika sätt, säger Knif.

Dansen som kanal

Att göra ett dansverk om depression kändes paradoxalt, berättar Knif. Eftersom depressionen ofta är en jättestor passivitet, en kraft som gör en helt lam, hur ska man då fånga det i rörelse, som till sitt väsen är depressionens motsats? frågar han sig.

När Knif var som mest deprimerad kände han inte heller rörelsen i sin kropp, den klingade inte det minsta. Han rörde sig, men fullständigt utan att bli inspirerad, vilket var jätte skrämmande, säger han.

Känslan i kroppen

Det ledde till tvivel på att någonsin kunna skapa igen. Senare fick allt det här det ändå att kännas extra spännande och utmanande att försöka gestalta det. Och just det faktum att Knif har känt depressionen mycket starkt i sin kropp, i sin fysik, gör att det samtidigt ändå ligger nära till hands att skapa ett dansspråk som beskriver det.

- När jag behandlar depression, så behandlar jag ju samtidigt hela livet. Sjukdomens inverkan på livet och livssynen har lett till en väldigt bred karta och det är så mycket man vill få sagt och så lite som ryms i ett verk, tycker Knif, som också så gärna skulle ge det ett lyckligt slut, men samtidigt vill han vara ärlig.

En lång process

Tillsammans med de två andra dansarna, Terhi Vaimala och Jonna Aaltonen har Knif utbytt personliga erfarenheter och minnen. Dem har han sedan format till de texter som nu finns med i verket.

Som motvikt till den djupt personliga delen finns också en samhällelig synvinkel med. Efter mycket tänkande kom Knif farm till att han ville använda Bibeln som referensram.

Förutom religiösa bilder har han med två Bibelcitat. Dymphna i verkets titel syftar på de psykiskt sjukas helgon, berättar Knif.

Knivs nya verk Freinds of Dymphna/RED hör till dansfestivalen Alexander dansar. Det uppförs den 27 - 28.10.2015. Festivalen på Alexandersteatern i Helsingfors avslutas med Pori Dance Companys verk Havaintoja maasta 30 - 31.10.2015.

Se också: