Hoppa till huvudinnehåll

Riksdagsvalet 2003

Det första riksdagsvalet under 2000-talet kom framför allt att bli en duell mellan socialdemokraterna och centern. Statsministerfrågan kom senare att överskuggas av den s.k. Irakläckan.

Informationsruta

Valdeltagandet 69,7 %
centern i Finland 55
Finlands socialdemokratiska parti 53
samlingspartiet 40
vänsterförbundet 19
gröna förbundet 14
svenska folkpartiet 9
kristdemokraterna i Finland 7
sannfinländarna 3

Valet 2003 framstod, jämfört med tidigare val, som ett statsministerval. Det var i alla fall så som medierna och politikerna själva framställde det.

I valdebatten steg Anneli Jäättenmäki fram som en karismatisk partiledare. Här i den svenska valdebatten riktar Jäätteenmäki och kristdemokraternas Bjarne Kallis skarp kritk mot regeringens oförmåga att öka antalet arbetsplatser. Sannfinländarnas Timo Soini håller med. Regeringspartiernas Paavo Lipponen och Kimmo Sasi tar inte åt sig av kritiken.

Dessutom diskuteras studentsvenskan, pälsdjursnäringen, ensaksrörelser, snuttjobb och socialpolitik. Också unga riksdagskandidater får ordet i inserter. Suvi-Anne Siimes och Osmo Soinninvaara får förklara hur både vänstern, de gröna och samlingspartiet kan sitta i samma regering.

I den finska valdebatten tog Jäätteenmäki också upp de s.k. Irakdokumenten. Centern anklagade regeringen, med statsminister Paavo Lipponen i spetsen, för att stöda USA i Irakkonflikten. Jäätteenmäki hade bevis i form av dodument från utrikesministeriet över diskussioner mellan statsminister Lipponen och USAs president George W. Bush.

Centern blev riksdagsvalets största segrare, med totalt 55 mandat. Den andra segraren i valet var sdp, som utökade med två mandat. Sdp:s och centerns valresultat blev nästan jämnt. Samlingspartiet förlorade i detta val efter fyra regeringsperioder. Partiet förlorade sex mandat jämfört med föregående val.

Svenska folkpartiet gjorde ett dåligt val och förlorade tre mandat, de gick från 11 till 8. Röstetalet för de nya partier som i detta val försökte komma in i riksdagen blev anspråkslöst, ingen blev invald. De s.k. proteströsterna gick till den förra riksdagens minsta parti, sannfinländarna, som ökade mandaten från ett till tre, med Tony Halme somd den stora röstmagneten. Han fick visat understöd främst i östra Helsingfors. Valdeltagandet var fortsättningsvis lågt trots att det stigit något (69,7 %). Tony Halme aktiverade troligen folk att rösta i valkretsar med annars traditionellt låga röstetal.

I det andra klippet från valvakan analyserar professor Göran Djupsund orsakerna till valresultatet. Också en valpanel där bl.a. Claes Andersson och Elisabeth Rehn ingår diskuterar valet, bl.a. de olika kändisar som kommit in.

Regeringsförhandlingarna inleddes under centerns ledning. Det blev en s.k. rödmylleregering, med 8 ministrar från centern, 8 socialdemokrater och 2 från sfp. Vänsterförbundet och de gröna kom inte med i den här regeringen. Regeringen hade flera kvinnliga ministrar än någonsin förut, och leddes av den första kvinnliga statsministern, Anneli Jäätteenmäki.

Jäätteenmäki var dock statsminister bara två månader, för ryktet om de hemligstämplade Irakdokumenten spred sig. Jäätteenmäki fick flera gånger förklara hur hon fått tag på dem. När presidentens rådgivare Martti Manninen berättade att Jäätteenmäki hade bett dem honom om dem, avgick Jäätteenmäki. Centerns Matti Vanhanen blev ny statsminister.

Dessa händelser, Jäätteenmäkis "uppgång och fall" ser vi i de tre sista klippen.

Finland genom historien

Riksdagsval i Finland

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Finland stod stilla i 19 dagar

    Den 1.3 1956 utbröt en generalstrejk som lamslog Finland.

    Generalstrejken i mars 1956 berörde närmare en halv miljon arbetstagare och lamslog trafik och industri. Rundradion vägrade rapportera om strejken.

  • Regionalen följer postens väg 1985

    Förr fanns det postkontor i varje utkrok.

    Posten anno 1985 tänker bara på lönsamhet, menar Regionalen. Posten automatiseras, men ute på landsbygden dras postkontor in och servicen blir allt mer ojämlik. Hur snabbt färdas ett brev reser från Sibbo till Helsingfors?

  • Firmajulfester

    Firmafester

    Hur firar man firmajulfester i Finland och vad allt kan hända på en våt julfest? Redaktör Tom Östling intervjuar en portier, en forskare och flera människor på gatan.

  • I december sups det

    Större alkoholkonsumtion i Finland 1989

    1987 talade man om att finländare dricker sig till alkoholförgiftning t.ex. i december med alla firmajulfester.

  • På 1990-talet gjorde man alkoholdrycker hemma

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Mormor – drama om ålderdom

    När gamla föräldrar inte längre klarar sig sig själva

    Sommarlovet börjar men allt kretsar kring mormor. Vad skall man göra med sina gamla föräldrar när de inte längre klarar sig själv?

  • Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år

    Ålder, alla talar om ålder.

    Barndomen färgar oss alla. Och är en kvinnans liv slut efter 50? I "Kvinnoåldrar" berättar Sanna Tahvanainen, Monika Fagerholm, Birgitta Boucht och Barbara Winckelmann om kvinnans väg genom livet.

  • Märta Laurent talar om att åldras

    Vad innebär det för en vacker kvinna att bli gammal?

    Hur skall man åldras och vad innebär det för en vacker kvinna eller skådespelare att bli en gammal patient? Märta Laurent talar i Gogo om hur hon ser på skönhet, åldrande och skådespelarkarriären.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

Nyligen publicerat - Arkivet