Hoppa till huvudinnehåll

Mellan Ku Klux Klan och Washington - de svartas kamp för människovärde

Kan en svart medborgare uppnå den amerikanska drömmen? Hur uppstod den massiva vågen för de svartas rättigheter? Och hur fungerar Ku Klux Klan i Sydstaterna 1961?

Idag känns det nästan omöjligt att tänka sig att en del Amerikas stater för bara fyrtio år sedan förde en rassegregationspolitik mycket lik den i dåvarande Sydafrika.

Marcus Ölander reser i USA och refererar i dessa djuplodande och intressanta program orsaker och bakgrund till de svartas ställning i USA, och frågan om varför de ännu är andra-klass medborgare.

I det andra klippet intervjuar Ölander olika typer av svarta ledare. Han börjar med Mimi Hernandez. Hon är odförande för Congress of Racial Equality. Hon talar, med Ralph Ellisons ord, om negerns höga synlighetskvot: hudfärgen.

Roy Willkins är ledare för National Association for the Advancement for Colored People, som är den äldsta och största av kamporganen. Han vill att de svarta skall få samma rättigheter och materiella möjligheter som de vita, civil rights movement. Att Martin Luther King erhöll Nobelpriset var ett stort erkännande. Och det har betydelse för de svarta att t.ex. Norden, Finland och Europa ser oss.

Daniel Watts hör till de mer militanta, aggressiva och intellektuella. Han är redaktör för tidskriften Liberator, organ for Afro-American Protest Movemement, som inte står långt från de svarta muhammedanerna. De svarta skall inte ta emot allmosor, tycker Watts. Vi skall inte ha Onkel Tom-ledare som Martin Luther King och Roy Willkins. Vi vill inte ha någon medborgarlag, utan vi vill bli ekonomiskt integrerade och få ta del av de lagar som redan finns, säger Watts. Han vill inte ha den integrerade koppen kaffe, eftersom många negrer inte ens har råd till den.

Marcus Ölander reser till Montgomery, Alabama, där klyftan mellan rika vita och fattiga svarta är oerhört påtaglig. Ölander väcker bestörtning när han diskuterar med en svart hotellpojke i hotellaulan.

I delstaterna Louisiana, Mississippi, Alabama och South Carolina men också i delar av Florida hörde miljontals människor till organisationen Ku Klux Klan, med en ideologi som riktades mot negrer, judar och katoliker. Några av USA:s presidenter har varit medlemmar i organisationen.

Ku Klux Klan fungerade ofta under täcknamn som Hickoryklubben, lokala fiskeföreningen osv och enbart i South Carolina fanns det ännu slutet av 1960-talet över 110 olika täckorganisationer för Ku Klux Klan.

Ku Klux Klan är en organisation som vi kanske oftast förknippar med folk i vita kåpor med huva vid brinnande eldar och det var också en del av verksamheten, en annan betydligt värre del var den tidvis häftiga terrorverksamhet medlemmarna utövade, där oskyldiga färgade misshandlades och mördades för sin hudfärgs skull. Marcus Ölander besöker de amerikanska sydstaterna sommaren 1966 och samtalade bland annat med några av rasåtskillnadsförespråkarna.

Kommentarer

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Buuklubbsledarna blev barnens favoriter

    Unga människor började berätta om programmen 1997.

    00002, Helsingfors. Buuklubben! 1997 presenterades Buuklubbsledarna för barnen. And the rest is history!

  • Vingelvam

    Riki Sorsa framför här Henrik Huldéns sång om hemligheter.

    "En liten låda är på väg till Vingelvam, vad finns det i den, det ska vi ta fram....". Riki Sorsa framför här Henrik Huldéns fina sång om hemliga lådor.

  • Bärtil - smakbitar ur första säsongen

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil.

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil. Han och hans vänner Isa Gris, Älgen och flera andra har ofta roliga idéer och lekar.

  • De e en kova city, sidu

    Wiljam är ensam och utsatt för ett gäng elaka killar.

    Wiljam har flyttat. Han är ensam och utsatt för ett gäng elaka killar. Temat mobbning är alltid aktuellt. Här i ett drama skrivet av Rainer Alander.

  • Många faror på skolvägen

    Hur tar man sig till skolan?

    Hur tar man sig till skolan; till fots, med cykel, båt eller buss? När nya förorter byggs glömmer man skolbarnen.

  • Sursik skola 1975 – teori och praktik i grundskolan

    Elever och lärare om sin skola.

    På 1970-talet övergick de flesta skolor till att bli grundskolor. Redaktörerna Joan Harms och Birger Thölix besöker Sursik skola i Bennäs, Österbotten för att bekanta sig med teori och praktik i grundskolan.

  • Skolmaten genom fyra decennier

    Finland ger skolbarnen varm mat.

    Finland hör till de få länder i världen som bjuder varm mat åt sina skolbarn. Men problem kan uppstå med näringsinnehåll , krångel, för lite eller för mycket mat.

  • En dag i högstadiet 1981

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut?

    Hur ser en idealskola och en bra lärare ut? Och vad gjorde man 1981 för att förbättra trivseln i högstadiet? Gör en tidsresa till högstadierna i Mattliden, Kimito, Tenala, Borgå, Jakobstad och Karleby.

  • Grundskolan kommer!

    Föräldrar och lärare var skeptiska när grundskolan kom.

