Hoppa till huvudinnehåll

Hejarklackar på läktarna

Här får vi se några plock från läktarna och Olympiastadions gräsmatta.

Hejarklackstävlingen hade inte ännu vuxit sig så stor 1986, men barnen har pyntat sig i de rätta färgerna, och skriker högt och viftar vilt. Vi börjar med en blick på lågstadieskolornas intåg, medan ett tal till Stafettkarnevalens pappa Carl-Olaf Homén (Homi) hålls. Så får vi glimtar från läktarna där barn i olika färger och former viftar och hejar på sin skolas löpare.

Intåget är mäktigt 1988, när alla skolor med maskotar, tjo och tjim marscherar in.

Maskottävlingen vanns 1988 av Rejpelt skola från Vörå med en Vikingabåt. Omnämnande fick också Dragsfjärd.

Lovisa vann hejarklackstävlingen i landsortsklassen, Norsen var bäst bland huvudstadsregionen.

Intåget från 1990 års stafettkarneval med stafettkarnevalens pappa Carl-Olaf Homén sprudlade av glädje.

På 1990-talet blev tävlingen på läktarna under Stafettkarnevalen nästan lika hård som nere på planen. Särskilt mellan de österbottniska skolorna Oxhamn och Sursik.

1992 tog Lovisa hem segern med sina pigga visor.

1996 dök Korsholms högstadium upp som vikingar.

Och 1998 fick både Norsen och Oxhamns högstadium från Jakobstad första pris.

Hejarklackarna spelade också en stor roll på stafettkarnevalen år 2000. Carl-Olaf Homén berättar resultaten av hejarklackstävlingarna. ”Juryn har efter omröstning beslutat att vinnaren i årets hejarklackstävling är Ekenäs högstadium.” Som motivering lyfte juryn fram att den vinnande hejarklacken har stor uthållighet, fina sånger, stilig koreografi och utnyttjar effektivt det trånga utrymmet på läktarna.

Tre lag får också hedersomnämnande. Borgargatans skola i Vasa, Sarlinska högstadiet i Pargas och Sursik skola i Pedersöre. I huvudstadsregionens motsvarande tävling går segern till Sökövikens högstadieskola.

Stämningar bland hejarklackarna är i topp också 2004. Barnen på läktarna skimrar i alla färger och former, och rösterna är hesa av allt skrikande. Vissa har kommit tidigt på morgonen för att få bra platser. Också maskotarna är viktiga. Vi får träffa växthustomaten och -gurkan från Närpes, getingen från Helsinge i Vanda och sjöjungfrun från Kaskö som vann maskottävlingen.

Sursik och Oxhamn har 2004 samarbetat i stället för att motarbeta varann. Mikaela Ingberg är imponerad. Och det lönar sig: Sursik från Pedersöre vinner landsortsklassen i hejarklackstävlingen. Mårtensbro vinner lågstadieklassen. Till slut får vi träffa samma flickor från Karamalmen som vi såg i början vid porten. De har inte vunnit, men är glada ändå.

Läs mera:

Högstadielickorna tog hem ännu ett masstafettsguld till Winellska skolan.

Stafettkarnevalen i åttio klipp – från växlingsdramatik till hejarklacksjubel

Stafettkarnevalen är en unik tillställning där alla skolor i Svenskfinland deltar i löptävlingar tillsammans. Den första Stafettkarnevalen ordnades 1961. Men karnevalen handlar inte bara om att springa och växla. En lika viktig tävling utspelar sig på läktarna. Löp med oss genom Stafettkarnevalens många tävlingar och decennier.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Julkalender med Bärtil (2006)

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil.

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil. Han och hans vänner Isa Gris, Älgen och flera andra väntar på snön och på julen. Och är det tomtar som tassar i stugan?

  • Tomteskolan (1997)

    I Tomteskolan är det nästan panik. Vart försvinner tomtarna?

    I Tomteskolan är det nästan panik. Hur skall nissarna hinna bli utbildade tomtar? Vart försvinner tomtarna? Vem sätter ut trollringar? Och varför är magister Fabian så konstig?

Nyligen publicerat - Arkivet