Bohemian Rhapsody 40 år – en osannolik hit tre gånger om

Ingen refräng. En salig blandning musikstilar. Dubbelt så lång som reguljära singlar. Intellektuella slängar i texten. Allting talade emot Bohemian Rhapsody. Ändå blev den en hit. Tre gånger.

För att vara en pop/rocklåt är Queen-klassikern Bohemian Rhapsody uppbyggd på ett rätt speciellt sätt. Den är indelad i olika sektioner med både a capella- och hårdrocksinslag på ett sätt som närmast för tankarna till progressiv rock.

Men det var inte bara själva låten som var speciell. Tillsammans med den kom en visuellt exceptionell musikvideo, eller promovideo som det hette på den tiden. En video som skulle bli stilbildande.

Det har nu gått 40 år sedan Bohemian Rhapsody gavs ut och än idag räknas både låten och videon som milstolpar inom pop- och rockmusiken.

Det är Queens sångare och huvudsakliga låtskrivare, Freddie Mercury, som skrivit Bohemian Rhapsody.

Enligt medlemmar i Freddies tidigare band hade han börjat leka med det som skulle bli Bohemian Rhapsody redan i slutet av 1960-talet, så han hade haft gott om tid att låta låten mogna.

Freddie Mercury lär ha haft hela låten mer eller mindre klar i sitt huvud på förhand och sedan bara dirigerade han de andra i Queen hur de skulle göra.

Sex olika sektioner

Bohemian Rhapsody består av sex olika sektioner – introduktionen, en balladdel, ett gitarrsolo, en operadel, en rockdel och till sist en avslutning. Det här formatet som var fullt med tvära kast i fråga om stil, tonläge och tempo var väldigt ovanligt när det gällde hitmusik i mitten av 70-talet. Vilket det för den delen fortfarande är.

För gemene strölyssnare kunde det verka som om Bohemian Rhapsody dök upp litet som gubben ur lådan. Att – hoppsan! Var kom den ifrån?

Men faktum är ändå att Queen hade gett några förvarningar om vad som komma skulle. Redan på deras första skiva Queen från år 1973 fanns till och med två låtar som till stilen påminner om Bohemian Rhapsody. Låtarna är My Fairy King och Liar.

Lyssnar man med det örat märker man vissa likheter i låtuppbyggnaden mellan My Fairy King, Liar och Bohemian Rhapsody.

Men det kom en förvarning till. På gruppens andra album Queen 2 (1974) fanns låten The March Of The Black Queen och även den var ett led i bandets utveckling mot Bohemian Rhapsody.

När Queen gick in i studion år 1975 för att spela in deras fjärde album A Night At The Opera hade de alltså redan gett några förvarningar om vad som var på gång. Men ändå var det ingen som riktigt kunde vänta sig det som skulle komma.

Inspelningarna började i flera studior

Den 24:e augusti år 1975 inleddes arbetet med Bohemian Rhapsody. Det skedde i Rockfields studio 1 nära Monmouth i södra Wales. Men bara för den här låtens skull användes ytterligare fyra studior i Storbritannien.

De andra medlemmarna i Queen – gitarristen Brian May, trummisen Roger Taylor och basisten John Deacon – följde Freddie Mercurys direktiv och spelade snällt in delarna med sina respektive instrument, men utan att ha någon desto vidare aning om hur de olika bitarna skulle användas i den färdiga mixningen.

Det kännspaka gitarrsolot hittade ändå Brian May själv på. Han säger sig ha skrivit solot utan att ha hört låten på förhand och att han märkt att det ofta är ett bra sätt för honom att skriva solon på.

"Fred's Thing"

Eftersom Bohemian Rhapsody var ett stycke som egentligen endast Freddie Mercury hade något slags helhetsvision om, så kallade resten av bandet låten för ”Fred’s Thing”. Det var först under slutet av inspelningarna som den verkliga låttiteln kom fram.

Skivan A Night At The Opera producerades av Roy Thomas Baker. Han brukade gå hem till Freddie Mercury där Freddie satte sig vid pianot och spelade upp snuttar från Bohemian Rhapsody. Freddie förklarade då bl.a. att: ”här kommer operadelen in”.

Roy Thomas Baker kunde inte annat än skratta åt det hela, för det var det roligaste han hört i hela sitt liv. Vem hade väl hört talas om att man skulle blanda in opera i en rocklåt?

Operadelen svårast

Arbetet med Bohemian Rhapsody visade sig bli ett smått gigantiskt projekt. Hela låten gjordes i olika delar som sedan lades ihop. Varje del krävde en hel del koncentration.

Den svåraste delen var just operadelen, det vill säga mittpartiet. Det tog en vecka att få ihop den. För de ville skapa en enorm opera-aktig kör – och det med bara tre röster, det vill säga Freddie Mercury, Brian May och Roger Taylor. För att få de maffiga sångpartierna fick de sjunga mellan 10 och 12 timmar per dag.

Bara partiet med ”No, no, no, no, no” fick de ta ungefär 150 gånger för att bli nöjda.

Lager på lager med röster

För att uppnå den effekt Freddie Mercury var ute efter lade de lager på lager med deras röster, så att de till sist fick det att låta som en enorm kör. Som mest gjorde de upp till 180 pålägg, eller så kallade overdubs.

