Hoppa till huvudinnehåll

Pausljud, tidssignaler och frekvensmätningar

Till Rundradions historia hör plingeli-plongsignaler som sändes titt som tätt. Man signalerade tid och pauser och avbröt sändningarna för att mäta frekvenser.

Paussignalen hör till de äldsta "programmen" i radion. Det var magister Eino Palola som 1930 föreslog att Finland borde ha en egen paussignal. En tävling hölls och A O Väisänens 1700-tals folkmelodi vann.

I början spelades signalen på kantele, i slutet av 1930-talet på en stålkamslåda.

1978 programmerade ingenjör Irmeli Kainulainen paussignalen att ljuda från dator.

Paussignalen användes för att fylla pauser mellan program, eller som ett märke på sändningsteknik, t.ex. då man gick över till en regionalsändning.

Rundradion kunde också avbryta sina sändningar för frekvensavbrott för att mäta frekvenserna.

Mätningspauserna kunde vara flera minuter långa. Man kontrollerade hur radio och ULA-frekvenserna rörde sig i nätet på alla radiostationer runt om i Finland. Mätningarna upphörde i slutet av 1970-talet då man började använda sig av digitala impulser i sändingstekniken.

Också tidssignalen är en radioklassiker.

I början mätte man tiden med två huvudklockor som styrdes av 100 sidoklockor. Huvudklockorna befann sig i ett bankvalv och kontrollerades via radio i Tyskland!

I juni 1963 förnyade man tidssignalen så att klockslaget föregicks av sex pip och ett sista gong. Då kom signalen från en klocka i Finlands kabelfabrik och Finlands Vetenskapsakademi granskade tiden.

När Rundradion ville slopa tolvslaget från Åbo domkyrka i början av 2000-talet blev det ett ramaskri bland lyssnarna och man fick ta tillbaka det klassiska tecknet på att klockan var 12:00.

Text: Jukka Lindfors/Ida Fellman

Finland genom historien

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

Nyligen publicerat - Arkivet