Hoppa till huvudinnehåll

Munsalasocialismen

I Munsala utvecklades under 1900-talets början en egen form av socialism. Den kom till trakten genom emigranter som återvänt från USA med Marx och Engels verk i bagaget.

I Ann-Britt Almqvists dokumentär om munsalasocialismen tittar vi närmare på hur Marx tog sig till Munsala. Vi får höra Nelly Fågelbärj, Kristian Caldén, Runar Helsing, Eric Fors, Ewald Stenvall och Ernst Fridlund.

Amerikaemigranter från Munsala

Liksom flera av traktens söner emigrerade Otto Andersson, Erik Johan Helsing och K.J. Neuman till USA i slutet av 1800-talet

Men livet på andra sidan Atlanten var långt från det de väntat sig. Arbetsdagarna var långa och hårda. Livet var svårt och utan säkerhet.

De tre männen började därför engagera sig i olika arbetarrörelser och fick upp ögonen för Marx och socialismen.

Munsala under inbördeskriget

När männen återvände till Munsala var det med nya sorters ideal i bagaget och de satte igång att sprida sina idéer i regionen. Man höll möten om hur bönderna i regionen skulle få det bättre.

Pacifismen var stark inom rörelsen ända från början. Betoningen låg på fred, kunskap, diskussion och parlamentarism.

Men så bröt inbördeskriget ut. Munsalasocialisterna höll sig undan, men kunde inte helt undgå kränkningar från de vita. Några försökte fly till Sverige och andra gömde sig i skogarna.

Munsala under andra världskriget

Gömställen i skogen kom att användas på nytt då andra världskriget bröt ut.

Flera munsalasocialister deltog i vinterkriget, men vägrade gå med i fortsättningskriget, eftersom de ansåg att det var otänkbart att stå på samma sida i kriget som Hitler.

Traktens män återvände till sina gömställen i skogen och hela byn var på vakt efter poliser som försökte ta reda på var krigsvägrarna gömde sig.

I dokumentären berättar några munsalasocialister om dagarna under kriget. Vissa av dem åkte fast och skickades till så kallade arbetsläger. I dem var förhållanden långt från goda.

Nelly Fågelbärj berättar bland annat om vad som hände hennes man. Han tillfångatogs eftersom han tecknat bilder som motsade sig fascismen och Hitler.

Munsalasocialismen har överlevt många prövningar. Men på 1970-talet höll den på att dö ut. Pälsnäringen hade fått sitt grepp om orten och socialismen hade ingen roll att spela längre i de små samhällena.

Finland genom historien

Finland i krig

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

Nyligen publicerat - Arkivet