Hoppa till huvudinnehåll

Mellan Ku Klux Klan och Washington - de svartas kamp för människovärde

Kan en svart medborgare uppnå den amerikanska drömmen? Hur uppstod den massiva vågen för de svartas rättigheter? Och hur fungerar Ku Klux Klan i Sydstaterna 1961?

Idag känns det nästan omöjligt att tänka sig att en del Amerikas stater för bara fyrtio år sedan förde en rassegregationspolitik mycket lik den i dåvarande Sydafrika.

Marcus Ölander reser i USA och refererar i dessa djuplodande och intressanta program orsaker och bakgrund till de svartas ställning i USA, och frågan om varför de ännu är andra-klass medborgare.

I det andra klippet intervjuar Ölander olika typer av svarta ledare. Han börjar med Mimi Hernandez. Hon är odförande för Congress of Racial Equality. Hon talar, med Ralph Ellisons ord, om negerns höga synlighetskvot: hudfärgen.

Roy Willkins är ledare för National Association for the Advancement for Colored People, som är den äldsta och största av kamporganen. Han vill att de svarta skall få samma rättigheter och materiella möjligheter som de vita, civil rights movement. Att Martin Luther King erhöll Nobelpriset var ett stort erkännande. Och det har betydelse för de svarta att t.ex. Norden, Finland och Europa ser oss.

Daniel Watts hör till de mer militanta, aggressiva och intellektuella. Han är redaktör för tidskriften Liberator, organ for Afro-American Protest Movemement, som inte står långt från de svarta muhammedanerna. De svarta skall inte ta emot allmosor, tycker Watts. Vi skall inte ha Onkel Tom-ledare som Martin Luther King och Roy Willkins. Vi vill inte ha någon medborgarlag, utan vi vill bli ekonomiskt integrerade och få ta del av de lagar som redan finns, säger Watts. Han vill inte ha den integrerade koppen kaffe, eftersom många negrer inte ens har råd till den.

Marcus Ölander reser till Montgomery, Alabama, där klyftan mellan rika vita och fattiga svarta är oerhört påtaglig. Ölander väcker bestörtning när han diskuterar med en svart hotellpojke i hotellaulan.

I delstaterna Louisiana, Mississippi, Alabama och South Carolina men också i delar av Florida hörde miljontals människor till organisationen Ku Klux Klan, med en ideologi som riktades mot negrer, judar och katoliker. Några av USA:s presidenter har varit medlemmar i organisationen.

Ku Klux Klan fungerade ofta under täcknamn som Hickoryklubben, lokala fiskeföreningen osv och enbart i South Carolina fanns det ännu slutet av 1960-talet över 110 olika täckorganisationer för Ku Klux Klan.

Ku Klux Klan är en organisation som vi kanske oftast förknippar med folk i vita kåpor med huva vid brinnande eldar och det var också en del av verksamheten, en annan betydligt värre del var den tidvis häftiga terrorverksamhet medlemmarna utövade, där oskyldiga färgade misshandlades och mördades för sin hudfärgs skull. Marcus Ölander besöker de amerikanska sydstaterna sommaren 1966 och samtalade bland annat med några av rasåtskillnadsförespråkarna.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" samt bonussketcher från det nya århundradet. Gänget bakom Morjens bestod av av Stan Saanila, Mikael Crawford, Saliven Gustafsson, Wille Wilenius och Paul Olin. Gruppen improviserade och skapade sketcherna tillsammans. Man älskade att skämta med finlandssvensk tv och politisk korrekthet.

  • Må så gott och ha det bra!

    Är ni frisk? Mår ni gott?

    Slalom är en utmärkt modern sport särskilt för ungdomen. Föräldrarna får betala dyrt för slalomutrustningen, men de betalar gärna för en sportgren som för ut barnen i den friska luften och håller de unga borta från kaféer och gator.

  • Väl mött i spåret!

    Väl mött i spåret!

    Att skida är en njutningsfull sport på vintern. Här får du all information du behöver i Rundradions skidskola från 1980.

  • Hård ishockeyträning från 5 års ålder

    Ishockeyträning

    "Mamma och pappa satt mig och spela", är det vanliga svaret på varför de här unga killarna i HIFK spelar ishockey. Trots att de beundrar Wayne Gretzky har killarna inga orealistiska drömmar om att bli proffsspelare.

  • Slalom - en sport för eliten?

    På 1980-talet slog slalomåkning ut längdåkningen.

    På 1980-talet slog slalomåkning ut längdåkningen i popularitet. Är sporten bara till för de rika, undrar redaktör Christine Saarukka och reser till Tahkovuori.

  • Se upp i backen!

    Slalom, pulka och skridskoåkning.

    Vad kan man göra för sportigt på sportlovet? Redan 1967 njöt ungdomarna i Solvalla skidbacke. Och små barn njuter väl alltid av att skrinna och skida.

  • Isvarningar på 1960-talet

    På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen.

    Varje år varnar man för svaga isar. På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen både i radio och tv.

  • Första hjälp på isen

    Första hjälp på isen för barn

    Bland styroxis i en studiopool lär Maggie, Pepe och Anitra barnen första hjälp och isvett.

  • Menföre i skärgården

    Menförestiden i Åbolands skärgård

    När isen varken bär eller brister är det svårt att komma fram och bort. Vad gör man i skärgården i menförestider?

  • Råd och tips kring motorcykeln

    En vintrig dag i mars träffar vi ett gäng motorcyklister.

    En vintrig dag i mars träffar Carl Mesterton ett gäng motorcykelentusiaster och en konstapel för att få råd om hur man tar i bruk sin motorcykeln på våren.

