Hoppa till huvudinnehåll

Med marskalk Mannerheim i fokus

Ett porträtt av Mannerheim
Ett porträtt av Mannerheim Bild: SA-kuva mannerheim

Carl Gustaf Emil Mannerheim är den enda som innehaft titeln marskalk av Finland. Han är mest känd för sin ledande roll under vinterkriget och fortsättningskriget, men hade en stor betydelse också för Finlands självständighet och i inbördeskriget 1918. Och under fredsprocessen efter fortsättningskriget.

Carl Gustaf Emil Mannerheim föddes den 4 juni 1867 på Villnäs slott i Egentliga Finland och dog den 27 januari 1951 i Lausanne i Schweiz.

I stumfilmen ovan ser vi Mannerheim under inbördeskriget 1918, i Vasa den 26 februari 1918 och i Helsingfors den sextonde maj 1918.

Så ser vi en parad 1937 till hans ära på 70-årsdagen, marskalk Mannerheim och hans officerare vid fronten 1940, samt på de stupades dag på Senatstorget. Marskalk Mannerheim och president Risto Ryti på järnvägsstationen i St Michels under fortsättningskriget. Och till sist när Mannerhemstatyn avtäcks 1960.

Marskalk Mannerheim höll också ett tal till scouterna på sin 70-årsdag.

Radiodokumentären "Med Mannerheim i fokus" tar en närmare titt på mannen bakom myten. Fotografen Felix Forsman har vid flera tillfällen filmat fältmarskalken. Bland annat under hans 75-årsdag och under Mannerheims besök i Tyskland.

Forsman målar upp en personlig och ärlig bild av Mannerheim. Han berättar bland annat om fältmarskalkens fåfänga, hur han vägrade låta sig filmas i trappor eftersom han haltade och hur han vägrade bära utländska medaljer på film.

Mannerheims 75-årsdag blev ett verkligt äventyr för Forsman och några andra journalister som kallats till platsen. Det mesta hölls hemligt för dem och ingen hade kunnat ana att den högt uppsatta tyska gästen som väntades skulle visa sig vara Adolf Hitler. Forsman lyckades filma Hitler och Mannerheim tillsammans, men fick inte vara med på deras privata middag.

Läs mera:

Mannerheim, Hitler och Finlands president Ryti.

Hitlers samtal i Finland - inbandat i smyg

När Mannerheim firade sin 75-årsdag den 4 juni 1942 fick han ett överraskningsbesök av Adolf Hitler. Hör Hitlers samtal, som bandats in i hemlighet.

Marskalk Mannerheim blir president

Den fjärde augusti 1944, då fortsättningskriget ännu pågick, valdes marskalk Mannerheim till Finlands president. Man ansåg att enbart han kunde leda landet till fred.

Marskalk Mannerheim efterträdde Risto Ryti. Sovjetunionen var redo för fred, men endast på villkor att president Risto Ryti ersattes.

President Risto Ryti och hans regering kom att få stå som de huvudansvariga för kriget. President Ryti blev dömd till 10 års tukthus. Marskalk Mannerheim blev inte dömd som ansvarig.

Den 4 mars 1946 begärde den 79-åriga Mannerheim avsked från sitt ämbete som Finlands president. Han efterträddes av Juho Kusti Paasikivi.

Mannerheim bodde under sina sista år mycket utomlands, framför allt i Schweitz, på Val-Monts sanatorium.

Mannerheim dog i januari 1951. Samma år öppnades ett museum i Brunnsparken i Mannerheims hem.

Läs mera:

Mannerheims begravning, 1951

Marskalk Mannerheims begravning

Från Lausanne, Schweiz kom ett sorgebud i januari 1951. Finlands marskalk Carl Gustaf Mannerheim hade avlidit den 28 januari 1951.

En staty över marskalk Mannerheim

Tanken på en staty över Mannerheim hade uppstått redan på 1930-talet, men kriget kom emellan. Efter Mannerheims död ordnades en tävling där skulptör Aimo Tukiainen vann.

