Hoppa till huvudinnehåll

Att vara zigenare i Jakobstad

Hur är det att vara rom i småstaden Jakobstad? Hur behandlar staden sina romer?

Kalle Sahlgren har intervjuat romer och andra invånare i den lilla idylliska staden Jakobstad. 1970 fanns det 130 romer i Jakobstad, ingen annan stad hade så många romer per invånare. Har de jobb? Och bostäder?

Villaägarna vill inte att en gammal lärarbostad skall bli bostäder för zigenarna, för då sjunker värdet på deras bostäder och deras barn har inga lekplatser. Taxichauffören Rafael Niemi (sdp) har formulerat ett brev till statsdirektör Hans Finne där zigenarna kallas pack.

Men de flesta av zigenarna har inte arbete och då är det inte lätt att få bostad heller. Är det för att de är zigenare, frågar sig Karl Sahlgren. På Schaumans lär man inte vilja ha varken zigenare eller Evijärvibor. Men Thor-Ulf Windt menar att åtminstone Evijärvibor har de många av på fabriken. Inte heller zigenarna diskrimineras på grund av sitt folkslag, men många av zigenarna saknar utbildning och uthålligt, menar Windt.

Är romerna lata och kriminella som många av invånarna på torget påstår? Också de som vill ge dem bostäder vill inte ha dem i närheten.

Manne Svart har bott 13 år i Jakobstad i en stuga på 22 m2 med sin stora familj. Och detsamma gäller de flesta romska familjer Karl Sahlgren intervjuar.

Det är inte vanligt med äktenskap mellan zigenare och vita. Vihtori Palmroth är en av de få som gått mot strömmen. Han har också anpassat sig till ett s.k. normalt liv.

25.10 2016: Några namn har korrigerats

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

Nyligen publicerat - Arkivet