Hoppa till huvudinnehåll

Hejarklackar på läktarna

Här får vi se några plock från läktarna och Olympiastadions gräsmatta.

Hejarklackstävlingen hade inte ännu vuxit sig så stor 1986, men barnen har pyntat sig i de rätta färgerna, och skriker högt och viftar vilt. Vi börjar med en blick på lågstadieskolornas intåg, medan ett tal till Stafettkarnevalens pappa Carl-Olaf Homén (Homi) hålls. Så får vi glimtar från läktarna där barn i olika färger och former viftar och hejar på sin skolas löpare.

Intåget är mäktigt 1988, när alla skolor med maskotar, tjo och tjim marscherar in.

Maskottävlingen vanns 1988 av Rejpelt skola från Vörå med en Vikingabåt. Omnämnande fick också Dragsfjärd.

Lovisa vann hejarklackstävlingen i landsortsklassen, Norsen var bäst bland huvudstadsregionen.

Intåget från 1990 års stafettkarneval med stafettkarnevalens pappa Carl-Olaf Homén sprudlade av glädje.

På 1990-talet blev tävlingen på läktarna under Stafettkarnevalen nästan lika hård som nere på planen. Särskilt mellan de österbottniska skolorna Oxhamn och Sursik.

1992 tog Lovisa hem segern med sina pigga visor.

1996 dök Korsholms högstadium upp som vikingar.

Och 1998 fick både Norsen och Oxhamns högstadium från Jakobstad första pris.

Hejarklackarna spelade också en stor roll på stafettkarnevalen år 2000. Carl-Olaf Homén berättar resultaten av hejarklackstävlingarna. ”Juryn har efter omröstning beslutat att vinnaren i årets hejarklackstävling är Ekenäs högstadium.” Som motivering lyfte juryn fram att den vinnande hejarklacken har stor uthållighet, fina sånger, stilig koreografi och utnyttjar effektivt det trånga utrymmet på läktarna.

Tre lag får också hedersomnämnande. Borgargatans skola i Vasa, Sarlinska högstadiet i Pargas och Sursik skola i Pedersöre. I huvudstadsregionens motsvarande tävling går segern till Sökövikens högstadieskola.

Stämningar bland hejarklackarna är i topp också 2004. Barnen på läktarna skimrar i alla färger och former, och rösterna är hesa av allt skrikande. Vissa har kommit tidigt på morgonen för att få bra platser. Också maskotarna är viktiga. Vi får träffa växthustomaten och -gurkan från Närpes, getingen från Helsinge i Vanda och sjöjungfrun från Kaskö som vann maskottävlingen.

Sursik och Oxhamn har 2004 samarbetat i stället för att motarbeta varann. Mikaela Ingberg är imponerad. Och det lönar sig: Sursik från Pedersöre vinner landsortsklassen i hejarklackstävlingen. Mårtensbro vinner lågstadieklassen. Till slut får vi träffa samma flickor från Karamalmen som vi såg i början vid porten. De har inte vunnit, men är glada ändå.

Läs mera:

Högstadielickorna tog hem ännu ett masstafettsguld till Winellska skolan.

Stafettkarnevalen i åttio klipp – från växlingsdramatik till hejarklacksjubel

Stafettkarnevalen är en unik tillställning där alla skolor i Svenskfinland deltar i löptävlingar tillsammans. Den första Stafettkarnevalen ordnades 1961. Men karnevalen handlar inte bara om att springa och växla. En lika viktig tävling utspelar sig på läktarna. Löp med oss genom Stafettkarnevalens många tävlingar och decennier.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Vinterbadandets fröjder

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten?

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten? Kan man på det sättet bota reumatism och förhindra förkylningar?

  • Isvarningar på 1960-talet

    På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen.

    Varje år varnar man för svaga isar. På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen både i radio och tv.

  • Första hjälp på isen

    Första hjälp på isen för barn

    Bland styroxis i en studiopool lär Maggie, Pepe och Anitra barnen första hjälp och isvett.

  • Bärtil - älskat får genom många år

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil.

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil. Han och hans vänner Isa Gris, Älgen och flera andra har ofta roliga idéer och lekar.

