Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Olika syner på digital skola i Nyland

Från 2015
Uppdaterad 04.11.2015 21:14.
4 min

Kommunerna i Nyland väljer olika strategier när de går över från penna och papper till digitala metoder i undervisningen. I Raseborg har man valt att gå in för att alla elever ska ha personliga pekplattor eller motsvarande apparater om drygt två år.

I Pojo Kyrkoby skola har man testat pekplattor i undervisningen i några års tid. Idag klickar eleverna i årskurs 5 – 6 fram huggormar och tjädrar på skärmarna. Rektor Jennie Ahtola är stolt över att Raseborg erbjuder alla elever samma möjligheter.

– Jag tycker att det är ett demokratiskt sätt, det är lika för alla, man behöver inte jämföra vem som har en dyrare apparat, utan alla har samma möjligheter, säger Ahtola.

Bildningsdirektör Robert Nyman anser att satsningen är motiverad.

– Dagens samhälle är uppbyggt kring teknologisk utveckling och vi vill att våra elever lär sig att hantera teknologin professionellt, inte bara den roliga biten, säger Nyman i Raseborg.

Också Esbo, Vanda och Grankulla är inne på samma linje. Grankulla har satsat stort på digital apparatur och börjar redan närma sig den magiska siffran en apparat per elev.

"De pengarna har vi inte!"

I Borgå välkomnas också den digitala skolan och bland annat i Vårberga skola testar årskurs 3 - 4 ivrigt nya metoder i undervisningen. Ändå har kommunen nyss kommit fram till att det inte finns pengar för att skaffa pekplattor eller andra apparater så att det räcker till alla elever. I stället bygger man ut det öppna nätet och uppmuntrar barnen att ta med sig egna apparater till skolan.

Alla har pekplattor i Pojo Kyrkoby skola, Raseborg

– Att skaffa apparater för varje enskild elev kostar skjortan. De pengarna har vi inte, säger rektor Niklas Läckström som suttit med i den grupp som utformat stadens strategi för digitala lösningar i undervisningen.

Helsingfors är inne på samma linje. Nya inlärningsmetoder och den digitala skolan välkomnas, men eleverna får gärna använda egna apparater i undervisningen.

– Om vi skulle skaffa personliga pekplattor eller apparater åt alla Helsingforselever i grundskolan, yrkesskolan och gymnasiet, skulle slutsumman bli 20 miljoner euro, säger utbildningsdirektör Liisa Pohjolainen vid Helsingfors stad.

Grundskolan lika för alla?

På skolgården i Borgå frågar sig några föräldrar om grundskolan är lika för alla ifall de uppmuntras att skaffa undervisningsapparatur som kan kosta flera hundra euro per barn.

– Det känns inte helt jämlikt. Om jag köper tre pekplattor åt mina barn så blir det nog väldigt dyrt jämfört med sådana kommuner där eleverna får sina apparater gratis, säger Liisa Odiah från Borgå.

Bob Karlsson, direktör vid Utbildningsstyrelsen säger att det förstås är kostsamt att få in tekniken i klassrummen men att utustningen är en förutsättning i den moderna skolan.

- Det finns en målsättning i läroplanen att eleverna ska få möjlighet att lära sig dem, både i lärandet och i kommunikationen med varandra. Det ska helt enkelt skötas.

Grundskolan ska vara gratis, ja, säger Karlsson, men det är inte definitivt.

- Det finns gråzoner i vad skolorna bekostar för eleverna, till exempel förutsätts eleverna ha utrustning för gymnastiktimmarna. Kanske tänker sig de kommuner som inte förutsätter att alla elever har en apparat att det finns en apparat i skolan för de som inte äger en.