Hjälparbetare: Läget i Jemen det värsta jag har sett

Den humanitära katastrofen i krigshärjade Jemen slår till och med erfarna hjälparbetare med häpnad. ”Inte ens i Sydsudan var läget så illa”.

Svenska sjukskötaren Anna Zahn har deltagit i många av Läkare utan gränsers insatser i kris- och oroshärdar.

Hon säger ändå till Svenska Yle att läget hon möttes av i norra Jemen och framför allt mängden undernärda barn överraskade och chockerade henne djupt.

Zahn har deltagit i insatser i Libyen, Syrien och Sydsudan och har alltså sett både konflikter och humanitära kriser.

Jag måste säga att inte ens i Sydsudan såg jag de där magra, utarmade barnen med gammelmansansikten, med insjunkna kinder och torr hud. Men det såg jag i Jemen.

Anna Zahn

Läget hon möttes av under sitt arbete för Läkare utan gränser vid ett sjukhus i Abs i norra Jemen var det värsta humanitära läget hon har stött på.

Dagliga bombningar

Zahn skulle jobba som kirurgisk skötare men eftersom den kirurgiska avdelningen inte var färdig hjälpte hon till med allt som behövdes.

– Jag hjälpte till att designa operationsavdelningen så det var bra att jag kom. Men det fanns inte så mycket jobb på kirurgiska avdelningen så jag jobbade mest på akutmottagningen som var den viktigaste delen av sjukhuset.

På akutmottagningen såg Zahn vad de dagliga bombningarna som utförs av det saudiarabiska flygvapnet orsakar och hur de i mycket stor utsträckning går ut över civilbefolkningen.

– Jag vet inte riktigt vad det beror på men vi fick bara ibland in soldater som patienter. Det hände väldigt sällan. Civila fick vi tyvärr väldigt många, och tyvärr var det väldigt många barn som kom in skadade. De hade antingen skadats i själva explosionerna eller av splitter som flyger i hög hastighet och borrar sig in i kroppen, säger Zahn.

Så gott som alla sjukhus i regionen har stängt, antingen har personalen flytt eller så finns det inte resurser att hålla dem öppna. En del sjukhus är fortfarande öppna men tar betalt för vården och för de fattiga byborna eller de kring 2,5 miljoner interna flyktingarna i Jemen är det enda alternativet ofta de sjukhus Läkare utan gränser upprätthåller och stöder.

För många i regionen där Zahn jobbade var sjukhuset i Abs det enda alternativet och patienterna kom ofta långt ifrån.

– Vi fick ofta ett antal, kanske fyra till sex, patienter på en gång. Ofta varnades vi om att en eller två bilar med skadade ännu var på väg. Det hände ofta att de aldrig kom, vilket troligen betyder att de skadade hade dött på vägen eller att vägen var för farlig för att transportera någon till sjukhuset.

Brist på mat slår hårdast mot barnen

Det som ändå berörde Zahn mest var hur omfattande den humanitära katastrofen i Jemen har blivit bara sju månader efter att kriget började.

I det från tidigare utfattiga landet har kriget skapat brist på allt, mediciner, rent vatten och mat.

Bristen skördar redan liv bland de utsatta, framförallt barnen.

– Vad jag blev mer chockerad av än bombningarna och vad jag inte hade förväntat mig, var det stora antalet gravt undernärda barn, säger Zahn.

Jemen importerade redan före kriget 90 procent av all mat.

Den saudiledda koalitionen som strider på regeringens sida har infört en blockad mot Jemen som skulle hindra Houthi-rebellerna och deras allierade Iran från att föra in vapen.

Men den har i praktiken slagit ut landets ekonomi, fått bränslepriset att skjuta i höjden och gjort matimporten omöjlig.

Det har lett till brist på mat men också till att det bistånd som kommer in inte når en stor del av dem som behöver hjälpen mest.

– Det finns en del hjälp som kommer in, men till större orter. Det delas till exempel ut mat i Abs, men människor i byarna och i flyktinglägren har inte råd att ta sig ens 20 kilometer för att hämta maten, säger Zahn.

”Tyvärr överlevde inte alla”

Bristen på mat syntes också på sjukhuset i Abs där Zahn jobbade.

Många barn som led av följdsjukdomar relaterade till kronisk undernäring vårdades på sjukhuset.

Men många föräldrar förstår inte hur allvarligt sjuka barn kan bli av undernäring och på grund av bränslebristen har de inte råd med bensin.

Det betyder att barnen ofta förs till sjukhusen då läget redan är livshotande.

– Många av de här barnen var undernärda redan tidigare, före kriget, men nu har eländet nått bristningsgränsen. När barnen kom in till sjukhuset hade de redan följdsjukdomar, de var apatiska och hade väldigt hög feber och infektioner. För när kroppen är svårt undernärd klarar den inte ens den minsta infektionen. På sjukhuset gav vi dem intensiv behandling med antibiotika och vätska, men tyvärr överlevde inte alla, säger Zahn.

Zahn säger att undernäringen bland barn i norra Jemen är det värsta hon sett i alla de krishärdar hon har jobbat i, till och med värre än i Sydsudan.

– Jag måste säga att inte ens i Sydsudan såg jag de där magra, utarmade barnen med gammelmansansikten, med insjunkna kinder och torr hud. Men det såg jag i Jemen, säger Zahn.

Svår insats lockar lite hjälp

Det är både farligt och svårt att dela ut till exempel mathjälp i stora delar av landet och då många hamnar och flygfält är svårt skadade är det inte heller lätt att få in bistånd.

Därför jobbar få hjälporganisationer i Jemen utanför de stora städerna.

Till skillnad från Sydsudan säger Zahn att det alltså inte finns resurser på plats för att göra något annat än vårda dem som redan har blivit alvarligt sjuka och lyckas söka vård.

– I Sydsudan diskuterades frågan om undernärda barn hela tiden. Det fanns många organisationer som hjälpte och hade utvecklade metoder och så kallade näringskliniker där man kunde ge barnen näring, få upp vikten och hjälpa dem att utvecklas normalt. Men i Jemen verkar det aldrig ha varit ett område man har sysslat med så mycket. Jag blev personligen mycket chockerad över att se så många gravt undernärda barn, säger Zahn.

Det är ofta de minsta barnen som drabbas värst, säger Zahn, och påpekar att undernäring hos mödrarna ofta påverkar barnen först.

– När mammorna är undernärda har de ingen mjölk att ge barnen. Och då försöker många kanske blanda pulvermjölk åt barnen, men då det inte finns rent vatten bara förvärrar det tragedin. Man måste naturligtvis satsa på barnen, men också på mödrarnas situation, säger Zahn.

Eldupphör ett måste

Så länge striderna och bombningarna pågår kommer läget heller inte att lätta.

Kombinationen brist på mat - brist på rent vatten är en tickande bomb.

Bristen på bränsle i landet och osäkerheten betyder däremot att hjälpen som når Jemen inte kommer att nå fram innan det blir ett uppehåll i striderna.

– Kommer konflikten att fortsätta blir det bara allt mer tragiskt och farligt för varje dag som går. Barnen kommer att dö i svält och de vuxna ... ja det är hunger och bombningar. Det är både fysiska men också djupa psykologiska skador. Mänskor mår så förfärligt dåligt att man inte ens kan föreställa sig det, säger Zahn.