Hoppa till huvudinnehåll

Trolldomspåsk och häxeri

Förr var påsken inte bara småbarn som klädde ut sig och tiggde choklad och kristen påsk. Det fanns påskseder som var både skrämmande och viktiga för folket. Häxhysteri och nakna kvinnor som sopar med kvast och en äkta rädsla för onda makter och djävulen.

De äldsta påsksederna i Norden är inte kyrkligt färgade utan hänger samman med vårens kommande och mathushållningen, berättar Bo Lönnqvist.

Han har intervjuat många äldre som sjunger och berättar om påsksederna. Påsken var ofta ett slut på en lång torftig och fattig period. Det fanns inte mycket hönsägg och man fick inte köpa ägg så man sökte ägg i naturen. T.ex. från kråkor, skogsfågel, änder, sjöfåglar. Och så kunde man få fisk och skjuta fågel.

Den kristna påsken var nog också viktig, när det lästes ur bibeln fick barnen inte röra sig innan Amen hade sagts. På påskdagen sprang barnen ut för att se solen dansa. Den dansade av glädje för att Jesus var uppstånden.

Gamla österbottningar berättar om påskseder i en extra utsändning från Finlands rundradio 1955. Till tonerna av skolorkester med blockflöjt berättar C.O. Jutberg, från Harvström i Korsnäs, om pojkars påskhyss och äventyr med skrinda.

Lovisa Nyholm från Kantlax i Munsala berättar att man klädde ut sig och rände runt i gårdarna. När redaktör Ahlbäck frågar om barnen i Kantlax fick småbröd när de sprang omkring utklädda svarar Lovisa: Nej, de var inte så givmilda förr. Dessutom kunde ungdomarna tända påskbrasor på halm, som de stal.

Fanny Lerbacka från Murik i Nedervetil berättar hur barnen klädde ut sig till påsktroll, målade med kol i ansiktet. Fanny Lerbacka berättar också om vidskepelser. Påsken var som sagt den tid man hade möjlighet att se sin kommande brudgum med hjälp av bl.a. speglar och kvastar.

Man kunde även lägga saltkorn i fönstret, lika många som man hade personer i huset. Om ett korn försvann skulle den personen dö det året. På påsksöndagen kunde man också se solen dansa om man steg tidigt upp.

Vi får också höra två spelmän, Axel Lindström och Joel Nygård, från Pedersöre spela Grannas-Jeppas vals.

Meta Sahlström på Österbottens traditionsarkiv berättar om påsktraditioner i Österbotten. Om häxor, dels den autentiska häxhysterin och barnens påskhäxlekar. Men påsken har också var fylld av andra vidskepelser och magi. Främst handlade spådomarna om att få se sin kommande äkta hälft.

Text: Ida Fellman

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

Nyligen publicerat - Arkivet