Hoppa till huvudinnehåll

60 år sedan vsb-pakten slöts

I dag har det förflutit 60 år sedan vänskaps-, samarbets-, och biståndspakten slöts mellan Finland och Sovjetunionen.

Finland sade ensidigt upp fördraget inför Sovjetunionens sönderfall år 1991.

Pakten var en överenskommelse om att länderna inte skulle attackera varandra och definierade samtidigt försvarssamarbetets villkor.

Sovjetunionen hade liknande överenskommelser med östeuropeiska länder och de slöts vid samma tid som försvarsalliansen Nato grundades på USA:s initiativ.

Omvärlden betraktade allmänt pakten som en inskränkning i den finländska neutralitetspolitiken.

Henrik Meinander: Vsb-fördraget påverkar fortfarande Finlands Natopolitik
Fördraget om vänskap, samarbete och bistånd påverkar fortfarande Finlands säkerhetspolitik, trots att fördraget sades upp redan år 1991, säger historikern Henrik Meinander till TV-nytt.
Enligt Meinander är erfarenheterna av fördraget en av orsakerna till att Finland inte har gått med i Nato.

Meinander är övertygad om att finländarna skulle ha röstat nej om en folkomröstning hade genomförts om vsb-fördraget år 1948, det vill säga före undertecknandet. -Det visar att folket inte alltid vet vad som är bäst när det gäller säkerhetspolitik, säger han.

Enligt Meinander förde vsb-pakten mycket gott med sig för Finland. Tack vare den säkerhetspolitiska stabiliteten kunde man i lugn och ro bygga upp välfärdssamhället. Regionpolitiken blomstrade tack vare den så kallade östhandeln i vilken många små företag på landsbygden deltog.

Nackdelen med fördraget var att det ledde till vissa odemokratiska tendenser i inrikespolitiken. President Urho Kekkonen fick oinskränkt makt, och det var Sovjetunionen i högre grad än valresultatet som bestämde vem som skulle sitta i regeringen, säger Meinander.

Enligt honom tippar vågskålen ändå över till vsb-fördragets fördel. -Den politiska kulturen blev lidande men välfärdspolitiken vann på affären, säger Meinander.


(Av Lasse Gustafsson)

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes