Hoppa till huvudinnehåll

Tove Jansson talar om barndomen och Mumin

Tove Janssons berättar om sin trygga men bohemiska barndom och hur hennes liv blivit i och med kändisskapet.

Tove Janssonss uppväxten var bohemisk och konstnärlig. Om mamman Ham (Signe Hammarsten-Jansson) kan inte Tove Jansson berätta, det är svårt att berätta om någon man har älskat så mycket.

Men om pappan (Viktor Jansson) drar hon berättelser. Han var en bohem, med en ofrånkomlig dragning mot det borgerliga. Han längtade efter katastrofer och blev på gott humör av dem.

Man ser kanske varifrån karaktärerna Muminmamman och Muminpappan och egentligen hela familjen kommer.

Tove Jansson berättar om hur det lilla trollet föddes i en skämttidningen Garm. Det var bara en slump att hon började skriva barnböcker, kanske hon längtade tillbaka till barndomens somrar.

Varelserna ger varandra frihet. Men figurerna utvecklades. Som exempel tar Tove Jansson Muminmamman som kan bli riktigt arg. Och Snusmumriken, som är totalt fri och ensam, kommer och går som han vill. Han var länge Tove Janssons idol, men egentligen är han ganska självkoncentrerad och bortskämd. Det är ju lätt att vara ensam och sticka ut i ödemarken när man blir hyllad och applåderad när man kommer hem. Filifjonkan går däremot under av ensamhet.

Serietecknandet var det som tog gjorde att Tove Janssons tappade lusten. Det var hemskt, men Tooticki hjälpte Tove Jansson att skriva Trollvinter. Där placerade hon Mumintrollet i en främmande värld. Han upplevde inte bara äventyr, utan också svårigheter.

Tove Jansson talar också om det svåra med att vara känd, alla fansen som skriver och kräver svar. Hon referar till Topelius och Astrid Lindgren som känt lika.

Då det blir tal om alla forskningar i Tove Janssons böcker fnyser hon bara irriterat, de kunde ju vänta lite åtminstone.

Text: Ida Fellman

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

Nyligen publicerat - Arkivet