Hoppa till huvudinnehåll

Med marskalk Mannerheim i fokus

Ett porträtt av Mannerheim
Ett porträtt av Mannerheim Bild: SA-kuva mannerheim

Carl Gustaf Emil Mannerheim är den enda som innehaft titeln marskalk av Finland. Han är mest känd för sin ledande roll under vinterkriget och fortsättningskriget, men hade en stor betydelse också för Finlands självständighet och i inbördeskriget 1918. Och under fredsprocessen efter fortsättningskriget.

Carl Gustaf Emil Mannerheim föddes den 4 juni 1867 på Villnäs slott i Egentliga Finland och dog den 27 januari 1951 i Lausanne i Schweiz.

I stumfilmen ovan ser vi Mannerheim under inbördeskriget 1918, i Vasa den 26 februari 1918 och i Helsingfors den sextonde maj 1918.

Så ser vi en parad 1937 till hans ära på 70-årsdagen, marskalk Mannerheim och hans officerare vid fronten 1940, samt på de stupades dag på Senatstorget. Marskalk Mannerheim och president Risto Ryti på järnvägsstationen i St Michels under fortsättningskriget. Och till sist när Mannerhemstatyn avtäcks 1960.

Marskalk Mannerheim höll också ett tal till scouterna på sin 70-årsdag.

Radiodokumentären "Med Mannerheim i fokus" tar en närmare titt på mannen bakom myten. Fotografen Felix Forsman har vid flera tillfällen filmat fältmarskalken. Bland annat under hans 75-årsdag och under Mannerheims besök i Tyskland.

Forsman målar upp en personlig och ärlig bild av Mannerheim. Han berättar bland annat om fältmarskalkens fåfänga, hur han vägrade låta sig filmas i trappor eftersom han haltade och hur han vägrade bära utländska medaljer på film.

Mannerheims 75-årsdag blev ett verkligt äventyr för Forsman och några andra journalister som kallats till platsen. Det mesta hölls hemligt för dem och ingen hade kunnat ana att den högt uppsatta tyska gästen som väntades skulle visa sig vara Adolf Hitler. Forsman lyckades filma Hitler och Mannerheim tillsammans, men fick inte vara med på deras privata middag.

Läs mera:

Mannerheim, Hitler och Finlands president Ryti.

Hitlers samtal i Finland - inbandat i smyg

När Mannerheim firade sin 75-årsdag den 4 juni 1942 fick han ett överraskningsbesök av Adolf Hitler. Hör Hitlers samtal, som bandats in i hemlighet.

Marskalk Mannerheim blir president

Den fjärde augusti 1944, då fortsättningskriget ännu pågick, valdes marskalk Mannerheim till Finlands president. Man ansåg att enbart han kunde leda landet till fred.

Marskalk Mannerheim efterträdde Risto Ryti. Sovjetunionen var redo för fred, men endast på villkor att president Risto Ryti ersattes.

President Risto Ryti och hans regering kom att få stå som de huvudansvariga för kriget. President Ryti blev dömd till 10 års tukthus. Marskalk Mannerheim blev inte dömd som ansvarig.

Den 4 mars 1946 begärde den 79-åriga Mannerheim avsked från sitt ämbete som Finlands president. Han efterträddes av Juho Kusti Paasikivi.

Mannerheim bodde under sina sista år mycket utomlands, framför allt i Schweitz, på Val-Monts sanatorium.

Mannerheim dog i januari 1951. Samma år öppnades ett museum i Brunnsparken i Mannerheims hem.

Läs mera:

Mannerheims begravning, 1951

Marskalk Mannerheims begravning

Från Lausanne, Schweiz kom ett sorgebud i januari 1951. Finlands marskalk Carl Gustaf Mannerheim hade avlidit den 28 januari 1951.

En staty över marskalk Mannerheim

Tanken på en staty över Mannerheim hade uppstått redan på 1930-talet, men kriget kom emellan. Efter Mannerheims död ordnades en tävling där skulptör Aimo Tukiainen vann.

