Hoppa till huvudinnehåll

Helsinki Cup genom tiderna

Mitt i hetaste sommarvärmen i juli samlas en massa fotbollsknattar från världen över i huvudstaden Helsingfors. På Helsinki Cup möter fotbollsjuniorer kanske för första gången spelare från andra delar av världen. Och för vissa är det första gången man spelar på gräsplan.

Helsinki Cup, en fotbollsturnering för juniorlag inom fotbollen, ordnades för första gången 1976. 1982 har turneringen bara 6 år på nacken. Redaktör Leif Lampenius intervjuar unga fotbollsspelande killar. De talar om fotbollen, vännerna och framtiden. Det är kul att spela fotboll, men det är också tungt, och att gå från juniorlag till proffs är svårt.

Fotbollscupen med över 7000 spelare har blivit av hög kvalitet med fina internationella lag, påpekar man i Veckans puls 1986. Några utländska lag lämnade återbud av rädsla för Tjernobylstrålning, men i turneringen deltar ändå över trettio utländska lag. Spelarna lever sig in i matcherna, men ännu nervösare är det kanske för föräldrarna. Och i A-juniorernas final 1991 möts två storlag, HJK mot Real Madrid.

1996 deltog för första gången den unga staten Bosnien-Hercegovina med ett lag från Sarajevo, FC Bubamara, som möter IC Lovisa. Idrottsbiten intervjuar de unga spelarna från det mångkulturella laget.

Två år senare deltog Albanien med ett lag killar, som sedan försökte få asyl i Finland.

Många finländska spelar möter för första gången internationella motståndare på Helsinki Cup. Och för vissa Sibbospelare är det också första gången man spelar på fint gräs, och inte sand.

På Helsinki Cup 2003 deltog ungefär 700 lag, men inget av Nigerias totalt femton lag fick visum. Arrangör Kimmo Söder tror att man på utrikesministeriet var rädd för att fotbollsspelarna skulle ansöka om asyl. Samma år hade nämligen en grupp unga spelare från Sierra Leone som deltog i U-17-turneringen i Helsingfors försvunnit och ansökt om asyl. Flera av dem blev i Finland och har berikat finsk fotboll. I B-juniorernas final blir det helbrasilianskt.

Kimmo Söder påpekar att Helsinki Cup för många juniorer är ett absolut "must", och glädjen syns i synnerhet hos de unga spelarna. De brasilianska spelarna hämtar glädje med sig 2011. Men glädjen finns också då man står med en pokal, såsom tioåriga Sebastian Lindfors och Jasper Tommila från HJK 2010, eller FC Espoo 2011. Ett lag som satsar stort är också Honka, med gruppen Honka Akatemia. Men att bli proffs och spela i division kan bli svårt.

Text: Ida Fellman

Barn och unga

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Finländarnas inställning till de andra

    Finland är inte fritt från vardagsrasism.

    "Jag är inte rasist, men..." Trots att Finland inte tagit emot många invandrare under årens lopp är landet inte fritt från vardagsrasism. Hur är det att komma till Finland som flykting eller invandrare? Eller att vara barn till en invandrare?

  • Vägarna till Närpes

    Närpes är tomaternas förlovade land.

    Närpes är tomaternas förlovade land. Där glittrar växthusen i solen vart man än vänder sig. Till Närpes kommer invandrare för att jobba på växthusen. Men hur går det när det blir ekonomiskt kärva tider?

  • Rastafaris barn i Finland

    Livet i en jamaicansk familj i Finland.

    Författaren Marianne Backlén åkte till Jamaica, förälskade sig i Devon Dawkins och flyttade sedan tillsammans med honom till Helsingfors. Paret har nu två barn och berättar om de motgångar och den rasism de stött på i Finland.

  • Flyktingkvinnor i Finland

    Tre flyktingkvinnor berättar sina historier.

