Fuglesang: "Dags att någon från Finland blir astronaut"

Sveriges förste och hittills ende astronaut Christer Fuglesang efterlyser Finlands första astronaut. Nu finns större möjligheter för alla barn och ungdomar att förverkliga drömmen om att bli astronaut, säger han i samband med onsdagens besök i Pargas.

Efter en inbjudan av Skärgårdens Kombi dök Christer Fuglesang upp i Pargas. Fuglesang var i den åboländska skärgårdsstaden för att föreläsa om sina erfarenheter i rymden.

- Det är kul att vara här. Det närmaste jag har varit Pargas är när jag var tonåring och seglade från Sverige via Åland till Hangö. Nu har jag hunnit se lite av Åbo och kalkbrottet här i Pargas, som var tämligen imponerande.

Christer Fuglesangs föreläsning drog fullt hus, eller runt 180 besökare i PIUG:ens kultursal. Fuglesang föreläste bland annat om vägen till hur han blev astronaut och den förste europén med både rysk och amerikansk utbildning. Vidare diskuterades även forskning på ISS och hur det är att leva och bo i rymden samt tyngdlösheten.

- Det är annorlunda att bo i rymden och rätt häftigt med tyngdlösheten. Det är roligt och på sätt och vis enkelt att röra sig runt, men det kan också vara rätt opraktiskt när man inte har någon tyngdkraft. Speciellt hygienen kan vara lite krångligt.

- Våra kroppar är ju inte anpassade för tyngdlöshet och det innebär en del negativa effekter. Man kan lätt bli sjuk i början, ungefär som att vara sjösjuk. Även om det i och för sig brukar gå över ganska snabbt. Men på sikt försvagas muskler och skelett, så därför måste man hela tiden träna ordentigt däruppe. För annars kommer man tillbaka som ett vrak.

Den 9 december 2006 blev Fuglesang den förste svensken i rymden. 2009 deltog han i en andra rymdfärjeuppskjutning.

- Det är inga problem uppe i rymden för där behöver man inga muskler och ben, men om man inte gör någonting är man väldigt svag när man kommer tillbaka från rymden. Samtidigt är det väldigt roligt och bekvämt att bo i rymden. Du behöver ju inte anstränga dig för fem öre, du bara glider runt och sitter heller aldrig obekvämt. Men man kan lätt få ont i ryggen de första dagarna, då ryggen förlängs. Eller snarare kan man säga så här: på jorden är man alltid lite längre på morgonen, men så går man upp och så trycks ryggraden ihop igen. Det händer ju inte i tyngdlösheten och i rymden blir det därför aldrig någon förlängning och det är någonting i ryggslutet som inte hänger med och därför får många lite ont de första dagarna. Det hände mig bägge gångerna.

Fuglesangs besök i Pargas gick under föreläsningsnamnet resor och äventyr i rymden. Svensken hoppas på att hans visit i Pargas och Finland kan leda till ett ökat intresse för rymden och kanske till och med leder till att Finland får fram en astronaut.

- Det kan vi hoppas på. Tyvärr är det inte så lätt att bli astronaut, men jag tycker att det borde vara dags för att någon från Finland blir astronaut. Det som krävs förutom intresset, som inte brukar vara något större problem att hitta, är att de finska myndigheterna tycker att det här är intressant och viktigt. Så att de är beredda att stödja de bemannade rymdprogrammen inom ESA (Europeiska rymdorganisationen), så det hoppas jag att de finska myndigheterna kommer att göra.

- Nu finns större möjligheter för alla barn och ungdormar att förverkliga drömmen om att bli astronaut. Det fanns inga europeiska astronauter när jag var barn och jag trodde inte att det fanns europeiska astronauter den dagen det dök upp en annons om att ESA söker astronauter. Det här var 1990.

- Så nu har vi i alla fall etablerade astronautkårer i Europa och det blir mer och mer bemannade rymdfarter. I alla fall för alla som nu är barn. För normalt blir man astronaut när man är mellan 30 och 40 år gammal. Så det hinner hinner hända väldigt mycket fram tills dess.

Så det var så allt började, jag menar du såg en annons och på den vägen är det?

- Jag såg inte ens den själv. Det var en kompis som såg den och tyckte att jag skulle söka. Han sade att han hade hittat ett nytt jobb åt mig, säger den 58-årige svensken med ett skratt och fortsätter:

- Det är det här klassiska, alltså att vara på rätt plats vid rätt tillfälle och ha de rätta betingelserna. Du behöver en naturvetenskaplig teknisk och medicinsk utbildning på universitetsnivå och ytterligare kanske en doktorsexamen på det. Du måste visa att du är duktig i det du har gjort och du måste vara medicinskt frisk. Där är det väldigt många som faller på triviala grejer, i alla fall triviala nere på marken. Du behöver inte vara en elitidrottsman men du ska vara i god form. Sedan ska du också vara social och psykiskt stabil, för det är jätteviktigt med samarbete och du måste kunna samarbeta med folk.

Christer Fuglesang är behörig både som astronaut och kosmonaut, det vill säga både som amerikansk och rysk rymdfarare. Fuglesang är också den förste person som inte är från USA eller Ryssland som gjort fler än tre rymdpromenader.

Med tanke allt du har hunnit med och uppnått i ditt liv, vad har du för allmänna tips till alla därute som vill uppnå sina drömmar?

- Man ska hålla drömmarna vid liv. Du får också göra en bedömning om drömmen är realistisk, om det finns en väldigt liten chans eller om den egentligen är omöjlig. Man kan alltid behålla drömmen, men man får inte bygga upp hela sitt liv på drömmen, för då kan det bli väldigt illa till slut. I allmänhet tror jag att det är bra att man sätter upp delmål. Det är också givetvis en fördel att ha ett gott självförtroende.

Hur bedömde du dina chanser efter att ha sett annonsen och sedan sökt till ESA?

- Som väldigt små. Kanske en chans på tusen eller något sådant. Sedan märkte jag att chanserna ökade hela tiden ju längre man var kvar.

År 2015 kanske man kan undra om rymden är lika intressant och nytt som när Fuglesang var ung. Svaret från den svenske astronauten är oerhört tydligt.

- Rymden är ett odödligt tema. Det har alltid fascinerat människor och kommer alltid att fascinera människor, eftersom rymden är oändlig. Vi kommer aldrig att veta allt som finns därute. Även om vi lär oss mer och mer om vad stjärnorna är kommer det att vara fortsatt fascinerande att titta på stjärnhimlen. Vi kan alltid fortsätta att fantisera om hur vi ska åka längre ut.

- Det enda som fascinerar människor lika mycket som rymden är andra människor. Så kombinationen människor i rymden är oslagbart. För barn är det väl dinosaurier som är nästan lika fascinerande.

Föreläsningen arrangerades av Skärgårdens Kombi.