Statyn finansierades med privata medel och en folkinsamling. Insamlingen inbringade så mycket pengar att man också kunde köpa Mannerheims barndomshem, Villnäs slott, som donerades till staten.

Statyn avtäcktes på Mannerheims födelsedag den 4 juni 1960. Den var av brons, med en piedestal av röd granit. Hela statyn är nästan tolv meter.

Det blev en häftig diskussion kring Tukiainens realistiska stil. I 1960-talets Finland ansåg många att statyn var gammalmodig.

En ny debatt kring statyn kom upp när Kiasma (Museet för nutidskonst) skulle byggas. Nu ansågs Mannerheimstatyn vara det fina, som Kiasma skulle vanära.

Finland genom historien

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Morjens skämtar med finlandssvensk tv

    Morjens älskade att skämta med finlandssvensk tv

    I humorprogrammet Morjens älskade man att skämta med finlandssvensk tv och Rundradion överlag. Här får vi se parodier på aktualitetsprogram, valdebatter och ungdomsprogram.

  • Skämt å sido ville vara en finlandssvensk Monty Python

    Skämt å sido var hemlagad snällhumor från Vasa.

    Skämt å sido var hemlagad snällhumor från Vasa 1993. Skådisarna inspirerades av engelska komediserier typ Monty Python och inspelningarna var ännu roligare än själva sketcherna.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Lapporörelsen ville kuva vänstern med våld och terror

    Mussolinis Italien var den stora förebilden.

    Lapporörelsen grundades 1929 av Vihtori Kosola. Under de tre år rörelsen var aktiv samlade den tusentals anhängare. Personer som ansågs vara vänster utsattes för fascistisk förföljelse och våld. Människor misshandlades och mördades, och demokratin sattes i gungning då partier förbjöds. Också borgerliga politiker råkade ut för Lapporörelsens terror. Till och med republikens tidigare president KJ Ståhlberg.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - ny podd om Lapporörelsens skjutsning av president Ståhlberg

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors.. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • Varning för svart halka!

    I den här varningsfilmen informeras bilisterna

    Den svarta, genomskinliga is som bildas vid snabb nedisning av vägar är djävulskt farlig för bilister. I den här varningsfilmen informeras bilisterna med skrämselpropaganda.

  • Novemberväder med Juha Föhr

    Juha Föhr och vädret kring farsdag 1991

    Juha Föhr berättar om det regniga och blåsiga vädret kring farsdag 1991.

  • Monica Welling om novembervädret

    I november 1972 utlovades snö.

    Klart och fint väder, lite snöbyar och inte särdeles kallt, lovar Monica Welling i väderprognosen från 1972.

  • Benny Törnroos: I november

    Benny fick inte representera Finland med sin ballad 1988.

    Benny Törnroos sjöng balladen "I november" på uttagningstävlingen 1988 för Eurovisionsschlagerfestivalen.

  • Med blicken på flyttfåglarna

    Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar ibland.

    Över 200 miljoner fåglar flyttar från Finland varje höst, och återvänder på våren. Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar bara på vissa utvalda ställen.

  • Höstvisa med Bo Andersson

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna..."

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut...." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Höstvisa med Cumulus och von Weymarn

    Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött

    "Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena..." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Den lögnaktiga selfien är också sanning

    En selfie är kommunkation. Man visar hur man vill se ut.

    En selfie visar man hur man vill se ut. Den utelämnar annat, men kan ändå innehålla sanning. Med en selfie kan du kommunicera med dina vänner. Eller bli en kändis.

  • Dina kläder berättar vem du är

    Teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

    Hur man klär sig är inte bara beroende av vad som är modernt och vad kompisarna säger. Klädseln kan också vara fråga om värderingar, man vill visa fram den subkultur man tillhör. I Bang 1981 intervjuas teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

Nyligen publicerat - Arkivet