    Lagen om grundskoleförändringen i Finland stiftades 1968, men övergången skedde gradvis under 1970-talet. Många föräldrar och lärare var skeptiska när grundskolan introducerades. Med en massiv informationskampanj i tv- och radio ville man skingra oron.

  • Nostalgi! Den bästa nordiska musiken 2001

    Från 22 Pistepirkko till Björk och Röyksopp.

    Nordiska videolistan, som började snurra 2001, var Programmet för nordisk musik. Nordiska videolistan hade inga musikaliska gränser, endast geografiska gränser. På webben fick man rösta på sina favoriter. Från 22 Pistepirkko till Björk och Röyksopp.

  • Statskuppen i Moskva påskyndade Sovjetunionens fall

    Moskvakuppen kollapsade på bara tre dagar.

    Moskvakuppen (även kallad Augustikuppen) kollapsade på bara tre dagar, 19 till 21 augusti 1991. Men kuppen anses ha ruckat på Sovjetunionens statsskick så mycket att man i dag ser den som avgörande både för nedläggningen av kommunistpartiet och Sovjetunionens fall.

  • Vår granne Sovjetunionen

    Fråga vad du vill om Sovjetunionen!

    Fråga vad du vill om Sovjetunionen! Och svar får du också. Dessutom besöker vi ett vänskapligt samarbetsprojekt i Svetogorsk.

  • Estland förklarar sig självständigt

    Statskupp och självständighetsförklaring, Finland tvekar.

    Efter en statskupp i Moskva den 19 augusti 1991 förklarade sig Estland självständigt den 20 augusti. Finlands regering visste inte hur man skulle förhålla sig, men den 25 augusti var statsledningen klar att knyta diplomatiska förbindelser med de självständiga Baltiska staterna.

  • Sensommarväder med Juha Föhr

    Vad berättar Juha Föhr om vädret inför hösten?

    Sensommar och höst är vackra årstider. Temperaturerna kan växla mellan frost och rena värmen. Vad berättar Juha Föhr om vädret inför hösten?

  • En skärgårdstragedi vid Utö

    Kyrkklockorna i Korpo klingar.

    Kyrkklockorna i Korpo klingar. Två skärgårdspoliser är borta, två skärgårdshem saknar sin husbonde. En filmgrupp försöker ta reda på vad som ledde fram till olyckan.

  • Kräftor och kräftskivor

    Kräftor och drycker en mörk sensommarkväll - det är livet.

    "Helan gååååååår, sjung hoppfaderallanlej..." En snaps och så ett slurp på kräftan. Kräftor och drycker en mörk sensommarkväll - det är livet, tycker många.

  • Vår gemensamma väg – Yle genom årtiondena

    Yle har funnits till för finländarna i 90 år.

    Yle har funnits till för finländarna i hela 90 år. Verksamheten började med radiosändningar och har under nio årtionden formats i takt med det finländska samhället.

  • Ni minns Yle ur livets alla skeden

    Bäst minns publiken Yles barn-, ungdoms- och musikprogram.

    Ni är ett fyrtiotal svenskspråkiga tittare och lyssnare som tillsammans har kommit ihåg över sextio av Yles tv- och radioprogram genom tiderna. Minnena är unika men ni har också några gemensamma favoriter. Av de uppmärksammade programmen riktar sig flera till barn, många är familjebetonade och musiken är ett återkommande tema.

  • Symbolerna för Yle och Svenska Yle

    Symbolerna tränger in i vårt undermedvetna.

    Finlands rundradio och de olika kanalerna inom bolaget har förnyat sina logon med jämna mellanrum. Symbolerna tränger in i vårt undermedvetna och blir en påminnelse om ett svunnet decennium eller en barndom.

  • Pausljud, tidssignaler och frekvensmätningar

    Paussignalen hör till de äldsta "programmen" i radion.

    Till Rundradions historia hör plingeli-plongsignaler som sändes titt som tätt. Man signalerade tid och pauser och avbröt sändningarna för att mäta frekvenser.

Nyligen publicerat - Arkivet

  • Statskuppen i Moskva påskyndade Sovjetunionens fall

    Moskvakuppen kollapsade på bara tre dagar.

    Moskvakuppen (även kallad Augustikuppen) kollapsade på bara tre dagar, 19 till 21 augusti 1991. Men kuppen anses ha ruckat på Sovjetunionens statsskick så mycket att man i dag ser den som avgörande både för nedläggningen av kommunistpartiet och Sovjetunionens fall.

  • Ni minns Yle ur livets alla skeden

    Bäst minns publiken Yles barn-, ungdoms- och musikprogram.

    Ni är ett fyrtiotal svenskspråkiga tittare och lyssnare som tillsammans har kommit ihåg över sextio av Yles tv- och radioprogram genom tiderna. Minnena är unika men ni har också några gemensamma favoriter. Av de uppmärksammade programmen riktar sig flera till barn, många är familjebetonade och musiken är ett återkommande tema.

  • Edith Södergran - en poet före sin tid

    Edith Södergran var en av sitt sekels stora poeter.

    Edith Södergran ses som en av Nordens största poeter. Hennes nyskapande dikter och deras för tiden ovanliga innehåll och fria form gjorde att man inte riktigt förstod henne medan hon levde. I dag har hon påverkat flera generationer av författare.