Hoppa till huvudinnehåll

Hitlers samtal i Finland - inbandat i smyg

Mannerheim, Hitler och Finlands president Ryti.
Mannerheim, Hitler och Finlands president Ryti. Bild: Försvarsmaktens bildarkiv/ SA-kuva 1942

När marskalk Mannerheim firade sin 75-årsdag den 4 juni 1942 fick han besök av Adolf Hitler. Hör Hitlers samtal, som bandats in i hemlighet. Samtalet är det enda kända dokument där man hör Hitler tala inofficiellt

Den 4 juni 1942 befann sig marskalk Mannerheim på Immola militärflygfält, nio kilometer från Imatra fors. Han firade sin 75-årsdag och fick ett överraskningsbesök av Adolf Hitler.

Immola militärflygfält
Immola militärflygfält Immola militärflygfält Bild: Yle karttasovellus

Det var strängt förbjudet att banda in Hitlers privata samtal. Rundradions ljudtekniker Thor Damen lyckades ändå kasta upp en mikrofon på hatthyllan i salongstågvagnen där Adolf Hitler och Mannerheim samtalade.

C.G.E. Mannerheim skakar hand med Adolf Hitler under Mannerheims 75-årsdag den 4 juni 1942.
Adolf Hitler hälsar Mannerheim C.G.E. Mannerheim skakar hand med Adolf Hitler under Mannerheims 75-årsdag den 4 juni 1942. Bild: SA-kuva mannerheims 75-årsdag

Med Hitler och Mannerheim befinner sig också bl.a. president Risto Ryti och generalfältmarskalk Wilhelm Keitel i salongsvagnen.

Adolf Hitler hälsas med nazihälsning på Mannerheims 75-årsdag den 4 juni 1942.
Hitler hälsas med nazihälsning Adolf Hitler hälsas med nazihälsning på Mannerheims 75-årsdag den 4 juni 1942. Bild: SA-bild mannerheims 75-årsdag

På bandet hörs sista delen av Adolf Hitlers gratulationstal till Mannerheim, och Mannerheims svarstal till Hitler. Efter talen hörs Hitlers och Mannerheims fria tyskspråkiga samtal i salongsvagnen uppenbarligen vid kaffebordet.

I början av samtalsfragmentet konstaterar Mannerheim att finnarna i vinterkriget inte kunde ana hur bra utrustad Sovjetunionen var. Den senare delen av bandningen är främst Hitlers monolog.

På ljudbandet hör man hur Hitler förklarar hur anfallet mot Sovjetunionen stött på motgångar. Man hade beräknat Sovjetunionens kapacitet fel i fråga om bland annat antal pansarvagnar. Och den tyska armén hade varit gjord för sommarkrigsföring i europeiska förhållanden.

C.G.E. Mannerheim, Adolf Hitler, Risto Ryti och general Wilhelm Keitel under Mannerheims 75-årsdag den 4 juni 1942.
C G E Mannerheim, Adolf Hitler, Risto Ryti och general Wilhelm Keitel C.G.E. Mannerheim, Adolf Hitler, Risto Ryti och general Wilhelm Keitel under Mannerheims 75-årsdag den 4 juni 1942. Bild: SA-bild mannerheims 75-årsdag

Hitler strävade efter att vinna tid genom sina diskussioner med ryssarna och uppmuntrade Finland att göra lika. Hitler nämner också att sovjetutrikesministern ansett Finland vara ett hot för sitt lands existens.

Efter att ha berättat om sina militära motgångar och bakgrunden för fälttåget i öst, berömmer Hitler finnarna, kritiserar italienarna och berättar att han själv är en naturvän och konstnärssjäl.

Bandningen slutar mitt i en fras eftersom inspelningen av samtalet måste avbrytas när en tysk officer märkte mikrofonen. Bandet blev ändå kvar hos finländarna, och det bevarades i en kartongask. Samtalet är det enda kända dokument där man hör Hitler tala inofficiellt.

Hitlers besök på Mannerheims 75-årsdag var ett sätt att upprätthålla god diplomati med "vapenbrodern" Finland, men också en möjlighet att försöka få Finland med i ökade anfallsinsatser mot Sovjetunionen. Hitler önskade att Finland skulle ha försökt skära av Murmanskbanan och på det sättet försvårat Sovjetunionens läge. Mannerheim och krigsledningen gick trots allt inte med på det.

