Hoppa till huvudinnehåll

Svårt för färjtrafiken 1993

Konkurrensen mellan Silja och Viking Line ökade på 1980 och 1990-talet. Dessutom öppnade nya linjer och rutter. 1993, ett år innan Estonia-katastrofen, är det en kamp för att få allt att gå ihop. Och hur ser det ut på rutten mellan Vasa och Umeå?

1993 började Sverigebåtarna lägga till i Mariehamn för att få ekonomin att gå ihop.

Viking Line förlorade den lyxiga m/s Europa till Silja Line tre veckor innan skeppet skulle sättas i trafik. Konsekvensen blev att minst 400 förlorade sina jobb.

Också Estland och Tallinn blev viktiga resemål att räkna med. Men hotelldirektören Henrik Nordström på Åland menar att om man varit en gång i Estland har man sett det, annat är det med Åland, där finns allt, vacker natur och mycket att göra.

Men Estonian New Lines resor till Estland har gått hårt åt sedan trafiken började i november 1991. Vd:n Jorma Heinonen jämför Tallinntrafiken med hur Sverigetrafiken såg ut på 1960-talet, man reser för att handla. Dessutom är det samma färjor. Trafiken bara växer, säkert ännu mera då visumtvånget skall slopas. T.om. i Tolkkis, Borgå planerar man en hamn för passagerarfartyg till Estland.

Regionalen gör en grundlig genomgång av färjtrafiken från och till Finland. Rutterna mellan Helsingfors och Tallinn, Åbo/Helsingfors och Stockholm.

Också rutten mellan Vasa och Umeå undersöks. Är det tax-free spriten som håller båtarna flytande? frågar redaktör Göran Palm. Och hur går det då om Sverige och Finland går med i EG?

Ett år senare körde Silja Lines kryssningsfartyg Sally Albatross på grund och reparationerna blev skyhöga.

Text: Ida Fellman

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

Nyligen publicerat - Arkivet