Hoppa till huvudinnehåll

Förbundspennan: En Skola i rörelse också i de finlandssvenska skolorna

Kite Lundström skriver om skolidrott. Christel "Kite" Lundström. Bild: FSI fsg

Finlands Svenska Idrott har fått finansiering för att koordinera verksamhet för Skolan i rörelse också på svenska.

Undervisnings- och kulturministeriet uppmanar alla skolor att gå med i verksamheten för Liikkuva koulu-Skolan i rörelse. Många finskspråkiga skolor har varit med sedan år 2010 och antalet är nu ca 1700 skolor. Några finlandssvenska skolor har aktiverat sig tidigare men först nu har det blivit populärare. Vårt mål är att 300 (nu: 127) finlandssvenska skolor skall finnas med våren 2018.

En skola i rörelse gör man tillsammans med hela skolan och hela skolans personal. Eleverna får vara med i planeringen och man får nytänkande in i skolan. Denna utveckling grundar sig på rekommendationen om att en elev bör röra på sig minst 1–2 timmar per dag.

Forskning visar att fysisk aktivitet främjar inlärningen, fysisk aktivitet ger arbetsro då det behövs samt att trivseln i skolan ökar då man samarbetar. Detta stöder också den nya läroplanen med mera aktivitet, delaktighet, samarbete och handling.

Allra först lönar det sig att utgå från bedömningen av nuläget då man utvecklar Skolan i rörelse. Programmet har en 9-stegsmodell som är lätt att följa upp. Samla ihop skolans eget Skolan i rörelse-team. Teamet borde bestå av intresserade deltagare från hela skolans personal (ämnes- och klasslärare, rektorer, elever, hälsovårdare, övrig personal).

Fundera tillsammans över hur det ser ut i din skola:

1. Sätt upp mål och välj åtgärder som kan främja fysisk aktivitet under läsåret. Gör upp en plan för verksamheten.

2. Främja elevernas fysiska aktivitet (uteraster, förlängd motionsrast, lekledare under rasterna, tillgängliga redskap, kampanjer, evenemang).

3. Personalens delaktighet. Det är viktigt att rektorn har förbundit sig till verksamheten kring skolan i rörelse, skolans personal är delaktig, personalen får utbildning samt att skolan stöder personalens välbefinnande och motionsvanor.

4. Hur mycket deltar eleverna i aktiviteterna som arrangeras?

5. Skolgården, lokaler och miljö. Hur används skolgården? Utnyttjas skolans utrymmen för motion? Hur använder vi oss av närmiljön?

6. Lektioner, undervisningspraxis och lärmiljöer. Används funktionella metoder, teknologi används för att öka fysisk aktivitet, skapas det avbrott under lektionerna.

7. Skolvägen: Uppmuntras eleverna att på ett aktivt sätt ta sig till skolan? Är farliga platser kartlagda? Har vi här samarbete med kommunala myndigheter?

8. Klubbverksamhet. Skolan erbjuder motionsbetonad aktivitet, klubbverksamhet planeras tillsammans med elever, ”lågtröskel”klubbar, samarbete med föreningar, ungdoms- eller idrottsväsendet.

9. Samarbete i syfte att främja fysisk aktivitet bland eleverna. Vårdnadshavarna får information och är delaktiga, skolhälsovårdare är med och främjar fysisk aktivitet hos eleverna, skolan samarbetar med andra skolor i kommunen, skolan samarbetar med andra lokala organisationer.

När en bedömning är gjord är det mycket enklare att sammanställa vad skolan har och gör, vad man kan bli bättre på och vad man kan utveckla. Det görs också en kommunspecifik sammanfattning. Kommunen får ta del av alla sammanfattningar från alla kommunens skolor. Sammanfattningen kan sen utnyttjas för att koordinera Skolan i rörelse-verksamheten i din kommun.

Finlands Svenska Idrott ger skolorna information, arrangerar besök av en mentor (Skolan i rörelse-teamets stödperson), arrangerar nätverksträffar, utbildar i Rastis-verksamhet, lär ut hur elever kan leka med elever, gör besök med inspiration och utbildning i Hopparep, skärmskoj, skidkul etc.

Bli en Skola i rörelse, på riktigt, det är viktigt!

Kite Lundström
Ombud för skolidrott

Beta: Den här visningen av artikeln är speciellt anpassad för att laddas snabbt på mobilen. Respons kan skickas till svenska@yle.fi Visa artikeln normalt.