Hoppa till huvudinnehåll

Med marskalk Mannerheim i fokus

Ett porträtt av Mannerheim
Ett porträtt av Mannerheim Bild: SA-kuva mannerheim

Carl Gustaf Emil Mannerheim är den enda som innehaft titeln marskalk av Finland. Han är mest känd för sin ledande roll under vinterkriget och fortsättningskriget, men hade en stor betydelse också för Finlands självständighet och i inbördeskriget 1918. Och under fredsprocessen efter fortsättningskriget.

Carl Gustaf Emil Mannerheim föddes den 4 juni 1867 på Villnäs slott i Egentliga Finland och dog den 27 januari 1951 i Lausanne i Schweiz.

I stumfilmen ovan ser vi Mannerheim under inbördeskriget 1918, i Vasa den 26 februari 1918 och i Helsingfors den sextonde maj 1918.

Så ser vi en parad 1937 till hans ära på 70-årsdagen, marskalk Mannerheim och hans officerare vid fronten 1940, samt på de stupades dag på Senatstorget. Marskalk Mannerheim och president Risto Ryti på järnvägsstationen i St Michels under fortsättningskriget. Och till sist när Mannerhemstatyn avtäcks 1960.

Marskalk Mannerheim höll också ett tal till scouterna på sin 70-årsdag.

Radiodokumentären "Med Mannerheim i fokus" tar en närmare titt på mannen bakom myten. Fotografen Felix Forsman har vid flera tillfällen filmat fältmarskalken. Bland annat under hans 75-årsdag och under Mannerheims besök i Tyskland.

Forsman målar upp en personlig och ärlig bild av Mannerheim. Han berättar bland annat om fältmarskalkens fåfänga, hur han vägrade låta sig filmas i trappor eftersom han haltade och hur han vägrade bära utländska medaljer på film.

Mannerheims 75-årsdag blev ett verkligt äventyr för Forsman och några andra journalister som kallats till platsen. Det mesta hölls hemligt för dem och ingen hade kunnat ana att den högt uppsatta tyska gästen som väntades skulle visa sig vara Adolf Hitler. Forsman lyckades filma Hitler och Mannerheim tillsammans, men fick inte vara med på deras privata middag.

Läs mera:

Mannerheim, Hitler och Finlands president Ryti.

Hitlers samtal i Finland - inbandat i smyg

När Mannerheim firade sin 75-årsdag den 4 juni 1942 fick han ett överraskningsbesök av Adolf Hitler. Hör Hitlers samtal, som bandats in i hemlighet.

Marskalk Mannerheim blir president

Den fjärde augusti 1944, då fortsättningskriget ännu pågick, valdes marskalk Mannerheim till Finlands president. Man ansåg att enbart han kunde leda landet till fred.

Marskalk Mannerheim efterträdde Risto Ryti. Sovjetunionen var redo för fred, men endast på villkor att president Risto Ryti ersattes.

President Risto Ryti och hans regering kom att få stå som de huvudansvariga för kriget. President Ryti blev dömd till 10 års tukthus. Marskalk Mannerheim blev inte dömd som ansvarig.

Den 4 mars 1946 begärde den 79-åriga Mannerheim avsked från sitt ämbete som Finlands president. Han efterträddes av Juho Kusti Paasikivi.

Mannerheim bodde under sina sista år mycket utomlands, framför allt i Schweitz, på Val-Monts sanatorium.

Mannerheim dog i januari 1951. Samma år öppnades ett museum i Brunnsparken i Mannerheims hem.

Läs mera:

Mannerheims begravning, 1951

Marskalk Mannerheims begravning

Från Lausanne, Schweiz kom ett sorgebud i januari 1951. Finlands marskalk Carl Gustaf Mannerheim hade avlidit den 28 januari 1951.

En staty över marskalk Mannerheim

Tanken på en staty över Mannerheim hade uppstått redan på 1930-talet, men kriget kom emellan. Efter Mannerheims död ordnades en tävling där skulptör Aimo Tukiainen vann.

Statyn finansierades med privata medel och en folkinsamling. Insamlingen inbringade så mycket pengar att man också kunde köpa Mannerheims barndomshem, Villnäs slott, som donerades till staten.

Statyn avtäcktes på Mannerheims födelsedag den 4 juni 1960. Den var av brons, med en piedestal av röd granit. Hela statyn är nästan tolv meter.

Det blev en häftig diskussion kring Tukiainens realistiska stil. I 1960-talets Finland ansåg många att statyn var gammalmodig.

En ny debatt kring statyn kom upp när Kiasma (Museet för nutidskonst) skulle byggas. Nu ansågs Mannerheimstatyn vara det fina, som Kiasma skulle vanära.

Finland genom historien

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

Nyligen publicerat - Arkivet