Hoppa till huvudinnehåll

Riksdagsvalet 1999

Det började gå bättre för Finlands ekonomi år 1999, men arbetslösheten var ännu skyhög.

Informationsruta

Valdeltagandet 68,3 %
Finlands socialdemokratiska parti 51
centern i Finland 48
samlingspartiet 46
vänsterförbundet 20
gröna förbundet 11
svenska folkpartiet 11
Finlands kristdemokrater 10
sannfinländarna 1
övriga 1

Jämfört med det förra riksdagsvalet 1995, var samlingspartiet den största segraren i riksdagsvalet. Partiet fick 7 nya platser i riksdagen. Totalt fick samlingspartiet nu 46 mandat. Speciellt väl klarade sig partiet i Helsingfors valkrets.

Den andra segraren i valet var centern. Partiet fick fyra nya mandat. Sdp var fortfarande det största partiet i landet trots att röstförlusten var stor jämfört med det förra valet. De hade fortsättningsvis flest mandat, i riksdagen, 51, men jämfört med 1995 fick sdp nu 12 färre mandat.

Svenska folkpartiet och de gröna bibehöll sina 11 mandat och kristdemokraterna fick tre mandat till jämfört med 1995 års val, och steg till 10 mandat. Sannfinländarna kom in som ett enmansparti och fortsatte landsbygdspartiets politik.

Valdeltagandet var rekordlågt år 1999, det sjönk för första gången sedan kriget till under 70 procent, 68,3.

Regeringstraditionen från 1995 fortsatte, med Lipponen som statsminister. I regeringen ingick allt från vänstern till samlingspartiet och sfp samt de gröna.

I det första klippet får vi se valresultaten, kommenterade av professor Göran Djupsund och professor Lars D. Eriksson. Särskilt Eriksson tycker valet är urtråkigt, och han skulle nästan hellre se ett hundslagsmål.

I det andra och tredje klippet berättas om hur Paavo Lipponen sonderar regeringsterrängen, och TV-nytt presenterar finlandssvenskar som kommit in, såsom Rainer Erlund i Hangö för sfp, och finlandssvenska socialdemokrater som inte kommit in. De finlandssvenska socialdemokraterna i Österbotten har på så sätt förlorat sin egen kandidat efter 40 års representation. Göran Djupsund menar att vänstern dock inte gjort ett så dåligt val med tanke på att man suttit i borgerlig regering. Centerns Esko Aho och kristdemokraternas Bjarne Kallis, som båda kan ses vara vinnare i valet är besvikna över att Paavo Lipponen helt förbigår dem.

I det fjärde och sista klippet får vi stifta bekantskap med den nyligen tillträdda regeringens program.

Finland genom historien

Riksdagsval i Finland

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

Nyligen publicerat - Arkivet