Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Historiskt val i Burma

Uppdaterad 09.11.2015 10:12.

Burma gick till val på söndag i en tid av ökad öppenhet och fler utländska investeringar. Samtidigt finns också etniska motsättningar och det existerar mycket olika synsätt när det gäller demokratiutvecklingen i landet.

Stora valmöten har präglat gatubilden i Burmas förra huvudstad Rangoon - men i fredags var det officiellt slut på det. Valreglerna i landet säger att valkampanj inte fick föras efter fredag kväll.

Valet i Burma sägs bli det mest demokratiska på många år. Oppositionspartiet NLD med Aung San Suu Kyi i spetsen vill utmana det styrande USDP som står militären nära.

Syy Kyi röstade i en vallokal i Rangoon på förmiddagen.

Regeringspartiets anhängare demonstrerar inför valet i Burma 2015.
Bildtext Regeringspartiets anhängare demonstrerade inför valet.

Två svenska Burmaexperter ger sin syn på vad det är som händer - och vad som kommer att hända efter valet.

Rohingyas situation odräglig

I somras fylldes medierna med bilder människor som i överfullsatta båtar försökte ta sig över Andamansjön i Sydostasien - en flyktingkris med många liknande komponenter som den vi ser i Medelhavet.

Det finns omkring 1,3 miljoner rohingyamuslimer i de syvästra delarna av Burma och de utgör omkring 3 procent av befolkningen i landet. Tillsammans utgör muslimer beroende på källa mellan 5 och 8 procent av befolkningen i landet.

Rohingyamuslimerna saknar grundläggande mänskliga rättigheter i Burma och utsätts för förföljelse.

Indonesien har tagit emot 430 båtflyktingar från Burma som har drivit på havet i månader.

Burmas myndigheter godkänner inte rohiyngas som en nationell minoritet utan kallar dem bengaler - invandrare eller gästarbetare från Bangladesh.

Det innebär att deras politiska representation har varit mycket tunn. En halv miljon som tillhör folkgruppen rohingyas har också förbjudits från delta i valet.

För tre år sen utbröt våldsamma oroligheter och 140 000 muslimer flydde med små båtar med hjälp av människosmugglare i hopp om att ta sig till Malaysia och Indonesien.

Nu hotar en liknande kris och FN:s flyktingorgan UNHCR uppmanar Burma att lösa de problem som driver iväg Rohingya-folket.

Rohingyas i byn Thet Kel Pyin i Rakhine.
Bildtext Rohingyamuslimer Rakhineprovinsen i sydvästra Burma

Jerker Ekvall är ordförande för Svenska Burmakommittén. Han säger att frågan om rohingyas inte är någon central fråga i valet.

Ekvall påpekar att attackerna riktas också mot andra muslimska grupper i landet - i de mellersta delarna av Burma där de bor andra muslimska grupper.

Ultranationalistiska buddhistmunkar en maktfaktor

De senaste åren har en organiserad rörelse svuxit fram, som hetsar och utför attacker mot muslimer, påhejade av ultranationalistiska munkar. Den ultranationalistiska Ma Ba Tha-rörelsen är en faktor som kan prägla valet.

Rörelsen leds av en munk, Ashin Wirathu. Han fängslades år 2003 för att ha provocerat fram sekteristiska konflikter men han friades sju år senare.

Det är frågan om en karismatisk person som samlat många anhängare. Rörelsen har också lyckats få politiskt inflytande.

Den ultranationalistiska munken Ashan Wirathu i Burma.
Bildtext Ledaren för Ma Ba Tha, munken Ashin Wirathu.

- Bland annat har man fått igenom en lag i parlamentet som förbjuder äktenskap mellan personer som bekänner sig till olika religioner, säger Ekvall.

- Det finns också starka tecken på att militären har kopplingar till rörelserna. Det gynnar ju militären att kunna visa på att man behöver en stark central makt för att hålla olika rörelser i styr, säger Ekvall.

Journalisten Jesper Bengtsson har följt med utvecklingen i Burma i över tio år och skrivit flera böcker om landet. Han poängterar att Burmas regering har ett mycket annorlunda förhållningssätt till de 91 etniska grupperna i landet .

- Skillnaden är att de andra folkgrupperna vill man ha med i fredssamtalen, men rohingyas vill man slänga ut ur landet, säger Bengtsson.

Vinnaren av Nobels fredspris - Aung San Suu Kyi - har varit ett ansikte för demokratiutvecklingen och åratal av motstånd mot militärjuntan i Burma. Hon vann valet i Burma 1990 men då ogiltigförklarade militärjuntan det.

