Hoppa till huvudinnehåll

Esko Ahos nyårstal 1993

Nyårsskiftet 1992-1993 var inte muntert för Finlands folk, men statsminister Esko Aho har dock förtröstan att med fast hand föra Finlands folk genom kriserna.

1993 var det inte republikens president Mauno Koivisto utan statsminister Esko Aho som talade till medborgarna.

1990-talet kommer inte att bli så som de flesta hade hoppats, säger statsminister Esko Aho, utan mycket svårare. Problemen är recessionen, massarbetslösheten, finansieringskrisen och bristen på investeringar.

Den nya skiljelinjen i Europa är inte järnridån, menar Aho, utan skillnaden i levnadsstandarderna. Det rikare Europa måste vara redo för uppoffringar. EU-medlemskapet kräver diskussioner, enighet och respekt för att Finland skall bli framgångsrikt.

Vi hann vänja oss vid välståndet som levnadssätt, talar statsminister Esko Aho om för oss. Men recessionen och massarbetslösheten kräver att vi måste uppoffra oss. Finland har producerat hela efterkrigstiden, men man har förbrukat mera än man producerat och skillnaden täcktes med lån. Så kan det inte fortsätta längre!

Samhällsinbesparingarna kan kanske tyckas plågsamma för de familjer som drabbats av lån och arbetslöshet, men problemen måste dock lösas, manar Esko Aho. Stöden till bankerna på miljardbelopp samtidigt som en mängd inbesparingar har gjorts har helt berättigat fått utstå kritik. Men stödet görs inte för att rädda bankerna och deras ägare, utan för att garantera att ekonomin skall fungera. Stöden är viktiga för den vanliga spararen, påpekar statsministern.

Massarbetslösheten har varit en besvikelse, i synnerhet ungdomsarbetslösheten. Men vi får inte ge upp. Vår ekonomi håller på att tillfriskna. Vårt välstånd byggs på Finlands åkrar och i Finlands skogar, och av konst och litteratur, passar han på att nämna i förbifarten.

Text: Ida Fellman

Finland genom historien

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

Nyligen publicerat - Arkivet