Hoppa till huvudinnehåll

Riksdagsvalet 1995

1995 när riksdagsvalet stod för dörren kämpade Finland med stora skulder, nedskärningar och massarbetslöshet efter depressionen.

Informationsruta

Valdeltagandet 71,9 %
Finlands socialdemokratiska parti 63
centern i Finland 44
samlingspartiet 39
vänsterförbundet 22
svenska folkpartiet 12
gröna förbundet 9
Finlands kristliga förbund 7
ungfinnanrna 2
Finlands landsbygdsparti 1
Övriga 3 (bl.a. det ekologiska partiet Pertti "Veltto" Virtanen 1, sannfinländarna 1)

Dessa frågor var naturligtvis de viktigaste i valdebatten, vilket framgår av det första klippet. En annan fråga är det pinfärska EU-medlemskapet (1994)

I valdebatten får vi se Claes Andersson från vänsterförbundet,Pekka Haavisto från de gröna, Ole Norrback från sfp, Risto E.J. Penttilä från ungfinnarna, Rolf Sormo från flp, Bjarne Kallis från det kristliga förbundet, Paavo Lipponen från soc.dem. och Sauli Niinistö från samlingspartiet. Maria-Kaisa Aula från centern (i stället för Esko Aho) och Sonja Kurtén-Vartio från liberalerna medverkar också

Ahos regering från 1991, den första helt borgerliga regering sedankriget hade gjort stora nedskärningar, vilket kostade centern många mandat. De föll med 11 mandat till 44.

Den stora segraren var socialdemokraterna, som gjorde sitt bästa val sedan kriget. Partiet fick 15 mandat till, och steg till 63. Också vänsterföbundet fick större understöd (22 mandat). Svenska folkpartiet bibehöll de 11 mandat de hade fått 1991, medan de gröna förlorade ett mandat. Ett nytt parti som kom in i riksdagen var ungfinnarna med Risto E.J. Penttilä som ordförande. Landsbygsdpartiet hade krympt till ett enmansparti.

I klippet från valvakan får vi se de nöjda valsegrarna Lipponen, Andersson och Niinistö, medan statsminister Esko Aho får stå som förlorare. Från sfp i Vasa intervjuas Ulla-Maj Kukkonen (senare Wideroos). Professor Göran Djupsund är som vanligt med och analyserar resultaten, både under valvakan och efter. Ett rekordlågt antal kvinnor blev invalda år 1995. Göran von Bonsdorff förundrar sig över det. Det gör också Martina Reuter från Kristina-institutet vid Helsingfors universitet och Marianne Laxén. De försöker analysera orsakerna, men kommer inte fram till något resultat förrän de abrupt blir avbrutna för att Esko Aho skall intervjuas.

President Ahtisaar gav Paavo Lipponen i uppgift att bilda regering. I det tredje klippet kan ni se diskussionerna kring regeringsförhandlingarna. Paavo Lipponen medverkar och professor Tom Sundberg analyserar.

Lipponen bildade regering med socialdemokrater, samlingspartiet, vänsterförbundet, sfp och för första gången också en representant för de gröna. Regeringssammansättningen kom att kallas regnbågsregering, på grund av att man här hade representanter från vänster till höger och därtill gröna. Lipponens regering fortsatte sparåtgärderna i Esko Ahos anda, ny finansminister blev samlingspartiets Sauli Niinistö som efterträdde Iiro Viinanen.

I det tredje klippet får ni också stifta bekantskap med sfp:s röstmagnet, kändisen Klaus Bremer, privatbilismens förespråkare som ställde upp som obunden.

En nybliven riksdagsledamot, och mamma, var Janina Andersson, grön från Åbo. Hon väckte en liten skandal då hon ammade sitt barn i riksdagen.

Finland genom historien

Riksdagsval i Finland

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Pjäsen Daniel Hjort har kallats Finlands Hamlet – författaren Josef Julius Wecksell levde hela sitt vuxna liv på mentalsjukhus

    Daniel Hjort är det stora finlandssvenska dramat.

