Anhöriga behöver också stöd

Från 2015

Publicerad 24.11.2015 08:30. Uppdaterad 24.11.2015 20:55.

Eva Åstrand och Camilla Pitkänen sitter i en soffa. — Bildtext Eva Åstrand och Camilla Pitkänen arbetar med att hjälpa anhöriga till personer med psykisk ohälsa.
Bild: Anki Westergård

Det är lätt att glömma bort sig själv som anhörig till person med psykisk ohälsa. Kunskap och samtal hjälper ofta den anhöriga att orka bättre.

Är du närstående till någon med psykisk ohälsa är risken för att själv drabbas av depression över fyrtio procent.

Därför är det enormt viktigt att de anhöriga också får hjälp och stöd i vardagen. Den anhöriga lider ofta av samvetskval och ett behov av att prata.

Vill ändra vår attityd

På Svenska Österbottens anhörigförening erbjuds hjälp till anhöriga som har en person med psykisk ohälsa i sin närhet. Föreningen är den enda svenskspråkiga anhörigföreningen inom Psykosociala förbundet i Finland, och de strävar efter att minska fördomarna mot psykisk ohälsa och hjälpa de anhöriga.

- Vi stöder och hjälper familjer genom att ordna anhörigträffar och samtalsgrupper, säger Eva Åstrand som är verksamhetsledare för föreningen.

Det erbjuds även stödsamtal och par- och familjesamtal, vilket är Camilla Pitkänens gebit.

- Den anhöriga bär ofta på en stor sorg, de har tankar och reflektioner och bär på många frågor, berättar Camilla som är anhörigrådgivare och familjeterapeut.

Tar på sig ansvaret

Som anhörig skuldbelägger man ofta sig själv, tror att man är orsaken till att den närstående mår dåligt. Man har ofta en stark plikt- och lojalitetskänsla, och tar på sig mycket ansvar.

- Vilket ansvar har jag? Hur kan jag leva mitt liv? Hur skall jag ta hand om mig själv? Det finns många frågor att tampas med som anhörig, säger Pitkänen.

Vi är programmerade att ta hand om dem som mår dåligt, men vi borde inte glömma bort oss själva, vilket oftare är lätt hänt.

- Många undrar hur mycket kan man kräva av en sjuk människa, och tar på sig allt fler av den andras uppgifter för att skona den som är sjuk, säger Pitkänen.

- Men det är inte bra att ta på sig allt, då orkar man inte till slut. Och ofta vill den sjuka ha kvar sina uppgifter, vara någon som man fortfarande räknar med, säger Åstrand.

Fortfarande sitt gamla jag

En del anhöriga kanske slutar berätta om saker som hänt för den som är sjuk, för att skona personen i fråga.

- Men bakom sjukdomen finns ju den normala, friska personligheten, som fortsättningsvis vill vara någon man kan räkna med, säger Åstrand.

Både Åstrand och Pitkänen betonar vikten av kunskap då det kommer till psykisk ohälsa.

- Här är det viktigt för den anhöriga att ha rätt verktyg, det vill säga kunskap. Det kan vara avgörande för att man som anhörig skall orka, annars tar lätt destruktiva tankar över, säger Åstrand.

Hon menar att anhörigas betydelse för personen som insjuknar är ofta ovärderlig. Men man får inte glömma bort att man är just anhörig, inte vårdare.

- Har man inte själv lidit av exempelvis depression så kan man inte förstå hur det känns och det blir lätt missförstånd. Ökad kunskap om sjukdomen gör det hela lättare att förstå, säger Pitkänen.

Depression kan pågå under en väldigt lång tid, och den anhörigas bekymmer ser därför annorlunda ut beroende på vilken fas depressionen är i.

- Det är lite samma faser som vad gäller bearbetandet av sorg: akuta fasen, accepterande och nyorientering, säger Åstrand.

Bildtext Vi måste tala med barnen om en förälder lider av psykisk ohälsa, inte lämna dem utanför.
Bild: Anki Westergård
skrifter om psykisk ohälsa för barn

Tala med barnen

Det är oftast anhöriga kvinnor som tar kontakt, och det tycks vara lättare för de yngre generationerna att söka hjälp.

Om det finns barn med i bilden då en närstående drabbas av depression, skall man tala om det med barnen.

- Barnen kan hitta på egna förklaringar i brist på annat, påpekar Pitkänen.

Barn påverkas i hög grad av om en förälder är deprimerad och de behöver hjälp för att förstå. Redan spädbarn känner av hur vi mår.

Om man vill se ett exempel på hur en bebis påverkas av sin vårdnadshavares humör, kan man kolla in det så kallade ”still face”-experimentet. Där ser man vilken inverkan föräldrarnas humör har på barnet: då mamman är glad och knyter an till barnet svarar barnet med att göra likadant. Då mamman vänder sig om och möter barnet med ett uttryckslöst ansikte blir barnet förvirrat, försöker göra mamman glad igen och börjar slutligen gråta.

Prestationssamhälle

Tillbaka till anhörigföreningen. Åstrand och Pitkänen anser båda att det prestationssamhälle vi skapat får oss att gå över våra gränser, och det är inte tillåtet att vara svaga eller att tycka att vi inte orkar. Det är också lite av den anhörigas dilemma: hen måste vara den som orkar.