  • Motorungdom i fjällen

    Knott och regn och frihet!

    Ett gäng unga motorcyklister hoppar av sina hojar och vandrar ut i den lappska vildmarken. Det är tungt men befriande.

  • Stolen - från härskarmarkör till hälsorisk

    Vi älskar stolar men talar om sittandets förbannelse.

    Alla har en relation till stolen, kanske vår mest allmänna och vardagliga möbel. Ändå är stolen inte självklar från början. En lång väg har den vandrat. Och inte har stolen alltid varit en kändis.

  • Antikbörsen reste runt och värderade finheter

    De allra flesta har säkert något antikt föremål hemma.

    "De allra flesta av oss har säkert något föremål hemma som vi vill veta något om. Till exempel hur gammalt det är och vad det är värt". En ung Wenzel Hagelstam värderar antikviteter i Antikbörsen, en prototyp för Yles långkörare Antiikkia, antiikkia. Carl Mesterton är programledare.

  • Barnprogrammet Pratlingar med Nisse Brandt

    I det här avsnittet får barnen lära sig om trickfilm.

    Pratlingar med Nisse Brandt var ett något absurdt barnprogram. I det här avsnittet får barnen lära sig om trickfilm.

  • Hjälplöst irrande bland dyra möbler

    Veckans puls besöker bostadsmässan

    Veckans puls besöker bostadsmässan 1970. Redaktören är inte nådig mot stilen, materialen och möblerna överlag.

  • Ungdomsserien 16 blev en stor tv-succé

    Kultserie från 1993 om ungdomar och lärare i nionde klass.

    Kultserien 16 från 1993 handlade om ungdomar och lärare i "Korpen" (Korpvägens högstadieskola). Vi får följa med oönskade graviditeter, förälskelser, stölder och dålighetsliv i Köpenhamn, blandat med sång- och dansscener. Serien blev superpop bland finlandssvenska unga.

  • Hyrkusken i Helsingfors

    En av hyrkuskarna på 1900-talet

    Då Gunnar Ahlgren 1912 började arbeta som droskkusk fanns det hundratals hyrkuskar som tävlade om kunder på Helsingfors gator. På 1960-talet finns bara ett fåtal kvar.

  • Hindertolkning 1938

    Fartfylld vintersport där man åker skidor dragen av en häst.

    På Dals plan i Helsingfors spränger hästar med ryttare fram i snön. Och bakom dem flyger och far en skidåkare! Vi får följa med en fartfylld vintersport tillsammans med den sakliga men humoristiska kommentatorn.

  • Helsingfors i snö

    Nostalgiska stumfilmsklipp från ett vintrigt Helsingfors.

    Snö, snö, snö! Snö innebar vintersport och mycket arbete också för 80 år sedan. Se nostalgiska stumfilmsklipp från ett vintrigt Helsingfors!

  • Åren med Dora från Lammholm

    Nu kommer fortsättningen på historien om Dora.

    Hur börjar man ett nytt liv som 90-åring? Hur lämnar man ett hem där man har bott hela sitt liv? Det blev en nyckelfråga för den nya dokumentären med Dora.

  • Vårt dagliga bröd från Elanto

    Vi får följa med hela processen på brödfabriken.

    "I storbagerier råder ständig brådska – det dagliga brödet måste distribueras färskt och smakligt till konsumenten." Elantos brödfabrik presenteras i den här fina stumfilmen gjord av Aho & Soldan. Vi får följa med hela processen på brödfabriken då vårt dagliga bröd tillverkas.

  • Bageripojkarna tröttnar aldrig på sitt bröd och sina bullar

    Det är ny den tredje generationen Halme som står och knådar.

    Halmes lilla bageri i Köklax grundades 1899 och har stått stadigt genom krig och recessioner. Det är ny den tredje generationen Halme som står och knådar, men man har tillförsikt också på nästa generation.

  • Torget i Vasa 1933

    Hösten 1933 var det gott om folkliv på Vasa torg

    Hösten 1933 var det gott om folkliv på Vasa torg. Fiskebåtarna angör hamnen och torggummorna förevisar sina produkter.

Nyligen publicerat - Arkivet

  • En signalflagga på toppen av kroppen

    Kort, långt eller inget alls - håret berättar vem du är.

    Vår identitet är något vi ständigt skapar, presenterar, visar för världen. I den processen spelar håret en viktig roll. När vi klipper, fönar, fuskar och färgar formar vi också vår identitet. Försöker få håret att berätta vem vi är – eller vill vara.

  • Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" samt bonussketcher från det nya århundradet. Gänget bakom Morjens bestod av av Stan Saanila, Mikael Crawford, Saliven Gustafsson, Wille Wilenius och Paul Olin. Gruppen improviserade och skapade sketcherna tillsammans. Man älskade att skämta med finlandssvensk tv och politisk korrekthet.

  • Hur ser din favoritstol ut?

    Alla har en relation till stolen. Vilken är din?

    Alla har en relation till stolen, vår vanligaste vardagsmöbel. Vilken stol har du en speciell relation till? Kanske en favoritstol eller annars viktig? Dela med dig av din stol - skicka en bild och berätta din stol-story.

  • Stolen - från härskarmarkör till hälsorisk

    Vi älskar stolar men talar om sittandets förbannelse.

    Alla har en relation till stolen, kanske vår mest allmänna och vardagliga möbel. Ändå är stolen inte självklar från början. En lång väg har den vandrat. Och inte har stolen alltid varit en kändis.