    Att vara flykting och kvinna är en dubbel börda. Här träffar vi tre kvinnor, från Somalia, Rumänien och Chile.

  • Isvarningar på 1960-talet

    På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen.

    Varje år varnar man för svaga isar. På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen både i radio och tv.

  • Första hjälp på isen

    Första hjälp på isen för barn

    Bland styroxis i en studiopool lär Maggie, Pepe och Anitra barnen första hjälp och isvett.

  • Bärtil - älskat får genom många år

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil.

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil. Han och hans vänner Isa Gris, Älgen och flera andra har ofta roliga idéer och lekar.

  • Atte och hans vänner

    Atte och hans vänner leker att de är en cirkus.

    Utklädda i clownnäsor och trollkarlshattar leker Atte och hans vänner, Mirabell och Elmeri, att de är en cirkus. Fantasin tar också över när han och Elmeri leker spöktåg.

  • Lilla O tappar bort Molly

    Lilla O är alldeles ensam i klätterställningen.

    Lilla o håller på att leka i en klätterställning. Tidigare var Molly också med, men hon fick tråkigt och gick bort.

  • Vi på Lilla Torget

    Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

    I de vackraste färger får vi se och höra glada barn sjunga med Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - ny tv-dokumentär om Lapporörelsens skjutsning av president Ståhlberg

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • 900 dagar av svält i Leningrad

    1941-1944 dog nästan en miljon leningradbor av svält.

    Belägringen av Leningrad räckte närmare 900 dagar (från september 1941 till januari 1944). Under den tiden dog nästan en miljon leningradbor av svält. Det fanns ingen mat, man åt sina keldjur och i värsta fall människor. Författaren Eino Hanski berättar med saklig röst om fruktansvärda grymheter.

  • Fortsättningskriget på Karelska näset och i Ladogakarelen 1941

    Radioreportage från fronten 1941.

    Under sommaren 1941 inleddes fortsättningskriget. Finska armén ryckte in i Ladogakarelen och Karelska näset under hösten. I dessa ljudfiler förklarar redaktörerna på svenska om läget vid fronten och i erövrade städer. Vi får bland annat höra om städerna Kexholm, Sordavala och Aunus (Olonets) samt om slagfält på det Karelska näset.

  • Fortsättningskriget: radioinslag från östkarelska fronten 1941

    Hösten 1942 gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön.

    Fortsättningskriget började under sommaren 1941. Under hösten gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön och dess omnejd. I följande radioinslag rapporteras det på svenska om fronten i Östkarelen.

  • Viborg under fortsättningskriget

    Återerövradendet av Viborg under anfallsskedet.

    Viborg hörde till de städer som efter Moskvafreden 1940 blev på sovjetisk mark. Under fortsättningskrigets första anfallskede återerövrade man Viborg.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Tsar Nikolaj II i Helsingfors 1915

    Finlands storfurste besökte Helsingfors bara en gång.

    Finlands storfurste, tsar Nikolaj II, Helsingfors bara en gång, i mars 1915. Mottagandet av härskaren var svalt. Censuren hade förbjudit all dokumentation av besöket, men Oscar Lindelöf gjorde en unik film om tsarens besök.

  • Från värnpliktsstrejkens dagar

    Martin Ingo berättar om flykten till Sverige.

    Läraren Martin Ingo berättar i det här programmet om de dramatiska åren i början av 1900-talet när många unga män flydde till Sverige undan rysk värnplikt.

  • Ofärdsåren och affären John Grafton

    Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905.

    Paul Påhlson berättar om Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905. Vi får höra om morden på Bobrikov och Pleve 1904, samt om affären med ångfartyget John Grafton 1905.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Om narcissistisk personlighetsstörning

    Charmerande och tyrann. Som två olika personer.

    En människa med narcissistisk personlighetsstörning är som två olika personer. Inom hemmets fyra väggar är det personens humör som styr allt. Utanför kan personen vara charmerande och vänlig.

Nyligen publicerat - Arkivet