"Befrielsen var nära, trodde vi feminister"

Befrielsen är nära, tiden är nu mogen, nu vaknar vi kvinnor och alla kära systrar. På 70-talet andades kvinnosångerna framtidstro. En som ändå är besviken idag är litteraturprofessor Ebba Witt-Brattström.

Ebba Witt-Brattström lyssnar gärna på de gamla sångerna, inte minst för att bli på gott humör. Och minnas hur det var. För dagens såkallade jämställdhet förmår inte göra henne glad precis.

- Ensamma mammor i traversen är ju än idag väldigt illa ute. Det är dom som fortfarande har de lägsta inkomsterna och största problemen, säger Witt-Brattström.

Så trodde inte hon och hennes medsystrar på 70-talet att framtiden skulle se ut.

Snedvriden debatt

Kvinnorna sjöng och demonstrerade för lika lön på 70-talet, men den principen är inte alls uppnådd, enligt Witt-Brattström.

- I Sverige har vi ett lönegap mellan män och kvinnor på upp till 15 procent. Mer än både i Finland, Sverige och Danmark!

Enligt Witt-Brattström talas det ganska tyst om dehär problemen. Istället har debatten handlat om könsfrågor ur ett annat perspektiv.

- Vi funderar mycket på om vi ska införa ordet hen. Men finskan har ju "hän" och det betyder inte att det är mer jämställt i Finland, säger Witt-Brattström.

Hon tror inte på sådana genvägar till jämställdhet. Istället borde feministerna köra mycket hårdare på frågor om löneskillnader, om överstora grupper på dagis och om de skandalöst låga kvinnopensionerna.

- Det är alltså en skillnad på upp till 6000 kronor mellan mäns och kvinnors pension per månad! Det är mycket pengar!

- Så vi är tillbaka i samma situation som före sambeskattningen avskaffades. Många kvinnor har ingen chans att klara sig ekonomiskt utan sina män, säger Witt-Brattström.

Så trodde alltså inte hon och hennes medystrar att samhället skulle se ut 40 år senare.

70-talets feminister trodde på en snar befrielse.

Pappa peppade unga Ebba

Ebba Witt-Brattström, professor i Nordisk litteratur vid Helsingfors universitet sedan tre år, peppades av sin pappa. Han var tysk invandrare i Sverige och betonade frågor om frihet för alla.

- Det var han som påminde mig om att vi levde i ett fritt land, med yttrandefrihet. Du får säga precis vad du vill, sa han.

Ebba Witt-Brattström berättar också hur hennes pappa tog henne till riksdagshuset och pekade.

- Du kan bli riksdagskvinna, Ebba, sa han.

Hennes mamma lär ha sagt att det var pappans fel att unga Ebba blev en kämpande feminist.

- Fast hon var ju en förebild också. Hon hade jobbat hårt för att ta sig fram i det nya landet, berättar Witt-Brattström, vars mor hade invandrat till Sverige från Estland.

Hennes skolgång påverkade också unga Ebba. Hon gick i franska skolan i Stockholm och blev van att arbeta med kvinnor.

- Här fick flickorna ta sin plats, eftersom inga pojkar hade utrymme i skolan. Endel flickor satt längst bak i klassen och kammade håret, andra längst fram och var på-på-på, säger Witt-Brattström.

Feministen Edith Södergran

Feminismen och kvinnokampen kom att bli hennes liv både privat och yrkesmässigt. Som litteraturvetare har Witt-Brattström också forskat i kvinnors skrivande. Bland annat i Edith Södergrans diktning.

- Edith Södergran hörde definitivt till de första som skrev om män utifrån kvinnans perspektiv. Till exempel en av hennes mest kända dikter Dagen svalnar var revolutionerande på många sätt. Att väga mannen på våg såsom Edith gjorde hade kvinnor inte kunnat göra före just 1916, säger Witt-Brattström.

Enligt Witt-Brattström var Edith Södergran enormt stor. Och banbrytande. En klassiker helt enkelt. Det syns spår av hennes diktning överallt än idag. Hon kommer igen både hos kvinnor och män, lyriker och sångtextförfattare.

En av de sistnämnda är Eva Dahlgren. Enligt Ebba Witt-Brattström råder det ingen tvekan om att Dahlgren har inspirerats av Södergran, t.ex i Dahlgrens Ung och stolt, som till många delar påminner om Södergrans dikt Vierge moderne från 1916.

1 min

Här hör du Södergrans Vierge Moderne - Spela upp på Arenan

- Ta bara katalogstilen: jag är, jag är, jag är i bägge dikterna, säger Ebba Witt-Brattström. Och alla de intertextuella blinkningarna, fyr och flamma osv. Klara kopplingar, säger Witt-Brattström.

Ebba Witt-Brattström gästar Vega Visor!
Måndag 16.11 kl. 21.05 och söndag 22.11 kl. 8.05.