Esbo ska leva på lånade pengar

Mångmiljoninvesteringar som Västmetron, Alberga simhall och Esbo sjukhus ska delvis betalas med lånade pengar. Trots att lånesumman nästa år närmar sig miljardgränsen ska skatteöret inte höjas.

Det här framgår ur stadsdirektörens budgetförslag för 2016 och ekonomiplanen för 2016-2018, som offentliggjordes på torsdag.

Stadens utgifter kommer att växa i och med att nya tjänster, så som Esbo sjukhus, Västmetron och Alberga simhall kommer att tas i bruk under de närmaste åren. Dessutom kommer det att gå åt pengar på byggande och renovering av skolor.

Sammanlagt kommer investeringarna att kosta staden 800 miljoner euro under 2016. Det här ska åtminstone delvis betalas med lånade pengar.

- De stora investeringarna beror på att Esbo växer snabbast i hela landet. Visst är metron en stor investering, men vi bygger inte bara en metro utan allt omkring den. Det är bostäder och arbetsplatser, och med hjälp av dem kommer vi också att kunna betala tillbaka lånen i framtiden, säger stadsdirektör Jukka Mäkelä.

Miljardgränsen spräcks inte - åtminstone ännu

År 2016 är Esbo tvungen att låna 303 miljoner euro och i slutet av året kommer stadens totala lånesumma närma sig miljardgränsen och vara 731 miljoner euro, alltså cirka 2600 euro per invånare.

Lånesumman är ändå relativt liten om man jämför med grannstäderna Helsingfors och Vanda som redan spräckt miljardgränsen för sina lån.

Liksom grannstäderna Helsingfors och Vanda kommer inte heller Esbo att höja sitt skatteöre trots ökade utgifter. Kommunalskatten i Esbo ska fortfarande vara klart lägre än landets genomsnitt 19,84 procent.

Skatteintäkterna förväntas växa med bara 0,8 procent under det kommande året, trots att invånarantalet enligt prognosen ska växa med över 4000 personer.

- Vår egen verksamhet har fungerat bra och vi har nått våra mål, men skatteintäkterna ökar för lite i förhållande till stadens tillväxt. På grund av konjunkturerna har vi det ändå lika svårt som alla andra, säger Mäkelä.

7 miljoner till asylsökande

Befolkningsökningen beror både på en hög nativitet och ökad invandring. Staden har förberett sig på att ta emot fler asylsökande genom att skjuta till sju miljoner euro till social- och hälsovårdssektorn och bildningsväsendet. Största delen av utgifterna kommer ändå i efterhand att ersättas av staten.

Dessutom har 4,4 miljoner extra reserverats för skolornas ökande elevmängder och ett större behov av specialundervisning. En knapp halv miljon av den här summan har reserverats för de svenskspråkiga skolorna.

Hemvårdsstödet kan försvinna

En av de mer konkreta förslagen i budgeten gäller hemvårdsstödet. En fjärdedel av Esboborna är minderåriga, långt tack vare Esbo-tillägget i hemvårdsstödet, som lockat barnfamiljer från de omringande kommunerna.

I framtiden kan staden ändå bli mindre lockande för barnfamiljerna. Enligt förslaget ska Esbo i mars sänka tillägget i hemvårdsstödet från 218 till 200 euro. Dessutom ska åldersgränsen för stödet sänkas från tre år till tre.

Ekonomin väldigt ansträngd

Esbo inledde år 2014 ett försök att balansera stadens ekonomi. Trots den ökande lånesumman anser stadsdirektör Mäkelä att balanseringsplanen framskridit på önskat sätt. Årets resultat kommer att vara bättre än det budgeterade.

- Stadens ekonomi kommer ändå att vara väldigt ansträngd under de närmaste åren på grund av den dåliga allmänna utvecklingen och hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin, säger Mäkelä.

I slutet av perioden 2016-2018 kommer upplåningen därför att öka ytterligare på grund av bland annat avbetalningarna för metron och ökande räntekostnader. Staden kommer också att använda 15 miljoner euro per år från sina fonder för att finansiera utgifterna.

- Investeringarna kommer att minska efter nästa år och sedan ska vi få ner dem på en sådan nivå att de inte behöver genomföras med lån. Metron och Esbo sjukhus har ändå varit så stora investeringar att de hade varit omöjligt att genomföra enbart med inkomstbeskattnignen. Senast år 2020 ska vi ändå kunna börja betala tillbaka våra lån, säger Mäkelä.

År 2016 planerar staden att göra ett underskott på 13 miljoner euro, men under hela planperioden ska staten göra ett svagt positivt resultat.