Hoppa till huvudinnehåll

Hangö under fortsättningskriget

"Giv akt! Giv akt! Hangö är åter vårt." Under fortsättningskriget återtog de finska trupperna Hangö i december 1941.

I Moskvafreden den 13 mars 1940 måste Hangö tömmas och hyras ut som militärområde åt Sovjetunionen på 30 år. Alla invånarna inom området skulle flyttas på 10 dagar.

Då fortsättningskriget satt igång den 25 juni 1941 gjorde finländska styrkor en framryckning för att inta Hangö men övergav planerna efter ett tag. Stridsverksamheten på Hangö udd bestod av ställningskrig. Sovjetiskt och finländskt artilleri besköt varandras positioner. En riskfylld patrull- och spaningsverksamhet bakom de sovjetiska linjerna hörde till vardagen.

I början av augusti 1941 fick de finländska styrkorna som var kvar på Hangöfronten hjälp av omkring 800 frivilliga rikssvenska soldater. Huvudparten (ca 500) av rikssvenskarna tjänstgjorde vid den nybildade Svenska Frivilligbataljonen (SFB). Den kom att ingå i det finlandssvenska infanteriregementet IR 55.

På grund av tyskarnas erövring av Estland och inringning av Leningrad blev situationen desperat för de sovjetiska styrkorna. De retirerade därför från Hangö; den 2 december 1941 lämnade det sista sovjetiska örlogsfartyget Hangö.

Den 3 december fick Hangögruppens mannar officiellt bekräftat att de sovjetiska styrkorna hade lämnat Hangö. Förplutonen och kompanichefen A. Grafström med stab anlände till salutorget i Hangö den 4 december 1941.

Kriget hade lämnat stor materiell förödelse, men förlusten av män var rätt så liten på båda sidor. De stupade och dödas antal i Hangögruppen (Finländska styrkorna inkl. Svenska Frivilligbataljonen) uppgick till 297.

Man vet att 453 stupade sovjetiska soldater begravdes invid vägen mellan Hangö och Täktom. År 1960 restes där ett minnesmärke, ”Sovjetiska monumentet”.

Överbefälhavaren fältmarskalk C. G. Mannerheim avtackade Hangöfrontens trupper under en parad i Harparskog den 15 december 1941. Paraden gick av stapeln i stark kyla och rykande snöstorm.

Efter fortsättningskriget krävde Sovjetunionen inte längre Hangö udd tillbaka som marinbas utan krävde i stället ett nytt flottbasområde i Porkala. Den formella överlåtelsen av den sovjetiska marinbasen på Hangö udd till Finland fastställdes i fredsfördraget i Paris år 1947. I praktiken hade ortsbefolkningen börjat återvända till sin hembygd på Hangö udd strax efter det att pionjärerna hade gjort sitt.

Både finländska och sovjetiska befästningsverk kan ännu i dag ses i terrängen på Hangö udd.

Finland genom historien

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Påsken - en salig blandning av traditioner

    Kristen tro möter hedniska traditioner på påsken.

    Påsken är den största kristna högtiden och har väldigt långa anor. Men påsken är också väldigt mycket mer än en kristen fest - framför allt en högtid med inslag av många gamla, hedniska traditioner.

  • Pesach är det osyrade brödets fest

    Den judiska påsken är det osyrade brödets högtid.

    Pesach, den judiska påsken, är det osyrade brödets högtid. Den firas till minne av uttåget ur Egypten och är en av de viktigaste judiska högtiderna.

  • Trolldomspåsk och häxeri

    Skrämmande och viktiga påskseder

    Förr var påsken inte bara småbarn som klädde ut sig och tiggde choklad och kristen påsk. Det fanns påskseder som var både skrämmande och viktiga för folket. Häxhysteri och nakna kvinnor som sopar med kvast och en äkta rädsla för onda makter och djävulen.

Nyligen publicerat - Arkivet