Depressionerna blir dyra för samhället
Var femte finländare insjuknar i depression under sin livstid och för över hälften av dem förnyas depressionen senare. En del kan inte arbeta på grund av depressionen.
År 2014 var uppskattningsvis 37 000 finländare pensionerade på grund av depression. Depressionen kostar för samhället, sammanlagt närmare två miljarder euro.
För uppskattningsvis 46 procent av alla som får sjukpension är orsaken mentala problem eller missbruksproblem. År 2013 innebar den andelen närmare 70 000 människor. Över hälften av dem är pensionerade på grund av depression.
Enligt rapporten Hälsa 2000 av Institutet för hälsa och välfärd THL hade 6,5 procent av alla finländska vuxna varit deprimerade under det senaste året. 20 procent av befolkningen insjuknar i depression under sitt liv.
Vanligast är depression bland unga och den avtar ju äldre man blir. Av alla unga vuxna har över 20 procent haft depressionssymtom. Depressionsperioder är vanligare bland kvinnor (24 procent) än bland män (11 procent).
7-8 unga blir sjukpensionerade varje dag på grund av mentala problem.
Dyrt för samhället, företagen - och den deprimerade själv
Två och en halv miljon arbetsdagar går förlorade om året på grund av sjukfrånvarodagar som beror på depression. Sjukfrånvarodagarna kostar staten, kommunerna och företagen sammanlagt 877 miljoner euro om året. År 2013 betalade Folkpensionsanstalten ut 757,6 miljoner euro i sjukpension.
Arbetsgivarna betalar ut en del av sjukpensionen. Kostnaderna beror i främst på arbetstagarens ålder. En arbetstagare som kommit in i arbetslivet som 25-åring, som förtjänar 2 500 euro i månaden och går i pension vid 30-årsåldern kostar arbetsgivaren 300 000 euro. Summan motsvarar tio års lön. Bara ett sådant här fall höjer arbetsgivarens försäkringskostnader märkbart.
Också depressionens mänskliga pris är högt. En sjuk familjemedlem kan driva en familj med medelinkomster i ekonomisk knipa. För en fattig familj innebär sjukdomen bankrutt.
Medlen för att förebygga depression är bara en bråkdel av kostnaderna, men social- och hälsovårdsministeriet har börjat styra större anslag mot förebyggande åtgärder.
Den nationella planen för mentalvårds- och missbruksarbete Mieli sammanfattar för första gången mentalvårdsarbetets utveckling på nationell nivå. Syftet är bland annat att förstärka kundens ställning och främja den mentala hälsan.
Marjaana Auranen
Ursprungstexten på Yle Terveys webbplats.