Hoppa till huvudinnehåll

"Gråt inte Sam, mamma är här" berättar om barnets sorg vid en skilsmässa

Helenas värld har fallit i bitar. Hon bor hos sin moster, pappa har flyttat in med en ny flicka och mamma är på sjukhus. Och den enda Helena kan ty sig till är sin docka Sam.

Regissör Carl Mesterton har gjort många tv-filmer som behandlar sociala och samhälleliga problem, så också i serien Samlevnad. ""Gråt inte Sam, mamma är här" är en del av denna serie och här tar Mesterton upp en flickas utsatthet vid föräldrarnas skilsmässa.

Helena (Anne Hukkinen) är en mycket ensam flicka. Hennes pappa har hittat en ny kvinna, och hennes mamma har blivit sjuk och vill inte leva längre.

Helenas moster har motvilligt tagit sig an Helena, men hon visar att det minsann inte är ett nöje.

Helena är tvungen att ta ansvar och hon kan inte anförtro sig åt någon. Den enda som kan trösta henne är Sam eller "den där rysliga dockan" som moster kallar den.

Helenas pappa hämtar Helena från mostern. De skall hälsa på mamma på sjukhuset. Men alla är arga och ledsna på Helena. Varför vill inte mamma ens titta på henne? Efteråt skall Helena få nya skor och en glass.

Carl Mesterton har regisserat en stark och gripande pjäs om hur barn skadas och far illa då vuxna inte kan komma överens.

Anne Hukkinen som Helena gör en fin roll. Vi hör hela tiden Helenas inre röst och hennes tolkningar av vad som händer omkring henne.

Medverkande i Samlevnad: Gråt inte Sam, mamma är här

I rollerna: Anne Hukkinen (Lena), Algot Böstman (pappa), Helen Elde (mamma), Berit Lundell (moster), Toni Regner (försäljare)
Regi: Carl Mesterton
Manus: Harriet Sjöstedt
Scripta: Gunbritt Estlander
Ljud: Arto Valavaara
Dekor: Liisa Luotola
Kamera: Markku Korhonen, Raimo Sandblom
Foto, ljus: Pentti Jurvanen

Alla fyra delar av Samlevnad finns på Arenan tillsvidare.

Drama i tv och radio

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

Nyligen publicerat - Arkivet