Hoppa till huvudinnehåll

Hangö under fortsättningskriget

"Giv akt! Giv akt! Hangö är åter vårt." Under fortsättningskriget återtog de finska trupperna Hangö i december 1941.

I Moskvafreden den 13 mars 1940 måste Hangö tömmas och hyras ut som militärområde åt Sovjetunionen på 30 år. Alla invånarna inom området skulle flyttas på 10 dagar.

Då fortsättningskriget satt igång den 25 juni 1941 gjorde finländska styrkor en framryckning för att inta Hangö men övergav planerna efter ett tag. Stridsverksamheten på Hangö udd bestod av ställningskrig. Sovjetiskt och finländskt artilleri besköt varandras positioner. En riskfylld patrull- och spaningsverksamhet bakom de sovjetiska linjerna hörde till vardagen.

I början av augusti 1941 fick de finländska styrkorna som var kvar på Hangöfronten hjälp av omkring 800 frivilliga rikssvenska soldater. Huvudparten (ca 500) av rikssvenskarna tjänstgjorde vid den nybildade Svenska Frivilligbataljonen (SFB). Den kom att ingå i det finlandssvenska infanteriregementet IR 55.

På grund av tyskarnas erövring av Estland och inringning av Leningrad blev situationen desperat för de sovjetiska styrkorna. De retirerade därför från Hangö; den 2 december 1941 lämnade det sista sovjetiska örlogsfartyget Hangö.

Den 3 december fick Hangögruppens mannar officiellt bekräftat att de sovjetiska styrkorna hade lämnat Hangö. Förplutonen och kompanichefen A. Grafström med stab anlände till salutorget i Hangö den 4 december 1941.

Kriget hade lämnat stor materiell förödelse, men förlusten av män var rätt så liten på båda sidor. De stupade och dödas antal i Hangögruppen (Finländska styrkorna inkl. Svenska Frivilligbataljonen) uppgick till 297.

Man vet att 453 stupade sovjetiska soldater begravdes invid vägen mellan Hangö och Täktom. År 1960 restes där ett minnesmärke, ”Sovjetiska monumentet”.

Överbefälhavaren fältmarskalk C. G. Mannerheim avtackade Hangöfrontens trupper under en parad i Harparskog den 15 december 1941. Paraden gick av stapeln i stark kyla och rykande snöstorm.

Efter fortsättningskriget krävde Sovjetunionen inte längre Hangö udd tillbaka som marinbas utan krävde i stället ett nytt flottbasområde i Porkala. Den formella överlåtelsen av den sovjetiska marinbasen på Hangö udd till Finland fastställdes i fredsfördraget i Paris år 1947. I praktiken hade ortsbefolkningen börjat återvända till sin hembygd på Hangö udd strax efter det att pionjärerna hade gjort sitt.

Både finländska och sovjetiska befästningsverk kan ännu i dag ses i terrängen på Hangö udd.

Finland genom historien

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - ny tv-dokumentär om Lapporörelsens skjutsning av president Ståhlberg

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • 900 dagar av svält i Leningrad

    1941-1944 dog nästan en miljon leningradbor av svält.

    Belägringen av Leningrad räckte närmare 900 dagar (från september 1941 till januari 1944). Under den tiden dog nästan en miljon leningradbor av svält. Det fanns ingen mat, man åt sina keldjur och i värsta fall människor. Författaren Eino Hanski berättar med saklig röst om fruktansvärda grymheter.

  • Fortsättningskriget på Karelska näset och i Ladogakarelen 1941

    Radioreportage från fronten 1941.

    Under sommaren 1941 inleddes fortsättningskriget. Finska armén ryckte in i Ladogakarelen och Karelska näset under hösten. I dessa ljudfiler förklarar redaktörerna på svenska om läget vid fronten och i erövrade städer. Vi får bland annat höra om städerna Kexholm, Sordavala och Aunus (Olonets) samt om slagfält på det Karelska näset.

  • Fortsättningskriget: radioinslag från östkarelska fronten 1941

    Hösten 1942 gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön.

    Fortsättningskriget började under sommaren 1941. Under hösten gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön och dess omnejd. I följande radioinslag rapporteras det på svenska om fronten i Östkarelen.

  • Viborg under fortsättningskriget

    Återerövradendet av Viborg under anfallsskedet.

    Viborg hörde till de städer som efter Moskvafreden 1940 blev på sovjetisk mark. Under fortsättningskrigets första anfallskede återerövrade man Viborg.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Tsar Nikolaj II i Helsingfors 1915

    Finlands storfurste besökte Helsingfors bara en gång.

    Finlands storfurste, tsar Nikolaj II, Helsingfors bara en gång, i mars 1915. Mottagandet av härskaren var svalt. Censuren hade förbjudit all dokumentation av besöket, men Oscar Lindelöf gjorde en unik film om tsarens besök.

  • Från värnpliktsstrejkens dagar

    Martin Ingo berättar om flykten till Sverige.

    Läraren Martin Ingo berättar i det här programmet om de dramatiska åren i början av 1900-talet när många unga män flydde till Sverige undan rysk värnplikt.

  • Ofärdsåren och affären John Grafton

    Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905.

    Paul Påhlson berättar om Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905. Vi får höra om morden på Bobrikov och Pleve 1904, samt om affären med ångfartyget John Grafton 1905.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Inte bara tomater i Närpes

    I Närpes lever och jobbar lyckliga människor

    I Nämpnäs i Närpes lever och jobbar två lyckliga människor, Lilian och Hans-Anders Lagerström. Floristen Lilian odlar och pysslar om tomater, bönor och blommor, och maken Hans-Anders sköter en exotisk fröhandel.

Nyligen publicerat - Arkivet