Då Hitler besökte Mannerheim 4 juni 1942 såg den tyska krigslyckan fortfarande bra ut, men Hitler ville ha ökat stöd från Finlands och andra bundsförvanter samtidigt som den tyska armén ryckte in mot Stalingrad. Under sommaren 1942 nådde tyskarna Stalingrad, där ett av andra världskrigets vändpunkter ägde rum. Ett halvt år senare omringades den tyska sjätte armén i Stalingrad, vilket innebar att röda armén kunde börja köra ut tyska armén ur Sovjetunionen.

Skådespelaren Bruno Ganz lyssnade på den här inspelningen för att öva sig inför sin roll i filmen Der Untergang (Undergången - Hitler och tredje rikets fall) från 2004.

Text: Ida Fellman/Mikael Björk

Finland genom historien

Finland i krig

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Kom i form med Stålas spänstskola!

    Att spännsta är frågan?

    Caj "Ståla" Stålström tar itu med allas hälsa 1976. I fina sjuttiotalsträningsdräkter tränar gänget. Man springer, spelar volleyboll, simmar, går på gym och paddlar...

  • Golf ger friskt humör och vackra svingar

    Alla kan spela golf: det är roligt och inte ens så dyrt.

    Mången har sagt att golf är världens dyraste sport, men så dyr är den inte, påperkar redaktör Christer Bonn. Golf börjar bli en gren för var och en 1982.

  • Med tennisskolan blir tv-tittare snabbt tennisspelare

    Tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heiki Hedman

    Är du intresserad av att lära dig spela tennis? Tevens tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heikki Hedman tar dig på tennislektioner till Lojoön.

  • Boboll kan man träna både inne och ute

    Boboll är en trevlig sport som kan spelas var som helst.

    Boboll är en trevlig sport som kan spelas nästan var som helst. Pojkar och flickor, unga och gamla kan finna glädje i det finska nationalspelet som spelas över hela vårt land, säger Caj Stålström, och lär barn att träna boboll i en gymnastiksal. Men det finns också norrmän som gillar boboll.

  • På Borgbacken har man snurrat runt sedan 1950

    Om Borgbackens historia och alla roliga åk.

    Borgbacken öppnades den 27 maj 1950. Berg-och-dalbanan togs i bruk 1951, och hör ännu till de mest populära åken. Här får ni följa med till Borgbacken och lyssna på dess minnen.

  • Äppelätartävling på Borgbacken

    Hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

    I det här gamla stumfilmsklippet deltar hurtiga barn i en tävling på Borgbackens scen.

  • Pål Pressli på Borgbacken

    "Tosi paha ställe säger dom".

    "Tosi paha ställe säger dom". Pål Pressli är en riktig man; han skall testa Enterprise och andra hemska maskiner på Borgbacken.

  • Raskravaller i USA på 1960-talet

    "De farligaste är de som inget har att fölora."

    Den svarta författaren James Baldwin säger i sin bok Fire next time (Nästa gång elden) att de farligaste är de som inget har att förlora. På 1960-talet spreds kravaller och aktioner runt om i USA, där många sådana människor deltog. Gnistan var ofta någon enskild händelse.

  • Martin Luther Kings dröm dog i Memphis

    Martin Luther King sköts i Memphis 1968.

    Martin Luther King, ledaren för den svarta medborgarrättsrörelsen höll sitt välkända tal "I have a dream" i augusti 1963. Han sköts till döds i Memphis den 4 april 1968.

  • James Baldwin talar om att vara svart i Frankrike och USA

    Baldwins böcker behandlar ofta rasism och sexualitet.

    James Baldwin (1924-1987) var en svart amerikansk författare, som levde långa tider i Frankrike. Baldwins böcker behandlar rasism och sexualitet. Dessa teman har diskuterats då han besökt Finland.

  • Testa dina kunskaper om musikalen Hype

    Vad vet du om 90-talets finlandssvenska ungdomsfenomen?

    Hur gick refrängen nu igen till "Du är vad du är"? Här kan du testa om du har så bra koll på Hype som du tror!

  • Behind the scenes of 16

    Kultserie med musik om ungdomar och lärare i nionde klass.

    Serien 16 blev superpop bland finlandssvenska unga. Följ med bakom kulisserna och hör mera om de som var med. Bland andra var alla fyra medlemmarna i Fork urpsrungligen i 16.

  • "Felix och Nenne" minns tv-serien 16 med värme

    Kasper Ramström och Silva Lillrank blev idoler 1993.

    Kärleksbrev, kravallstängsel och kultstatus. Kasper Ramström och Silva Lillrank är fortfarande häpna över att serien 16 blev så stor.