Orsaken till att de måste lägga på sången så många gånger var att den tidens analoga studior hade en begränsad kapacitet. Det trots att Queen hade en 24-spårs studio till sitt förfogande. Tidigare hade de fått nöja sig med 16 spår.

Inspelningsbanden blev genomskinliga

På den tiden användes ännu rullband och de användes så pass flitigt under arbetet med Bohemian Rhapsody att banden till sist blev nästan genomskinliga.

Därefter tog det hela tre veckor att få ihop alla delar av Bohemian Rhapsody till en fungerande helhet. Det vill säga ungefär lika lång tid som det på den tiden brukade ta att göra en hel platta.

När Bohemian Rhapsody äntligen var färdig visade det sig att det var den dittills dyraste singel som någonsin hade gjorts.

Inte automatiskt singel

Bohemian Rhapsody är närmare sex minuter lång och med det var den ungefär dubbelt så lång som vanliga singlar på den tiden. Plus att den var minst sagt litet speciellt uppbyggd. Den följde inte det vanliga hitmönstret för en singellåt.

Därför var det var inte så enkelt för Queen att få igenom att Bohemian Rhapsody skulle ges ut som singel.

I själva verket var det ingen utanför Queen som trodde att Bohemian Rhapsody skulle fungera som singel. Skivbolaget tvekade och sade att låten aldrig skulle bli en hit eftersom den var för lång.

Men Freddie Mercury trodde på sin låt.

Hjälp av discjockey

Det han gjorde då var att ge ett exemplar av Bohemian Rhapsody till sin kompis den berömde discjockeyn Kenny Everett.

När Mercury gav låten åt Kenny Everett blinkade han litet småfinurligt med ögat och sade åt Everett att han absolut inte fick spela den i sitt radioprogram.

Och Freddie Mercurys plan fungerade, för Kenny Everett kunde naturligtvis inte hålla sig, utan spelade den i sitt program. Men han gjorde det på ett litet speciellt sätt.

Everett retade lyssnarna genom att spela upp små snuttar från Bohemian Rhapsody litet här och där i radioprogrammet. Efter ett tag blev låten så pass populär bland lyssnarna att han som mest spelade den 14 gånger under en och samma dag.

Efter det började även de andra radiostationerna att spela låten i sin helhet.

Lönande risktagning

Till sist blev också skivbolaget övertygat och så gick de med på att ge ut Bohemian Rhapsody som singel. Vilket de gjorde den sista oktober år 1975.

Det var en risktagning som verkligen lönade sig. Låten blev etta på hitlistorna i Storbritannien, Australien, Belgien, Kanada, Holland, Nya Zealand, Spanien och på Irland.

När Bohemian Rhapsody gavs ut på nytt som singel år 1991 i samband med Freddie Mercurys död blev den listetta igen i Storbritannien och på Irland. Och följande år kom den på en andraplats på hitlistan i USA tack vare filmen Wayne's World.

Den första egentliga musikvideon

Det gjordes också en musikvideo till Bohemian Rhapsody och den klassas ofta som den första egentliga musikvideon.

Visserligen hade ett flertal artister redan tidigare gjort enklare promovideon, men det var först efter Bohemian Rhapsody som det började höra till saken att det skulle göras en skild musikvideo till singlarna. Som en följd av det föddes senare till exempel musikkanalen MTV.

Både låten och videon till Bohemian Rhapsody är närmast ikoniska idag, men om det låg mycket arbete bakom låten, så var videon närmast något av ett hastverk.

Videon spelades in den 10:e november 1975 på bara fyra timmar och den kostade endast £4.500. Samtliga specialeffekter gjordes i samband med filmandet och inte i editeringsrummet.

Videon klipptes ihop nästan lika snabbt som den hade filmats. Det tog endast fem timmar. En stor orsak till att det var så bråttom med videon var att den skulle visas redan samma vecka i BBC:s musikprogram Top Of The Pops.

Vad handlar Bohemian Rhapsody om?

Ända sedan Bohemian Rhapsody gavs ut har det diskuterats vad den egentligen handlar om.

Ett vanligt missförstånd är att Bohemian Rhapsody skulle handla om en person med AIDS. Men det stämmer inte. För det här var mer än 10 år innan Freddie Mercury fick HIV och sju år före HIV ens blev mera känt och klassades som ett virus.

Så finns det de som menar att texten i Bohemian Rhapsody handlar om en självmordsbenägen mördare som hemsöks av demoner. Enligt en annan teori beskriver låten händelserna före en avrättning.

Det finns även de som som menar att Bohemian Rhapsody inte handlar om någonting alls – att texten bara skrevs för att passa med musiken. Som bevis på det har man fört fram det att discjockeyn Kenny Everett har citerat Freddie Mercury att texten bara var ”lösryckt rimmande nonsens”.

Freddies egen förklaring

Den enda närmare förklaring till Bohemian Rhapsody som Freddie Mercury själv har kommit med gav han strax efter att singeln getts ut. Då sade Mercury att folk bara borde lyssna på den, fundera på det hela och sedan bestämma sig för vad den säger åt just dem.

Men Freddie Mercury berättade samtidigt att Bohemian Rhapsody inte bara föddes ur tomma intet. Att han hade gjort en hel del efterforskningar, att den var gjord med en lagom gnutta humor och var litet parodi på opera.

Och varför inte? Som Freddie Mercury själv uttryckte saken när singeln gavs ut.