Statyn finansierades med privata medel och en folkinsamling. Insamlingen inbringade så mycket pengar att man också kunde köpa Mannerheims barndomshem, Villnäs slott, som donerades till staten.

Statyn avtäcktes på Mannerheims födelsedag den 4 juni 1960. Den var av brons, med en piedestal av röd granit. Hela statyn är nästan tolv meter.

Det blev en häftig diskussion kring Tukiainens realistiska stil. I 1960-talets Finland ansåg många att statyn var gammalmodig.

En ny debatt kring statyn kom upp när Kiasma (Museet för nutidskonst) skulle byggas. Nu ansågs Mannerheimstatyn vara det fina, som Kiasma skulle vanära.

Finland genom historien

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Se upp i backen!

    Slalom, pulka och skridskoåkning.

    Vad kan man göra för sportigt på sportlovet? Redan 1967 njöt ungdomarna i Solvalla skidbacke. Och små barn njuter väl alltid av att skrinna och skida.

  • Väl mött i spåret!

    Väl mött i spåret!

    Att skida är en njutningsfull sport på vintern. Här får du all information du behöver i Rundradions skidskola från 1980.

  • Vinterbadandets fröjder

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten?

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten? Kan man på det sättet bota reumatism och förhindra förkylningar?

  • Slalom - en sport för eliten?

    På 1980-talet slog slalomåkning ut längdåkningen.

    På 1980-talet slog slalomåkning ut längdåkningen i popularitet. Är sporten bara till för de rika, undrar redaktör Christine Saarukka och reser till Tahkovuori.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Har du visor min vän, sjung dem nu

    "Har du visor min vän" var en trogen visa på 1970-talet.

    Från daghem till ålderdomshem: Bengt Ahlfors "Har du visor min vän" var en trogen visa på 1970-talet. Här framförs den i äkta revystil av Sinikka Sokka, Toni Edelmann och Tom Wentzel.

  • Atte och hans vänner

    Atte och hans vänner leker att de är en cirkus.

    Utklädda i clownnäsor och trollkarlshattar leker Atte och hans vänner, Mirabell och Elmeri, att de är en cirkus. Fantasin tar också över när han och Elmeri leker spöktåg.

  • Tove och vännerna 1970

    Vi besöker Tove Jansson

    Här besöker vi Tove Jansson i hennes ateljehem tillsammans med vänner till henne. Lasse Pöysti sjunger Mumintrollets visa, Tove ritar och gänget diskuterar.

  • Mervi Hiltunen "Kan det vara kärlek"

    1989 på svenska i ESC

    På 1980-talet Mervi Hiltunen blev känd från trion How Many Sisters. 1989 deltog hon i uttagningen för schlagerfestivalen med "Kan det vara kärlek?".

  • Tittarnas kärlekstrassel fixas i teven

    I Relatonskliniken jobbade man med samlevnadsfrågor.

    Relationsklinikens idé var att interaktivt, med publikens, skådespelares och experters hjälp, söka lösningar på samlevnadsproblem. Det blev både informativt och roligt. Här tar man sig an skilsmässor.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Mentalpatient för livet?

    På Ekåsens sinnesjukhus

    Vi glider in till Ekåsens sinnesjukhus till tonerna av en trumpet. Vilka öden döljer sig här, och hur klarar sig patienterna när de skall tillbaka till samhället?

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Vansinnig mentalvårdshistoria

    Psykvården under lupp i Rivet ur arkivet.

    I dag är det svårt att föreställa sig hur vården av psykiskt sjuka såg ut för några generationer sedan. Under många, långa tider har psykiskt sjuka behandlats vansinnigt dåligt.

  • När datatekniken kom till tidningsredaktionen

    Skall papperstidningen försvinna och bli tv?