  • Vår vackra huvudstad 1937

    Skinande bilar, skramlande spårvagnar och originella vinklar

    I den här filmen beger vi oss till Helsingfors före kriget 1937. Skinande bilar, skramlande spårvagnar och originella vinklar. Följ med!

  • Var Christer Pettersson mördaren?

    Man häktad för Olof Palmes mord

    Den 14 december 1988 häktades en 42-åring för mordet på Olof Palme. Han åtalades med hänvisning till vittnesmål, däribland ett av Lisbeth Palme, men det fanns inga bevis. Härvan med Christer Pettersson sattes igång.

  • Statsminister Olof Palme har mördats

    Chocken då Olof Palme sköts 1986

    Hela världen fick en chock morgonen den första mars 1986. Sveriges statsminister Olof Palme hade skjutits på öppen gata i centrala Stockholm och avlidit kvällen innan.

  • Polisarbetet efter Palmemordet

    Palmemordet

    Den första tiden efter mordet på statsminister Olof Palme präglades av förvirring, men hopp om att kunna lösa fallet.

  • Madeleine av Christer Kihlman

    Triangeldrama med alkoholen som en deltagare.

    Tv-pjäsen Madeleine, efter en roman av Christer Kihlman, är ett triangeldrama, men om triangeln består av två män och en kvinna, eller av ett äkta par och alkoholen är svårt att säga. t

  • Christer Kihlman och idealen

    Har Kihlman gett upp sina samhälleliga ideal?

    I Veckans Puls frågar man om Christer Kihlman har gett upp sina samhälleliga ideal och vänt sig till egen njutning.

  • Christer Kihlman och Se upp salige

    Christer Kihlman har gett ut sin bok Se upp salige (1960).

    Christer Kihlman har gett ut sin omskakande bok Se upp salige (1960). Här besöker redaktör Ringbom honom i en idyllisk sommarmiljö där den otäcka boken kom till.

  • Christer Kihlman i Argentina

    Att kritisera finlandssvenskhet och romantisera gatupojkar?

    Från att kritisera den förljugna finlandssvenskheten till att romantiskt beskriva unga prostituerade pojkar? Men det är att skriva sitt liv, säger Christer Kihlman.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" samt bonussketcher från det nya århundradet. Gänget bakom Morjens bestod av av Stan Saanila, Mikael Crawford, Saliven Gustafsson, Wille Wilenius, Paul Olin och Micke Rundman.

  • Krambambuli i Kryddhulta

    En film om Kryddhultaborna.

    Västnyländska Kryddhulta började med revy, sedan roade man i radioprogrammet "Backspegeln" och i tv-sketcher 1974-1975. Långfilmen "Krambambuli i Kryddhulta" kom 1977.

  • Galgmannens förbannelse av Runar Schildt

    Galgmannen från 1922 är en perfekt radio- och tv-pjäs.

    Runar Schildts dramatiska och skrämmande enaktare Galgmannen från 1922 är en perfekt radio- och tv-pjäs, skriven långt innan televisionen var påtänkt. Carl Mesterton regisserade pjäsen 1961 för både Finlands tv och radio.

  • Mauri Antero Numminen sjunger provokativ underground och trallvänliga barnlåtar med en karaktäristiskt gnällig röst

    Den tvåspråkiga artisten provocerar och gläder!

    Mauri Antero Numminen har sjungit barnvisor och sånger som Rundradion förbjudit, jagat bort en hel cirkussamling publik med sin maskinmusik och charmat människor världen över. M.A. Numminen har ofta sjungit och uppträtt på svenska. Här får du se och lyssna på hans speciella röst och finurliga svenska texter.

  • Moskvafreden 1940

    Det blev också bara en tillfällig fred.

    Den 13 mars 1940 slöts Moskvafreden, med svåra fredsvillkor. Det blev också bara en tillfällig fred.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Jag, Laban - Tobias Zilliacus spelar sexåring i sin mammas värld

    Antonia Zilliacus om lilla Labans värld.

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud..." Antonia Zilliacus serie Jag, Laban är ett starkt drama som å ena sidan är typiskt för sin tid (sjuttiotalet) men också beskriver barnets allmängiltiga tillvaro som är lika aktuell nu som då.

  • Tre långa år – samhällsdrama om brott och straff

    Att komma till samhället efter ett fängelsestraff

    I dramat Tre långa år med manus av Claes Andersson och regi av Åke Lindman dryftas sociala frågor och vad som händer när du blir stämplad för livet. Familjen Ekholm har det knapert, men det går ändå. Tills allt rasar samman när Sven sätter sig i bilen efter en fotbollsmatch och några öl.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

Nyligen publicerat - Arkivet