    Pjäsen Daniel Hjort räknas ofta som det största finlandssvenska dramat. Vid succépremiären 1862 insjuknade dock den 24-åriga författaren Josef Julius Wecksell psykiskt. Han kom att tillbringa resten av sitt liv på Lappvikens sjukhus. Carl Mesterton filmatiserade Daniel Hjort på Åbo slott 100 år efter premiären.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

  • Finlands första år i Bryssel

    Livet har förändrats i och med EU-medlemskapet.

    Hur såg finländarna och europarlamentarikerna på EU-medlemskapet åren efter att man gått med?

  • Munsalasocialismen

    Under 1900-talets början skapades en egen rörelse.

    I Munsala utvecklades under 1900-talets början en helt egen form av socialism. Den kom till trakten genom forna emigranter som återvänt från USA med Marx och Engels verk i bagaget. Deras läror kom att prägla ortsbefolkningen från inbördeskriget 1918 till fortsättningskriget.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - högerradikala skjutsade den liberala president Ståhlberg till gränsen

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • En svår fred 1944

    Vapenstillestånd med tunga villkor för Finland

    I september 1944 slöts vapenstillestånd mellan Finland och Sovjetunionen. Villkoren var mycket tunga.

  • Hösten 1944

    Mörkläggning, flyglarm, krig och en svår fred.

    Sensommaren 1944 går det dåligt för Finland. Mörkläggning, flyglarm, krig och en svår fred.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Översvämningar i Helsingfors 1948

    Människor vadade och bilar girade fram längs Esplanaden.

    I september 1948 åstadkom höstregnen stora översvämningar i Helsingfors centrum. Människor vadade och cyklar och bilar girade fram längs kullerstenarna på Esplanaden.

  • Med blicken på flyttfåglarna

    Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar ibland.

    Över 200 miljoner fåglar flyttar från Finland varje höst, och återvänder på våren. Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar bara på vissa utvalda ställen.

  • Höststormar från förr

    Höststorm i Helsingfors 1956 och 1970.

    I en kort stumfilm av Veikko Itkonen inbjuds vi till ett riktigt äventyr när en höststorm ryter fram över Helsingfors 1956. Och i fina färger får vi se stormen ryta till över havet 1970.

  • Fårskall och storslakt 1955

    Följ med till ett spännande fårskall på Björkö.

    Följ med till ett spännande fårskall på Björkö i oktober 1955. Alla fåren skall in från holmarna för att klippas och slaktas.

  • Ett liv på Jurmo är fiske och en kamp med naturen

    Se reportage från 1960-talet och framåt.

    I de sydligaste åboländska utskären ligger Jurmo. De sju människor som bor här året om 1969 har inte stora pretentioner på sin tillvaro. Fisket är det som sysselsätter dem.

  • Trattkantarellsås över öppen eld

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv!

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv, en stekpanna, en lägereld och smör. Det är allt man behöver för en underbar måltid i skogen.

  • Undvik giftiga svampar!

    Vita svampar skall man lämna i skogen.

    Undvik alla vita svampar. Och lär dig ordentligt vilka svampar som är giftiga. Osäkra svampar kan man lägga i en plastpåse eller lämna i skogen. Det är svampexperternas råd.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Ior Bock och Lemminkäinens tempel

    Lemminkäinens bolag grävde efter en skatt i Sibbo.

    Ior Bock menade att finskan och svenskan är världens urspråk och att Lemminkäinens tempel ligger i Sibbo. Ior Bocks fascinerande berättelser fick Lemminkäinens bolag att börja gräva efter Kalevala-guld i Sibbo och Rundradions bil att köra i diket.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Mayday Estonia – den sista timmen

    En tidslinje över det som skedde då M/S Estonia sjönk 1994.

    Det blåser friskt då M/S Estonia avgår från Tallinn mot Stockholm klockan 19.15 den 27 september 1994. Hon är en kvart försenad och har 989 personer ombord. Passagerarna ser fram emot god mat, drinkar och dans. Ingen av dem vet att endast 137 ska komma i land igen.

  • Båkens hemlighet

    En barnfilm i sommarmiljö.

    "Oj om man skulle få vara med om ett riktig sommaräventyr", tänker Mia. Men vad är det som guppar i vattnet? Båkens hemlighet är ett sommaräventyr för barn, med hav, båtar och mystiska öar.

Nyligen publicerat - Arkivet