    Verkligt stora förändringar är på kommande inom tidningsbranschen, en ny teknik håller stegvis på att komma in på alla fronter. Skall papperstidningen försvinna så att prenumeranterna får sin morgontidning på teven? Men journalisterna är misstänksamma och vill inte befatta sig med den nya bildskärmen, som står inlåst i ett rum.

  • Barn upptäcker datorernas värld

    Att vi lever i dataåldern är ett faktum påpekar man 1986.

    Att vi lever i dataåldern är ett faktum påpekar man 1986. Datorer är inte onda eller goda i sig själv, allt beror på hur vi använder dem. Barnprogrammet Stoff tar oss med in i datorernas värld.

  • Hemdatorerna är inte mera bara lek

    1985 ökade försäljningen av hemdatorer explosionsartat.

    1985 ökade försäljningen av hemdatorer explosionsartat. Det är inte mera bara unga pojkar som spelar spel på datorerna. Men behöver alla en mikrodator? Och vad händer med gamla datorer när de går sönder? Aktualitetsmagasinet Regionalen tar itu med fenomenet adb.

  • Datorerna och framtiden

    Datorframtiden enligt ingenjörer, jurister och futurologer.

    Hur kommer framtiden att se ut när datorerna styr vår värld? Veckans puls undersöker saken med hjälp av ingenjörer, jurister och futurologer.

  • Vad är en hacker?

    När datorerna kom in i våra liv kom också många faror.

    När datorerna kom in i vanliga människors liv kom också många faror. 1984 blev man medveten om hackrarna, som kunde bryta sig in i datorer och knäcka säkerhetsspärrar.

  • Den förtrollade vägen

    Femåriga Riki i Oscar Parlands magiska värld.

    Oscar Parlands roman har blivit en tv-serie av Åke Lindman, till ett manus av Benedict Zilliacus. I tv-serien träffar vi den femåriga Riki.(Marcus Hietanen), som tillbringar en sommar hos sina kosmopolitiska släktingar i finländska Karelen.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

  • Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" samt bonussketcher från det nya århundradet. Gänget bakom Morjens bestod av av Stan Saanila, Mikael Crawford, Saliven Gustafsson, Wille Wilenius, Paul Olin och Micke Rundman. Gruppen skapade sketcherna tillsammans. Man älskade att skämta med finlandssvensk tv och politisk korrekthet.

  • Morjens: Julsketch

    Skål på ett liv efter julen. Vad fick ni för julklappar?

    "Skål på ett liv efter julen. Vad fick ni för julklappar?" En Morjenssketch där vi får se "typiska" finlandssvenska Hankenkillar.

  • Morjens och världens längsta sketch

    Morjens retade tittarna och Rundradion med "Schackspelarna"

    Morjens lyckades ofta förarga Rundradions ledning. Sketchen "Schackspelarna" töjde på allas tålamod både till sitt innehåll och sin längd.

  • Morjens skämtar med finlandssvensk tv

    Morjens älskade att skämta med finlandssvensk tv

    I humorprogrammet Morjens älskade man att skämta med finlandssvensk tv och Rundradion överlag. Här får vi se parodier på aktualitetsprogram, valdebatter och ungdomsprogram.

  • Morjens: Hur leker man med pappa

    Pappa leker hårdhänt.

    När pappa är med och leker med sin dotter i en sketch av Morjensgänget går det kanske inte helt traditionellt till.

  • Österbottens kommuner på 2000-talet

    Kommunkartan har ritats om i Österbotten många gånger.

    Är det en katastrof om din kommun fusioneras med en annan? Eller kan det sluta bra? Kommunkartan har ritats om i Österbotten många gånger och 2010 stod små kommuner i svenska Österbotten igen inför reformer.

  • Även mikrobakad Runebergstårta är god

    Se Matias Jungar baka tårtan i mikron.

    Hur bakar man Runebergstårtor egentligen? Se Matias Jungar baka tårtan i mikron och massproduktion av tårtor. Dessutom Fredrika Runebergs hemliga recept...

Nyligen publicerat - Arkivet