Hoppa till huvudinnehåll

Fem skott i senaten

I juni 1904 sköt Eugen Schauman generalguvernör Bobrikov. Vem var då denna Eugen Schauman?

I en dramadokumentär med Seppo Zetterberg som berättare får vi höra om Eugen Schaumans korta liv.

Eugen Schauman (Mats Långbacka) föddes 1875 i Charkov (dagens Ukraina) där fadern, överstelöjtnant Waldemar Schauman (Algot Böstman), var situerad.

Familjen flyttade till södra Polen då Eugen var omkring 3 år gammal.

Eugen Schauman älskade sin fosterländska mor Elin Schauman (Jonna Järnefelt) högt. Modern lärde Eugen Schauman att även älska Runeberg och Finland. Eugens sorg var stor då modern dog.

Eugen flyttade efter moderns död till Finland och fadern gifte om sig med Charlotte Ramsay. Omställningen var svår för Eugen, han kunde mera ryska än svenska eller finska och lärde sig aldrig tycka om sin styvmor.

Eugen Schauman blev bekant med en grupp unga som kallade sig Röfvarbandet, bl.a. Leonard Borgström (Niclas Lignell) och hans syster Elin (Rebecka Troupp). Grupen bedrev motstånd mot förryskningen.

Eugen Schauman var inte den enda som planerade ett attentat mot generalguvernör Bobrikov. Bl.a. Lennart Hohenthal (Johan Portin) gjorde det också. Men då de andra planerade i grupp, och bekymrade sig över hur man skulle komma undan, hade Eugen bestämt sig för att inte försöka rymma utan att i stället ta sitt eget liv.

När Eugen Schauman slutligen beslöt sig för att skjuta Bobrikov är inte klart. Enligt dagboksanteckningarna började han planera sin död och skriva sitt testamente några månader före dådet. Vid samma tidpunkt friade han till sitt livs stora kärlek Elin Borgström som svarade kort: "Nej. Aldrig.”

Den 16 juni 1904 avfyrade Eugen Schauman tre skott mot generalguvernör Bobrikov då denne kom upp för senatens trappor. Därefter riktade Schauman sin Browning mot sig själv och avfyrade två skott. Han dog genast. Bobrikov dog följande natt.

Reaktionerna efteråt var överlag glädje och lättnad. Eugens far Waldemar led av att sonen inte fick begravas bredvid sin mor i Borgå utan drogs inrullad i en matta ner för senatens trappor till de namnlösas begravningsplats i Malm.

Drama i tv och radio

Finland genom historien

Kultur

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet