Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Allt fler för en skattehöjning i Vasa

Från 2015
Uppdaterad 28.10.2015 08:33.
Vasa stadsfullmäktige
Bildtext Arkivbild
Bild: YLE/Mira Myllyniemi

Officiellt säger ungefär hälften av fullmäktigeledamöterna i Vasa nej till en höjning av skatteprocenten. I både Svenska folkpartiets grupp och i Sannfinländarnas grupp verkar det som om fler börjar se en höjning som ett av sätten att få stadens ekonomi på fötter.

Den rundringning som Yle Österbotten och Yle Pohjanmaa har gjort visar att Samlingspartiet säger klart nej till en höjning av skatteprocenten.

Kristdemokraterna, Socialdemokraterna och Vänsterförbundet säger klart ja till en höjning. De Gröna vill också höja men har inte slagit fast om lämplig höjning är en procent.

Centerns gruppordförande gick inte att få tag på.

Allt fler säger ja till skattehöjning

I ett par år har man diskuterat en höjning av skatteprocenten i Vasa. I början var de flesta politikerna negativt inställda till en höjning.

- I vår grupp är vi ganska många som börjar luta mot en höjning av skatteprocenten, säger SFP:s gruppordförande Ulla Granfors.

Enligt Granfors har de sparåtgärder som staden hittills tagit i bruk gett ett visst resultat.

Ulla Granfors, prorektor vid Vasa övningsskola.
Bildtext Ulla Granfors.
Bild: Yle/Kati Enkvist

- På riksnivå aviseras ju nu ytterligare nedskärningar som ju läggs till stadens, säger Granfors.

Inkomsterna borde täcka utgifterna

Samlingspartiets gruppordförande Anne-Marie Viinamäki säger att partiet håller fast vid sin linje om att skatteprocenten inte ska höjas eftersom stadens inkomster borde räcka till för att täcka utgifterna.

- Det är ju inte så enkelt att om man höjer skatteöret så kan allt fortsätta som förut. Om vi höjer skatteöret måste vi också göra de här sparåtgärderna, annars är vi snart i samma ekorrhjul, säger Viinamäki.

Bildtext Anne-Mari Viinamäki
Bild: Yle(Lena Linderborg

Viinamäki nämner finska skolan i Brändö och biblioteken i Brändö och Roparnäs som ställen där staden skulle kunna spara.

De som talar för en skattehöjning lyfter gärna fram att man i så fall kanske inte skulle behöva lägga ner skolan och biblioteken. Med en skattehöjning skulle det också vara lättare att få budgeten i balans.

Underskottet blir inte lika stort

Vasas skatteprocent är nu 19,5 procent och till exempel Socialdemokraternas grupp är av den åsikten att skatteprocenten ska höjas med en procentenhet.

Socialdemokraternas gruppordförande Erkki Teppo säger att om man skulle höja skatten skulle underskottet inte bli så stort.

- Om Vasa höjde skatteprocenten med en procent skulle vi fortfarande ligga ungefär på medeltalet av skatteprocentarna i landet, säger Teppo.

Kristdemokraternas Heimo Hokkanen har redan tidigare förespråkat en höjning på minst en halv procentenhet eller till och med en hel procent för att staden ska kunna behålla basservicen.

En höjning av skatteprocenten är ett rättvist sätt att öka stadens inkomster.

- En skattehöjning är klarare och tydligare för Vasaborna än alla de olika avgifterna som man nu planerar, säger Hokkanen.

Heimo Hokkanen, Vasa fullmäktige
Bildtext Heimo Hokkanen
Bild: YLE/ Marcus Lillkvist

Koncentrera och bibehålla service

En höjning med en procent skulle enligt Vasas ekonomidirektör Jan Finne innebära en inkomst på 11,8 miljoner euro.

Bildtext Jan Finne.
Bild: Yle/Joni Kyheröinen

- Tillsvidare håller vi skatteprocenten på samma nivå som nu. De planerade inbesparingarna ska genomföras, säger Sannfinländarnas gruppordförande Matti Vahtera.

- Nu är det aktuellt att höja skatteprocenten. För ett år sedan föreslog vi en höjning på en halv procent, nu måste vi höja med en procent, säger Vänsterförbundets gruppordförande Anneli Lehto.

Vänsterförbundet föreslår att man gör en utredning om hur stadens anställdas arbetsbelastning ser ut och om det finns dubbelarbete.

Också de hyror som till exempel daghemmen, skolorna, biblioteken och äldreboenden betalar borde enligt Vänsterförbundet ses över.

Mellan 15 och 16 miljoner ska bort jämfört med budgeten för i år. Sparkraven har att göra med rambeslutet som togs i somras om ett allmänt sparkrav på 2,6 procent.

Finne säger att alla nämnder ska spara minst 2,6 procent. I euro är det social- och hälsovården som ska spara mest.

- Målsättningen är att man ska kunna lägga ner och koncentrera verksamhet och på samma gång bibehålla servicen, säger Finne.