Hoppa till huvudinnehåll

Vem har rätt att skaffa barn?

Baby i bärsjal, 2004
Baby i bärsjal, 2004 Bild: Yle kuvapalvelu/Arja Lento babyer,barn (familjemedlemmar),barn i småbarnsåldern,spädbarn,bärsjalar,2004

När partnerskapslagen godkändes 2001 kom också frågan om de homosexuellas rätt till barn upp. Men det finns många barn som vuxit upp med två mammor eller två pappor. Vem skall komma och bestämma över dem?

Frågan om barn och homosexuella är mycket eldfängd. I debatterna dyker otroligt inskränkta kommentarer fram.

En stor fråga då det gäller homosexuella par är en intern adoption av en partners barn, ett barn som man kanske varit mamma till i hela dess liv. Marina och Leena Furubacka och deras två barn har länge varit en familj. Leena säger att det är tyranni att en majoritet skall få bestämma om en minoritet. Varför har man inte rätt att adoptera sina egna barn.

Debatterna gällde också frågan om de homosexuella skall ha rätt att adoptera barn. I Sverige fick man en partnerskapslag 1999 och där får paren också adoptera. Vi träffar vanliga familjer med två pappor eller mammor.

En utredning gjord på social- och hälsoministeriet kom fram att intern adoption bör tillåtas 2003.

Men vem har rätt att få assisterad befruktning och fertilitetsbehandling. Är det så att man inte kan få barn om man inte har en man?

Efter femton års ruvande skulle lagen om assisterad befruktning komma till riksdagen 2002. Obs diskuterar hur det ser ut får de män som donerar sperma och för ensamma och för lesbiska par. Det har pågått en gayby boom i Finland, medan man väntat på lagförslaget. Man är rädd för den nya lagen. Tiia Aarnipuu på Seta diskuterar tankarna kring barn. Man funderade på "hem-inseminering", den så kallade "muminmuggsmetoden", det vill säga att man hemma sprutar in sperma.

Men Tiia behövde medicinsk hjälp för att bli gravid. I Finland har det varit möjligt att få hjälp också som ensam kvinna och lesbisk få fertilitetsbehandling och assisterad befruktning.

Matti Rimpelä, ordförande för en mansgrupp, funderar på detta med män och barn. Han menar att barn är en sak för en man och en kvinna, inte ensamma eller lesbiska.

Och hur är det för homosexuella män att få barn? Juha Jämsä har undersökt den här gruppen.

Outi Hovatta, som nu jobbar på Karolinska institutet, menar att i Sverige där lagen funnits längre, är det endast 11 % som berättat för sina barn.

Hovatta säger att många män är rädda för att ensamma kvinnor skulle kunna få barn. Men barnen mår lika bra i regnbågsfamiljer, så Hovatta tycker alla bör få hjälp. Fattiga människor älskar sina barn lika mycket som rika, säger hon.

Bjarne Kallis deltar ivrigt i alla debatter. Men vad säger han till mammor, som Anna Moring, som de facto redan har fött barn?

Spotlight undersöker 2010 förfarandet då kvinnor skall få assisterad befruktning. Hur fungerar det i Finland?

I Finland tvångssteriliseras ännu människor. Det har varit lagligt att korrigera sitt kön redan tio år, men för att få igenom processen måste man gå med på en sterilisering.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

Nyligen publicerat - Arkivet