Hoppa till huvudinnehåll

Hangö under fortsättningskriget

"Giv akt! Giv akt! Hangö är åter vårt." Under fortsättningskriget återtog de finska trupperna Hangö i december 1941.

Informationsruta

Ladda ned programmen som mp3-filer
Du kan ladda ned programmen som mp3-filer via länkarna nedan. Högerklicka på länken och välj Save target as... Du kan då ladda ned programmet till din dator eller musikspelare

HUOM: Valitettavasti klippi 9 on sopimusehtojemme johdosta kuunneltavissa vain Suomessa ja suomalaisten palvelimien kautta.

OBS: På grund av våra kontraktsvillkor är det nionde ljudklippet tyvärr endast tillgängligt i Finland och via finska servrar.

NOTE: Due to the terms of our agreements the 9th audioclip is unfortunately only available in Finland and via Finnish servers.

I Moskvafreden den 13 mars 1940 måste Hangö tömmas och hyras ut som militärområde åt Sovjetunionen på 30 år. Alla invånarna inom området skulle flyttas på 10 dagar.

Då fortsättningskriget satt igång den 25 juni 1941 gjorde finländska styrkor en framryckning för att inta Hangö men övergav planerna efter ett tag. Stridsverksamheten på Hangö udd bestod av ställningskrig. Sovjetiskt och finländskt artilleri besköt varandras positioner. En riskfylld patrull- och spaningsverksamhet bakom de sovjetiska linjerna hörde till vardagen.

I början av augusti 1941 fick de finländska styrkorna som var kvar på Hangöfronten hjälp av omkring 800 frivilliga rikssvenska soldater. Huvudparten (ca 500) av rikssvenskarna tjänstgjorde vid den nybildade Svenska Frivilligbataljonen (SFB). Den kom att ingå i det finlandssvenska infanteriregementet IR 55.

På grund av tyskarnas erövring av Estland och inringning av Leningrad blev situationen desperat för de sovjetiska styrkorna. De retirerade därför från Hangö; den 2 december 1941 lämnade det sista sovjetiska örlogsfartyget Hangö.

Den 3 december fick Hangögruppens mannar officiellt bekräftat att de sovjetiska styrkorna hade lämnat Hangö. Förplutonen och kompanichefen A. Grafström med stab anlände till salutorget i Hangö den 4 december 1941.

Kriget hade lämnat stor materiell förödelse, men förlusten av män var rätt så liten på båda sidor. De stupade och dödas antal i Hangögruppen (Finländska styrkorna inkl. Svenska Frivilligbataljonen) uppgick till 297.

Man vet att 453 stupade sovjetiska soldater begravdes invid vägen mellan Hangö och Täktom. År 1960 restes där ett minnesmärke, ”Sovjetiska monumentet”. (Se länk nedan om Hangö bygger upp.)

Överbefälhavaren fältmarskalk C. G. Mannerheim avtackade Hangöfrontens trupper under en parad i Harparskog den 15 december 1941. Paraden gick av stapeln i stark kyla och rykande snöstorm.

Efter fortsättningskriget krävde Sovjetunionen inte längre Hangö udd tillbaka som marinbas utan krävde i stället ett nytt flottbasområde i Porkala. Den formella överlåtelsen av den sovjetiska marinbasen på Hangö udd till Finland fastställdes i fredsfördraget i Paris år 1947. I praktiken hade ortsbefolkningen börjat återvända till sin hembygd på Hangö udd strax efter det att pionjärerna hade gjort sitt.

Både finländska och sovjetiska befästningsverk kan ännu i dag ses i terrängen på Hangö udd.

Du kan också ladda ned programmen som mp3-filer, se länkar nedan.

Text: Ida Fellman

Finland genom historien

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Frånsidan: Hemlös

    Vi får följa en hemlös man i Helsingfors.

    Vad händer med dem som ingen har någon användning för? frågar Claes Andersson i det här reportaget från 1968. Vi får följa en hemlös man i Helsingfors.

  • Bostadsbristen deprimerar och skiljer barn från sina mödrar

    Unga hemlösa kvinnor fick lämna sina barn på barnhem.

    På 1960- och 1970-talen var urbaniseringen i Finland stor. Unga människor reste från landsbygden på jakt efter jobb och en bra framtid. Men det kunde vara tufft både på arbets- och bostadsmarknaden. I de värsta fallen fick unga hemlösa kvinnor lämna sina barn på barnhem.