  • Atte och hans vänner

    Atte och hans vänner leker att de är en cirkus.

    Utklädda i clownnäsor och trollkarlshattar leker Atte och hans vänner, Mirabell och Elmeri, att de är en cirkus. Fantasin tar också över när han och Elmeri leker spöktåg.

  • Lilla O tappar bort Molly

    Lilla O är alldeles ensam i klätterställningen.

    Lilla o håller på att leka i en klätterställning. Tidigare var Molly också med, men hon fick tråkigt och gick bort.

  • Vi på Lilla Torget

    Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

    I de vackraste färger får vi se och höra glada barn sjunga med Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • 900 dagar av svält i Leningrad

    1941-1944 dog nästan en miljon leningradbor av svält.

    Belägringen av Leningrad räckte närmare 900 dagar (från september 1941 till januari 1944). Under den tiden dog nästan en miljon leningradbor av svält. Det fanns ingen mat, man åt sina keldjur och i värsta fall människor. Författaren Eino Hanski berättar med saklig röst om fruktansvärda grymheter.

  • Fortsättningskriget på Karelska näset och i Ladogakarelen 1941

    Radioreportage från fronten 1941.

    Under sommaren 1941 inleddes fortsättningskriget. Finska armén ryckte in i Ladogakarelen och Karelska näset under hösten. I dessa ljudfiler förklarar redaktörerna på svenska om läget vid fronten och i erövrade städer. Vi får bland annat höra om städerna Kexholm, Sordavala och Aunus (Olonets) samt om slagfält på det Karelska näset.

  • Fortsättningskriget: radioinslag från östkarelska fronten 1941

    Hösten 1942 gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön.

    Fortsättningskriget började under sommaren 1941. Under hösten gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön och dess omnejd. I följande radioinslag rapporteras det på svenska om fronten i Östkarelen.

  • Viborg under fortsättningskriget

    Återerövradendet av Viborg under anfallsskedet.

    Viborg hörde till de städer som efter Moskvafreden 1940 blev på sovjetisk mark. Under fortsättningskrigets första anfallskede återerövrade man Viborg.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Tsar Nikolaj II i Helsingfors 1915

    Finlands storfurste besökte Helsingfors bara en gång.

    Finlands storfurste, tsar Nikolaj II, Helsingfors bara en gång, i mars 1915. Mottagandet av härskaren var svalt. Censuren hade förbjudit all dokumentation av besöket, men Oscar Lindelöf gjorde en unik film om tsarens besök.

  • Från värnpliktsstrejkens dagar

    Martin Ingo berättar om flykten till Sverige.

    Läraren Martin Ingo berättar i det här programmet om de dramatiska åren i början av 1900-talet när många unga män flydde till Sverige undan rysk värnplikt.

  • Ofärdsåren och affären John Grafton

    Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905.

    Paul Påhlson berättar om Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905. Vi får höra om morden på Bobrikov och Pleve 1904, samt om affären med ångfartyget John Grafton 1905.

  • Det finns liv i naturen också på vintern

    Göran Bergman om fåglar och Harry Krogerus om alla småkryp.

    Också under den allra svåraste vinterkölden, när kvicksilvret hotar att frysa, finns det liv i Finlands natur. Hör om dessa fascinerande världar. Göran Bergman berättar om fåglarna under vintern (1956) och Harry Krogerus om alla smådjur i snön (1989).

  • Helsingfors i snö

    Nostalgiska stumfilmsklipp från ett vintrigt Helsingfors.

    Snö, snö, snö! Snö innebar vintersport och mycket arbete också för 80 år sedan. Se nostalgiska stumfilmsklipp från ett vintrigt Helsingfors!

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Samernas nationaldag firas den 6 februari

    Samerna är Nordens enda ursprungsfolk.

    Buori sámi álbmotbeaivvi buohkaide!

    Pyeri Säämi aalmugpeivi puohháid!

    Šiõǥǥ saaʹmi meersažpeiʹvv pukid!

    Samerna är Nordens enda ursprungsfolk. Att den 6 februari skulle bli samernas nationaldag bestämdes 1992. Dagen kom med i den finska kalendern långt senare. Varför?

Nyligen publicerat - Arkivet