- Depression är redan en folksjukdom, och det ser inte vidare bra ut. WHO har förutspått att om fem år kommer depression att vara en av världens tyngsta sjukdomsbördor, så det vore verkligen dags att det skulle satsas resurser på förebyggande arbete, konstaterar Pitkänen.

Men de resurserna tror varken Åstrand eller Pitkänen kommer att komma. Så vad kan man då som medmänniska göra för att få ett samhälle där folk skulle må bättre?

- Vi kan vara mer accepterande och snälla mot oss själva och försöka minska på pressen och stressen. Och om någon mår dåligt räcker det ofta med att bara lyssna, säger Åstrand.

- Om någon i näromgivningen blir deprimerad ska man se det som en förståelig reaktion som beror på många olika faktorer, och det går att bli frisk men det tar tid, säger Pitkänen.

Anhöriga behöver också stöd

Vill ändra vår attityd

Tar på sig ansvaret

Fortfarande sitt gamla jag

Tala med barnen

Prestationssamhälle

#hurmårdu

Berättelse 67: Tappat tron på vården

Våga prata om hur du mår

Berättelse 66: "Hittade likasinnade på sociala medier"

"Vi missar den manliga depressionen"

Deprimerad eller bara lite smådeppig?

Anhöriga behöver också stöd

Skolpsykolog: Tillåt sårbarhet och svaghet i skolan

Här är låtarna vi lyssnar på för att må bättre

Mer psykoterapi och arbete ska hjälpa deprimerade

Berättelse 65: Man måste våga möta sina rädslor

Motion lindrar depression

Depression: En oavslutad sorg

Bara hälften som behöver depressionsbehandling får det

Berättelse 64: Graviditeten gjorde mig deprimerad

De unga kvinnorna nödropar

Markos depression kunde ha kostat honom livet

Depression skördar unga - allt fler i förtidspension

Berättelse 60: Depressionen var nödvändig

Berättelse 59: Prestationskraven gjorde mig sjuk

Hasse tog sig ur den djupa depressionen

Berättelse 58: Mörka moln sedan tonåren

Berättelse 57: Borde våga se mina känslor som de är

Gör jobbet dig deprimerad? Tala med chefen!

Berättelse 56: Våga fråga hur någon mår!

Berättelse 55: Lär dig prioritera

Berättelse 54: Var inte så hård mot dig själv

Berättelse 53: Snart kollapsar jag

Berättelse 52: En vän räddade mig

Berättelse 51: Känns inte som det ska

Berättelse 50: Lungsjukdomen gjorde mig psykiskt sjuk

Berättelse 49: Ingen visste hur det egentligen stod till

Berättelse 48: Fick inte hjälp under studietiden

Berättelse 47: Låtsas inte vara starkare än du är

Depressionerna blir dyra för samhället

Catariina Salo: Psykisk ohälsa kan orsaka klasskillnader

Berättelse 45: Min hund hjälpte mig mycket

Berättelse 44: Känner sorg över det lilla barnet jag var

Berättelse 43: Sök hjälp i tid

Berättelse 42: Ätstörning och depression

Berättelse 41: Ett fejkat leende

Berättelse 40: Medicinen räddade mig

Berättelse 39: Smärtsamt inse att det finaste ligger bakom en

Berättelse 38: Skrivandet hjälpte mig

Berättelse 37: Endast jag kan ändra på min situation

Berättelse 36: Det finns ljus i mörkret

Berättelse 35: Obligatoriska psykologbesök borde införas

Berättelse 34: Terapi behövs men det är för dyrt

Berättelse 33: Förlamad av depression

Berättelse 32: Spelar en roll inför andra

Berättelse 31: Mobbningen har knäckt mig

Berättelse 30: Att skiljas från min sambo hjälpte mig

Vill förmedla hopp åt deprimerade

Berättelse 29: Det tar för länge att få hjälp

Berättelse 28: Jag skäms inte längre över att jag mår dåligt

Berättelse 27: Jag har fått tillbaka känslan av hopp

Berättelse 26: Lär dig styra dina tankar!

Berättelse 24: Vet inte varför jag blev deprimerad

Berättelse 23: Deprimerad sedan jag var 11 år

Berättelse 22: Ingen förstod mig

Berättelse 21: Stora brister inom psykiatrin

Berättelse 20: Idag är jag lycklig

Berättelse 19: Det finns så många vägar att gå

Berättelse 18: Låt det ta tid!

Berättelse 17: Vi måste våga tala om psykiska problem

Berättelse 16: Jag är rädd att mina barn också ska bli "duktiga flickor"

Berättelse 15: Åtta råd av en deprimerad

Berättelse 14: Musik hjälper mig att orka

Berättelse 13: Världens underbaraste psykolog räddade mig

Berättelse 12: Träning håller mig flytande

Berättelse 11: Jag har alltid haft en fasad

Berättelse 10: Sjukhuset och mina anhöriga hjälpte

Åtta procent tar antidepressiva läkemedel - trenden har vänt nedåt

Berättelse 9: Jag var den alltid glada och roliga bruden