Hoppa till huvudinnehåll

Fänrik Ståls Sägner: Ur andra samlingen

"Söner av ett folk som blött...". Här fortsätter uppläsningen av Fänrik Ståls sägner, med sånger ur andra samlingen.

Informationsruta

Första samlingen (1848)
Vårt land
Fänrik Stål
Molnets broder
Veteranen
Löjtnant Zidén
Torpflickan
Sven Dufva
von Konow och hans korporal
Den döende krigaren
Otto von Fieandt
Sandels
De två dragonerne
Gamle Hurtig
Kulneff
Konungen
Fältmarskalken
Sveaborg
Döbeln vid Jutas
Andra samlingen (1860)
Soldatgossen
Björneborgarenas marsch
Fänrikens marknadsminne
Lotta Svärd
Gamle Lode
Främlingens syn
Fänrikens hälsning
von Törne
Den femte juli
Munter
von Essen
Trosskusken
Wilhelm von Schwerin
N:o femton, Stolt
Bröderna
Landshövdingen
Adlercreutz

Fänrik Ståls sägner är ett nationalepos av Johan Ludvig Runeberg, utgivet i två samlingar 1848 och 1860.

Diktsamlingen beskriver både verkliga och fiktiva händelser under kriget mellan Sverige och Ryssland 1808-1809. Verket är präglat av den framväxande nationalromantiken, och en röd tråd genom Fänrik Ståls sägner är sorgen och bitterheten över att Sverige genom nederlaget förlorade den östra rikshalvan, Finland, till Ryssland.

I sina hjälteberättelser hyllar Runeberg både verkliga hjältar och den fiktive, anspråkslöse soldaten som plikttroget och hjältemodigt försvarar fosterlandet. Han speglar också civilpersonerna som hjältar i de vedermödor de alla får utstå (i Molnets broder).

Mot detta kontrasteras det svek och den misskötsel av kriget som Runeberg och andra samtida kände att de ledande militärerna och politikerna, inklusive kung Gustaf IV Adolf, hade gjort sig skyldiga till.

Eposet inleds med dikten Vårt land som hyllar fosterlandet och vars första och sista verser senare kom att bli vår nationalsång. Därefter följer Fänrik Stål som introducerar berättaren av de följande sägnerna.

Här kan ni höra flera av sägnerna i Radioteaterns satsning från 1992, upplästa av Erik Ohls. Lyssna också på Björneborgarnas marsch och Lotta Svärd.

Finland genom historien

Kultur

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

Nyligen publicerat - Arkivet