Hoppa till huvudinnehåll

Studentkravallerna i Paris 1968

I maj 1968 var Frankrike nära en revolution. Studenterna steg upp på barrikaderna och med dem också skolelever och arbetare.

Man demonstrerade för åsiktsfrihet, mera resurser till universiteten, löner och makt. Studenterna byggde barrikader av gatustenar och ockuperade sitt universitet, Sorbonne.

Barrikaderna revs ner med vägmaskiner. Hundratusen människor marscherade, miljoner strejkade och man stängde över 100 fabriker. På väggarna skrev man socialistiska slogans.

De franska studenterna ville ha socialism men inte en östeuropeisk sådan. Hundratusentals föräldrar var oroliga för sina barn som stod på barrikaderna nätterna igenom, med en stark poliskår emot sig.

Som ledare och profet utnämndes Daniel Cohn-Bendit, också kallad "Röde Dany". Han påpekade att rörelsen strävade efter socialism, men inte i dess östeuropeiska form.

Man använde tårgas och klorbomber för att stävja uppropen. Också gymnasister och arbetare förenade sig med demonstranterna.

President de Gaulle menade att landet var i kris. De Gaulle skickade ut sina män på gatorna och stoppade oroligheterna med hårda tag.

Daniel Cohn-Bendit förvisades till Förbundsrepubliken Tyskland. Han var tysk medborgare. På en demonstration i Saarbrücken ville man att immigrationsmyndigheterna skulle tillåta Cohn-Bendit att återvända till Frankrike.

Den 30 maj upplöste de Gaulle regeringen och meddelade nyval till juni. Han krävde att strejkerna skulle upphöra och införde undantagstillstånd i landet.

I juni började arbetarna gå tillbaka till sina jobb, vissa vänsterrörelser lades ner och gatukravallerna började lugna ner sig. Man använde sig av ex-legosoldater mot studenterna i Sorbonnes universitet, och den 16 juni tömde poliserna Sorbonne.

Fredsförmedlingar satte igång, och man ordnade ett val, som dock inte gick så lugnt till.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

Nyligen publicerat - Arkivet