Språkbad i Tammerfors med Romeo och Julia
Talar man svenska och bor på en av språköarna, omgiven av finskan, så räds man inte språkliga utmaningar. Det vet man vid 120 år gamla Svenska samskolan i Tammerfors, där skolan bjuder in de finska skolorna för att ta del av Romeo och Julia – på tre språk.
– Det är nervöst men härligt. Man måste vara särskilt tydlig för att publiken ska förstå vad vi säger, berättar Romeo och Julia, Aapo Mäkelä och Venni von Weissenberg.
Det kan vara lite si och så med publikens skolsvenska så därför gäller det att frasera tydligt.
– Vi säger ganska samma saker på tre olika språk så det var inte alltför svårt att öva in replikerna, säger huvudrollsinnehavarna.
Hård rock och fager harpa
Dramaturgen Lisbeth Lipi Nyström, som är musik- drama och bildkonstlärare i skolan, använder sig av alla moderna tidsenliga knep för att fånga sin publik.
Huvjackor med texten Romeo och Julia på ryggen, stora dockor som eleverna själva för för hand, hård rock, berättarröst på engelska - och fager harpa som Julia (Venni von Weissenberg) själv spelar.
– En elev har designat texten på jackorna, vi samarbetar med yrkesskolan med ljus, ljud och dräkter, berättar Nyström. Det här projektet är ett enda stort samarbete - på många plan.
Nyström har själv gått i skolan och fyllt 60 år. Hon känner sin skola och familjerna - och de känner henne.
– Det finns 22 högstadier i Tammerfors så visst har vi publik att bjuda in, skrattar hon. Shakespeare får ett riktigt jubileumsår, eftersom flera av skolorna i trakten planerar att sätta upp Romeo och Julia.
Nyström säger också att språkbad just i Tammerforstrakten känns självklart.
– Folk är rädda för det de inte kan. När vi tar emot helt finska nior och har en roll som pratar bara finska och de som pratar bara engelska, bara svenska eller mixat - så förstår publiken pjäsen bättre,säger hon.
Modern version går hem
– Hade vi givit pjäsen bara på svenska eller på Shakespeares gammalmodiga svenska, så tror jag inte att stadens finskspråkiga nior hade fått så mycket ut av det, fortsätter Nyström.
Pjäsen är en jättesatsning i skolan, alla nior, över 30 stycken deltar. Vid senaste jubileum gav skolan Grease. Den sågs av 1 600 elever och många beräknas det bli nu också.
I Tammerfors måste man enligt Nyström hitta på nya koncept i och med sitsen som språkö.
– Det finns bara lite över tusen personer som har svenska som modersmål i ett väldigt finskt område. Jag ville visa hur rikt det är när det finns många olika språk i vår stad.
Många språk en rikedom
Pjäsen börjar med je t'aime - jag älskar dig - på 30 olika språk.
– Ungefär lika många språk har vi i vår skola, poängterar Nyström.
Hon ser positivt framåt gällande skolans framtid.
– Många från helt finska hem sätter sina barn i svensk skola här. Vi har kö till barnträdgården på hösten, alla som vill ryms inte in.
Det kommer tiotals elever varje år på besök till sin gamla skola för att säga hur de uppskattar sin skolgång på svenska, hur viktigt det är att de kan svenska och vilken nytta de haft av språket.
Svenska främst i skolan
Taneli Lehtipuu och Otto Honkanen innehar två assisterande roller i pjäsen, båda står nära Romeo. För dem är en mix av många språk vardag.
– Jag talar både finska svenska och engelska i min familj, berättar Otto, engelska med min bror, svenska med min mamma och finska med min pappa.
Taneli kommer från ett helt finskspråkigt hem, båda föräldrarna pratar finska.
– Jag pratar svenska med mina syskon, lyssnar på X3M och läser Hbl.
Båda tycker att det är kul att ha ett lite hemligt språk - svenska - i Tammerfors.
- Ingen har sagt något illa åt oss i bussen fast vi talar svenska - men folk förstår inte språket heller.
Inte så stränga om tvåspråkiga skolor
I Tammerfors får man höra många åsikter kring den heta debatten om tvåspråkiga skolor.
– Vi har ordnat kurser i varandras skolor, berättar Lisbeth Nyström. Våra lärare har haft hälsokunskap på svenska i finska skolor - och deras jumpalärare har varit hos oss. Det är nog på kommande.
Rektor Ronny Holmqvist tycker att det kunde finnas flexibla modeller för tvåspråkiga skolor.
– Jag är hemma från Österbotten och tycker att tvåspråkiga skolor skulle gagna särskilt oss som inte har någon självklar finska. Jag är ibland avundsjuk på dem som har stark finska från början, det har inte jag.
Holmqvist betonar att tvåspråkiga skolor inte skulle fungera i Tammerfors, här är läget ett annat.
Han är också glad över att Folktinget satsar så mycket på Svenska veckan just på språköarna. Stödet har möjliggjort konserter av olika slag, bland annat en avslutningskonsert på farsdag på söndag.