  • Bostadslös på grund av bostadsbrist

    Bostadslös är inte värdelös.

    Att en människa är bostadslös betyder inte att hon är värdelös. Då det inte finns bostäder blir personer bostadslösa. Orsakerna kan vara många: sjukdom, missbruk, vräkning, arbetslöshet eller bara otur. Och bland de bostadslösa hittas ensamstående män, frånskilda mödrar med små barn och åldringar.

  • Hela livet på natthärbärge

    De har bott på natthärbärgen i stora sovsalar hela livet.

    Karl Sahlgrens reportage Natthärbärget från 1973 tillägnas dem som inte har ett hem. I reportaget följer vi sjuttioåriga Engla Honkonen och andra som i decennier har bott på natthärbärgen i stora sovsalar.

  • Den lögnaktiga selfien är också sanning

    En selfie är kommunkation. Man visar hur man vill se ut.

    En selfie visar man hur man vill se ut. Den utelämnar annat, men kan ändå innehålla sanning. Med en selfie kan du kommunicera med dina vänner. Eller bli en kändis.

  • Dina kläder berättar vem du är

    Teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

    Hur man klär sig är inte bara beroende av vad som är modernt och vad kompisarna säger. Klädseln kan också vara fråga om värderingar, man vill visa fram den subkultur man tillhör. I Bang 1981 intervjuas teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

  • Trattkantarellsås över öppen eld

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv!

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv, en stekpanna, en lägereld och smör. Det är allt man behöver för en underbar måltid i skogen.

  • Undvik giftiga svampar!

    Vita svampar skall man lämna i skogen.

    Undvik alla vita svampar. Och lär dig ordentligt vilka svampar som är giftiga. Osäkra svampar kan man lägga i en plastpåse eller lämna i skogen. Det är svampexperternas råd.

  • Höststormar från förr

    Höststorm i Helsingfors 1956 och 1970.

    I en kort stumfilm av Veikko Itkonen inbjuds vi till ett riktigt äventyr när en höststorm ryter fram över Helsingfors 1956. Och i fina färger får vi se stormen ryta till över havet 1970.

  • Varning för svart halka!

    I den här varningsfilmen informeras bilisterna

    Den svarta, genomskinliga is som bildas vid snabb nedisning av vägar är djävulskt farlig för bilister. I den här varningsfilmen informeras bilisterna med skrämselpropaganda.

  • Oktoberväder med Juha Föhr

    Juha Föhr och oktobervädret

    Finlands mesta meteorolog Juha Föhr berättar om oktobervädret i början av 1990-talet.

  • Det finlandssvenska höstvädret

    Godmorjens på er allesamman från meteorologiska institutet!

    "Och då säger vi godmorjens på er allesamman från meteorologiska institutet...". Kurre Österberg står med meteorologerna och presenterar det finlandssvenska vädret.

  • Höstvisa med Bo Andersson

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna..."

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut...." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Höstvisa med Cumulus och von Weymarn

    Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött

    "Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena..." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • OS i Mexiko 1968: Black Power och Kaarlo Kangasniemi

    Våldsamma studentkravaller i Mexco City.

    De olympiska spelen i Mexico City 12.10 till 27.10 1968 föregicks av våldsamma studentkravaller och själva spelen går till historien för afroamerikanernas Black Power-demonstration på prispallen.

  • Misslyckade solresor 1968

    Hur går det då resan till Spaniens sol blir en besvikelse?

    Resor till sol och värme i novembermörkret är bra för välbefinnandet. Men hur går det då resan till Spaniens sol blir en besvikelse: det utlovade jetplanet är ett propellerplan, simbassängens vatten är iskallt och man serveras margarin i stället för smör på hotellet?

  • Jag, Laban

    Antonia Zilliacus om lilla Labans värld.

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud..." Antonia Zilliacus serie Jag, Laban är ett starkt drama som å ena sidan är typiskt för sin tid (sjuttiotalet) men också beskriver barnets allmängiltiga tillvaro som är lika aktuell nu som då.

  • Tsar Nikolaj II i Helsingfors 1915

    Finlands storfurste besökte Helsingfors bara en gång.

    Finlands storfurste, tsar Nikolaj II, Helsingfors bara en gång, i mars 1915. Mottagandet av härskaren var svalt. Censuren hade förbjudit all dokumentation av besöket, men Oscar Lindelöf gjorde en unik film om tsarens besök.

  • Jakobstad 1984

    Följ med till Jeppis 1984.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

Nyligen publicerat - Arkivet