Hoppa till huvudinnehåll

Turkiet och Armenien inleder samtal

Monument i Jerevan till minne av folkmordet på armenierna 1915-1917.
Monument i Jerevan till minne av folkmordet på armenierna 1915-1917. Bild: EPA/STR jerevan

Turkiet och Armenien har efter över 100 års fiendskap mellan folken kommit överens om att inleda förhandlingar om ett närmande.

Ländernas utrikesministrar uppger att parterna ska
förhandla om att upprätta diplomatiska relationer. Det är Schweiz som medlat mellan länderna för att få till stånd bättre relationer.

Armenien anklagar turkarna under det ottomanska imperiet för att ha förföljt och genomfört folkmord på armenier före och under första världskriget. Turkiet har aldrig erkänt detta.
Gränsen mellan länderna är stängd och det förekommer inga officiella kontakter.

Hundratusentals dödades
Armenien var vid slutet av 1800-talet delat mellan bland annat det ottomanska riket och Ryssland. Armenierna började under sultanen Abdul Hamid II:s styre kämpa för utökade rättigheter. Sultanen svarade med att låta utföra regelrätta massakrer på de kristna armenierna, som han ansåg var ett hot mot riket.

Uppskattningarna om antalet döda armenier i förföljelserna varierar mellan 80 000 och 100 000. Tiotusentals barn blev föräldralösa. Abdul Hamid II fick öknamnet Den blodige sultanen.

Då första väldskriget bröt ut och ställde det ottomanska riket och Ryssland emot varandra, började det ottomanska styret igen betrakta armenierna som ett säkerhetshot. I den ryska hären ingick nämligen också armeniska frivilliga från de armeniska områden som var under Rysslands styre.

I april 1915 började myndigheterna gripa armeniska intellektuella och tvångsförflytta befolkningen från gränsområdena. Det förekom väpnat motstånd bland armenierna på sina håll, men i rätt liten omfattning.

Förföljelserna övergick till direkt likvidering av civilbefolkningen. Historikerna tvistar om hur många som dog. En del anger siffran 600 000 medan andra anser att över en miljon armenier dödades av turkarna under åren 1915-1917.

Tvist om begreppet folkmord
Det moderna Armenien och armenier i exil i världen har redan länge drivit en kampanj för att internationellt få händelserna betecknade som ett folkmord. En del historiker anser att folkmordet inleddes redan under förföljelserna på 1800-talet, medan andra anser att begreppet folkmord bara kan tillämpas på händelserna 1915-1917.

Drygt 20 länder i världen samt bland annat Europaparlamentet har officiellt erkänt termen folkmord i fallet Armenien. Bland dessa länder finns Ryssland, Polen, Italien och Frankrike.

USA har inte erkänt termen på nationell nivå, men 42 av USA:s 50 delstater har gjort det i enskilda resolutioner.

Turkiet har i egenskap av det ottomanska rikets efterträdare vägrat acceptera beskrivningen folkmord. Turkiet säger att armenierna dog av svält, sjukdom och andra följder av ett inbördeskrig och kriget mot Ryssland.

Frågan om folkmord på armenierna har med jämna mellanrum stigit fram i Turkiets relationer med omvärlden, och har orsakat friktion.
(Av Patrick Holmström)

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes