Hoppa till huvudinnehåll

Angela Davis fängslad och frisläppt

Angela Davis (född 1944 i Birmingham, Alabama) är en amerikansk kommunist, feminist och människorättsaktivist. Hon har varit symbolen för många i de svartas kamp och en kvinnlig ikon för de Svarta Pantrarna. Här kommer hon till tals i intervjuer.

I det första klippet intervjuas Fania Davis, som är syster till Angela. Hon reser runt på en kampanj för Angela som sitter fängslad, för mord i en rättssal. Fania Davis påpekar att president Richard Nixon har sagt att man skall behandla Angela som man behandlar terrorister, ärkekonservativa Ronald Reagan i Kalifornien förföljer henne, och hon har avstängts från universitetet. Man ger henne inte mat i fängelset. Fania Davis menar att detta är ett led i Richard Nixons konservativa presidentvalskampanj.

Men många vita grupper står bakom kampanjen för att befria Angela Davis. Man har märkt att myndigheterna blivit alltmer hänsynslösa. Bland annat händelserna med George Jackson, en författare som dödades i fängelset, och nationalgardets massaker på svarta fångar i Attica har lett till en politiseringsprocess långt utanför vänstern, påpekar Fania Davis och redaktör Johan von Bonsdorff.

Angela Davis befriades 1 ½ år senare, och fanns vara oskyldig. I det andra klippet från 1975 får vi höra om frigivningen och kampen för de svartas rättigheter. Och vilken roll hon anser att kulturen spelar i människorättsfrågor.

Den revolutionära kampen och kampen mot rasism, menar Angela Davis, skall inte föras bara teoretiskt, i marxistisk litteratur, utan även i musik och annan litteratur. Teori avskräcker många, medan en sång talar rakt till människan. Angela Davis nämner artister och författare som Stevie Wonder, Richard Wright, James Baldwin och Gil Scot Heron. Stevie Wonders texter talar om hurudant det amerikanska samhället är för en svart. Och Gil Scot Herons The Watergate Blues talar på ett vackert, inte vulgärt sätt, om Watergateskandalen. Vi kan inte bara fokusera på ras, folk behöver också kultur, säger Angela Davis.

De svartas kamp är en del av artbetarklassens kamp. Vi kan inte resa tillbaka till Afrika, det är orealistiskt och de svarta spelar en stor roll för det ekonomiska livet i USA och materialistiska
världen.

Text: Ida Fellman

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

Nyligen publicerat - Arkivet