Speciellt utanför Burma har hon och hennes NLD-parti inför valet fått kritik för att glömma bort rohingya-frågan.

- Det finns stora grupper inom hennes eget parti som har de här åsikterna men det är också ett opportunistiskt förhållningssätt. Skulle man driva muslimers rättigheter skulle man förlora röster i andra grupper, säger Bengtsson.

Han tror att situationen för rohingyas förblir oförändrad också efter valet.

- Jag inte att rohingyas situation skulle förbättras av valet; NLD har inte haft en principiellt annorlunda hållning till den muslimska minoriteten, säger Bengtsson.

Aung San Suu Kyi vid vallokal i Rangoon.
Bildtext Aung San Suu Kyi.

Aung San Suu Kyi har talat om att "reda ut" medborgarskapsfrågan. Det är inte exakt klart vad hon menar, men det kan öppna för en lösning på längre sikt.

Även om Suu Kyi är mycket omtyckt av många burmeser är hennes popularitet fortfarande inte självklar i flera av de områden där de etniska partierna är starka.

Bengtsson anser ändå att också exempelvis Kachin-folket i norra Burma och den etniska armé som representerar dem redan har uttryckt sin besvikelse över Suu Kyi som ett verkligt alternativ till nuvarande styre.

Aung San Suu Kyi

Vapenvila inför valet

Sedan Burma blev självständigt från Storbritannien år 1948 har beväpnade konflikter pågått i landet med växlande intensitet.

Nyligen skrev sju av de olika gerillagrupperna under ett avtal om vapenvila med regeringen. Valet kommer inte att ordnas i de områden som styrs av gerillagrupperna, rapporterar AFP.

De olika väpnade grupperna eller etniska arméerna har förhandlat om fred i två års tid och ett avtal om eldupphör har varit president Thein Seins viktigaste mål.

Regeringen hoppas nu på att avtalet är ett första steg mot en bestående politisk lösning i landet.

Thein Sein (USDP) är trots sitt uppträdande i civila kläder en beslutsfattare med rötterna djupt i den militärjunta som styrde öppet landet fram till 2011.

Undertecknandet av om avtalet om vapenvila i oktober 2015.

Fritt val?

Mycket tyder på att valet i Burma kommer att bli friare än på många år. Pressfriheten har också utvecklats i bättre riktning.

- Det blir inte ett rättvist val med några nordiska mått, men jämfört med det otroliga fuskval 2010 som gav USDP över 80 procent av rösterna blir det garanterat ett mer rättvist resultat, säger Jerker Ekvall.

Bengtsson är delvis inne på samma linje. Men något fritt och demokratiskt Burma kan man verkligen inte tala om i dagens läge.

- Aung San Suu Kyi sade i en intervju för några år sedan att nivån på demokratin i Burma motsvarar en etta på en skala från ett till tio. Idag är värdet kanske 1,5 säger Bengtsson.

Det är klart att militären i landet ändå kommer att ha en stark ställning då 25 procent av platserna i parlamentet enligt lagen tilldelas dem. Det är den här typen av ändringar den demokratiska oppositionen i landet vill ändra på.

- Om NLD "får" vinna kan demokratiseringsprocessen ta vid, annars är läget låst, säger Bengtsson.

Bengtsson anser att då måste omvärlden hitta ett sätt att politiskt pressa Burma.

EU och USA har exempelvis avslutat sina bojkotter av Burma i samband med att landet tog ett steg mot ett mer civilt styre för några år sedan.

- Jag tror ändå Suu Kyi och hennes parti mycket väl kan få över hälften av rösterna, säger Bengtsson.

Ett problem kvarstår ändå. Enligt lagen får Suu Kyi inte bli president.

Suu Kyi sade på torsdagen att hon kommer att vara ”ovanför presidenten” i fall hon vinner valet. Hon påpekade att ingenting i grundlagen förbjuder ett sådant förfarande. I praktiken kunde det innebära till exempel ett införa en premiärministerpost – något som inte finns i Burma idag.

Men vägen dit är lång och både Jerker Grönvall på Svenska Burmakommittén och journalisten Jesper Bengtsson anser att det riktiga maktspelet kan börja då valresultatet står klart och en regering ska bli till.

Vallokalerna i Burma förväntas stänga 14-tiden på söndagen finsk tid.

En fruktförsäljare i ett tåg i Burma.
Bildtext Fruktförsäljare i Burmas största stad Rangoon.
Buddisttempel i Burma.