Hoppa till huvudinnehåll

Yle Fem

Bara kunskap om andra kan göra dig mindre rädd

Från 2015
Uppdaterad 10.11.2015 09:28.
Om man var helt ensam i världen
Bildtext Fereshteh Qorbani från Afghanistan i filmen Om man var helt ensam i världen.

År 2006 flyttar jag tillbaka till mitt hemland, Finland, efter att ha bott utomlands i flera olika länder i tolv år. Jag flyttar till Helsingfors och möter det mest asociala, ovälkomna och exkluderande klimat som jag någonsin stött på. Jag är invandrare i mitt eget land men jag är finländare!

Hur måste det inte kännas att flytta hit utan att vara finländare. Folk tittar inte upp, man hälsar inte på varandra, man bar inte om ursäkt när man stöter till nån, man tränger sig in i tunnelbanan, myndigheter och till och med folk på alarmcentralen pratar inget annat än finska. Det är lätt att känna sig helt ensam i världen i Finland.

Klipp till 2013. Jag träffar på en en finlandssvensk fri teatergrupp ger sig på att leta upp invandrare som valt att studera svenska. Det låter som ett brisant tema plus att jag själv har en koppling till detta och ja, jag erkänner, jag hade tänkt att detta skulle bli en annan typ av film.

Typ med historier som mynnar ut i strålande argument för skolsvenskan: den bildade invandraren som lär sig fyra språk medan den korkade finnen från skogen bekämpar skolsvenskan med en vansinniges envishet och har som enda ögonblick av kreativitet och problemlösning när han hittar på nya argument för varför svenskaundervisning är skadlig. De här historierna finns och de kommer också delvis fram men det är inte det som filmen Om man var helt ensam i världen handlar om.

Detta är en film med en massa pratande människor och deras monologer kanske tycks spreta åt olika håll men det finns en gemensam nämnare: rädsla. Att vara rädd är ingenting konstigt eller ens farligt. Det är helt naturligt. Ingen av oss vill misslyckas i skolan eller ännu värre: ha barn som misslyckas med t.ex. språkundervisningen.

Ingen av oss vill hamna utanför, konkurreras bort från arbetsmarknaden eller på annat sätt hamna utanför alla sammanhang - bli utskämda eller ensamma. Ingen av oss vill heller skadas, såras, dödas eller bli inklämda i trånga fack. Det enda sättet man kan undvika utanförskap, ensamhet och rädsla är att vara helt ensam i världen. Men ingen är det. Vi är ett samhälle och vi måste vi hitta på knep ifall vi vill vara mindre rädda.

Rasism och fördomar får härja fritt för att vi envist vägar att informera oss. Det går inte att hålla på så. Vi måste läsa om andra folkslag, ta reda på vilka våra grannar är, fråga, utbilda oss, kontrollera fakta och källor innan vi sprider saker vidare.

Vi är skyldiga att informera oss om andra eftersom vi inte är helt ensamma i världen - och den här filmen erbjuder faktiskt en enkel lösning på hur vi ska vara mindre rädda för varandra: ta en svenskakurs.

En annan, personlig lösning för rädslor, som kan jag erbjuda är: om du är som jag, livrädd för ormar, så kan jag tipsa om att filma huggormar från bilen med rutan nere och motorn på tomgång – det gjorde jag. Det kanske inte var särskilt modigt, tycker du, men jag kanske kände mig lite modigare efteråt.

Mindre rädd.

Johan Karrento

Dok: Om man var helt ensam i världen
Yle Fem fredag 6.11.2015 kl. 20.00 (repris lördag 7.11 & söndag 8.11)
1 år på Arenan

Manus och regi: Johan Karrento.
Medverkande: Anthony Mitton, Mai Soreau, Albina Raivio, Motaz Omarien, Gace Ramos, Max Bremer, Kajsa Ek, Antonio Van Cleave, Oskar Silén, Christoffer Strandberg, Sarah Tsai, Allan Haji, Fereshteh Qorbani, Sima Qorbani
Produktion: Inbreed Film, 2015