Snart får alla kommuner ungdomsparlament

Den nya kommunallagen förutsätter att alla kommuner, senast efter kommunalvalet 2017, har ungdomsfullmäktige.

- Trots att minderåriga inte har rätt att rösta har de rätt att påverka i sin hemkommun, säger Anna Hurmerinta vid Förbundet för Finlands ungdomsråd.

Ungefär sjuttio procent av kommunerna har i dag ungdomsfullmäktige. Men det betyder alltså att ungdomsfullmäktige saknas i trettio procent av kommunerna.

S:t Karins får nu ungdomsfullmäktige

I till exempel S:t Karins har man under flera år försökt grunda ett ungdomsfullmäktige, men intresset har varit lamt.

Nu har man fått ihop tolv ungdomar från stadens högstadier och i onsdags hölls det första ungdomsfullmäktigemötet.

Ungdomarna kommer att ha 1 500 euro till sitt förfogande och strävar efter yttrande- och närvarorätt i stadens medborgarnämnd.

Kimitoöns ungdomsparlament ett praktexempel

Kimitoöns ungdomsparlament grundades samtidigt som den nya kommunen Kimitoön grundades år 2009 och intresse för att delta i parlamentet finns.

Parlamentet och den kongress, Islaparlamentet, som ordnas varje år får beröm av Anna Hurmerinta vid Förbundet för Finlands ungdomsråd.

I Kimitoön har ungdomarna närvaro- och yttranderätt i alla kommunens nämnder och även i kommunstyrelsen. Ungdomarna får också bestämma över hur tiotusen euro fördelas mellan olika projekt som främjar ungdomars trivsel på ön.

Bland annat jollar fick pengar i fjol

En av de satsningar som glatt många i år är de nya (begagnade) optimistjollar som Kimito sjöscouter kunnat köpa för den summa på 2000 euro som Islaparlamentet beviljade scouterna i fjol.

- Nu kan en hel patrull åka ut och segla samtidigt och alla kan köra samma program, förklarar Theo Ekman som har hand om den praktiska undervisningen i segling.

Tidigare hade sjöscouterna bara tre, i dåligt skick varande jollar. Nu har man kunnat ersätta de tre dåliga jollarna med fem nya. En sjätte betalade scouterna själva.

- Det finns också unga som tänker i stora banor. Det är bra, säger Ekman.

Andra projekt som fick pengar var bland annat ett vindskydd med grill i skogen, nya idrottsredskap till skolorna, fler biofilmer och transport från Dalsbruk till biografen i Kimito samt en uppfräschning av Dalsbruks skolas elevutrymme.

Till de projekt som inte lyckades riktigt bra var uppfräschningen av elevutrymmena i Dalsbruks skola.

- Det var både lyckat och misslyckat, förklarar elevkårens ordförande Viktor Granlund. Skolans mediatek fick nya säckstolar och det var lyckat men det köptes också fotbolls- och ishockeyspel till det egentliga elevutrymmet och de spelen har någon söndrat.

Dalsbruks skola fick tvåtusen euro för att göra om sitt elevutrymme. Tusen euro har man använt och för de pengar som finns kvar kommer man att reparera spelen och eventuellt köpa nya soffor.

På frågan vad annat man borde satsa på i Dalsbruk då det gäller ungdomarnas trivsel, svarar Granlund att ett regnskydd med bänkar skulle vara välkommet i byn. Nu finns det inte riktigt något ställe där ungdomarna kan samlas utomhus om det regnar.

Islaparlamentet samlas nästa vecka

Den 20 november är det igen dags för Islaparlamentet på Kimitoön och då samlas drygt trettio representanter från öns alla skolor till kongress.

I fjol kom det in över fyrtio förslag på hur ungdomarnas trivsel i kommunen kunde förbättras. Hur många förslag parlamentet fått in i år är ännu oklart, men enligt Ungdomsparlamentets ordförande Linus Guseff är intresset stort.

Överlag har intresset för att följa med och delta i beslutsfattandet i kommunen stadigt vuxit sedan ungdomsparlamentet i Kimitoön grundades 2009, säger Linus Guseff.

- Vi har närvaro- och yttranderätt i alla nämnder och kommunstyrelsen. Det gör att vi får information om vad som pågår direkt och kan sedan förmedla den vidare åt öns andra ungdomar.

Av fjolårets projekt är det särskilt vindskyddet i skogen som gläder Guseff.

- Vindskyddet är något som många i kommunen har glädje av.