Hoppa till huvudinnehåll

Georg Henrik von Wright trodde på humanismen i vår värld

Georg Henrik von Wright var en av Finlands mest berömda filosofer och en aktiv samhällsdebattör. Enligt honom var terrorism och miljöförstöring de största farorna för samhället.

Georg Henrik Von Wright (1916-2003) arbetade som professor vid både Helsingfors Universitet och vid Cambridge University i England. Hans mest kända verk är Humanismen som livshållning, Vetenskapen och förnuftet och självbiografin Mitt liv som jag minns det.

Georg Henrik on Wright vill inte kalla sig pacifist, för det är idealism att tro att krig alltid kan undvikas. Men han tror inte heller på att kärnvapenhotet gör att freden bevaras. Von Wright tror på den enskilda människans möjligheter att påverka, genom fredsmarscher och artiklar. Konfucianismen, buddhismen och Sokrates läror visar på människans förmåga till fred.

Georg Henrik von Wright ställde sig starkt kritisk till Vietnamkriget. Redan 1967 väckte han debatt genom att säga att USA:s inblandning i kriget var oförsvarlig. Han skrev en artikel som öppet kritiserade USA och samtidigt upprörde flera. von Wright var besviken på att Finland inte ställde sig mer kritisk till kriget.

Tekniken är det som har påverkat människan mest. Hur skall humanismen bevaras i vår teknologiska värld? Georg Henrik von Wright var från början intresserad av matematik, men hans intresse vidgades till värderingar, normer och moral.

Von Wright funderar på hur tekniken och humanismen går ihop. Och på hur marxismen kan förklara de socialistiska samhällena

I boken Vetenskapen och förnuftet funderar akademiker Georg Henrik von Wright på om och hur filosofi kan förändra världen. I Finland har filosofin haft en stark roll.

Georg Henrik von Wrights personliga intresse för filosofiska tankegångar skapades när han som barn var mycket sjuk och tvungen att ligga på sjukhus.

Georg Henrik von Wright diskuterar 1989 vart samhället är på väg. Är utvecklingens blinda syfte att kräva utveckling och tillväxt? De största faror von Wright ser för samhället är terrorism och miljöförstöring.

Han talar om den tekniska utvecklingen, nationalstater, politiska system, människan och globaliseringen. Von Wright påpekar att han inte är pessimist, men att han vill att människan skall inse vad hennes handlingar leder till. Både den vanliga människan och de intellektuella måste, enligt von Wright, delta i samhällsdebatten och försvara de svagare.

Georg Henrik von Wrigh avled 2003. Kulturchef Tuva Korsström talar om honom och om hans betydelse för filosofin i Finland.

Verk av Georg Henrik von Wright

  • The Logical Problem of Induction (1941; doktorsavhandling)
  • Den logiska empirismen (1943)
  • Über Wahrscheinlichkeit (1945)
  • Tanke och förkunnelse (1955)
  • Logik, filosofi och språk (1957 och senare)
  • Logical Studies (1957)
  • Norm and Action (1963)
  • The Varieties of Goodness (1963)
  • An Essay in Deontic Logic and The General Theory of Action (1968)
  • Explanation and Understanding (1971)
  • Handlung, Norm und Intention (1977)
  • Humanismen som livshållning och andra essayer (1978)
  • Wittgenstein (1982)
  • Vetenskapen och förnuftet (1986)
  • Myten om framsteget (1993)
  • Att förstå sin samtid (1994)
  • In the Shadow of Descartes: Essays in the Philosophy of Mind (1998)
  • Mitt liv som jag minns det (2001)

Kultur

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.