Hoppa till huvudinnehåll

Arbetarsånger i Svenskfinland

Arbetare samlade till demonstration i Jakobstad utanför arbetarföreningens hus
Arbetare samlade till demonstration i Jakobstad utanför arbetarföreningens hus Bild: Jakobstads museum demonstrationer,Jakobstad,arbetarrörelsen

"Strejk och protester mot maktens män, stiger från verkstäders golv." Här får vi höra arbetare minnas och sjunga viktiga arbetarsånger.

När arbetarrörelsen blev starkare i Finland och Svenskfinland var sången en mycket viktig del av rörelsen. Arbetarsångerna spreds via sångböcker och den socialdemokratiska pressen. Sånghäftena var ofta indelade i fosterländska sånger, kampsånger och övriga sånger.

Kampsångerna har kanske alltid setts som de viktigaste. Särskilt kring inbördeskriget 1918 och under 1930-talet med Lapporörelsen gav kampsångerna styrka och mod. Ord och melodi skulle vara medryckande.

Verner Wiik, en 70-åring från Jakobstad, berättar minnen från inbördeskriget. Han gick med i ordnigsgardet, de hade inga vapen. Verner Viik minns hur viktigt det var att sjunga Upp trälar uti alla stater. "Den var klämmig och man kunde marschera till den".

De satiriska visorna har också spelat en stor roll. Särskilt under 1930-talet och Lappotiden hade de en sammanhållande funktion. Bertil Svanbäck från Billnäs sjunger Lappomarschen: "den första bilen hipp hurra, dig skall vi muiluttaa".

Georg Backlund och Bertil Svanbäck menar att ungdomen inte riktigt mera kan de gamla arbetarsångerna. Det är sångerna som fattas i rörelsen nu menar de båda. "Man måste kunna sångerna, annars hörs det bara en pipig röst här och där."

TIll storms sjunger arbetarsånger i Jakobstad

Arbetarföreningens ungdomskör Till Storms grundades när den socialdemokratiska ungdomsklubben i staden fyllde sjuttio år. Gruppen skulle hitta på ett festprogram. Namnet Till Storms kom från en gammal vänsterskrift. Till storms bestod bland annat av Christina Helsing, Carita Skog och Connie Gunnarsson som sjöng bäst av dem alla.

Efter jubiléet fortsatte medlemmarna att sjunga tillsammans och fick många förfrågningar om uppträdanden. Till Storms sjöng bland annat på torget i Jakobstad på första maj och på flera av arbetarförbundets kongresser. De gav också ut en skiva på Love records.

När Till Storms övar i Christina Helsings lilla lägenhet är det trångt eftersom Rundradion är på plats och filmar inför ett program om arbetarrörelsen i Jakobstad. Man trodde på att man tillsammans kunde förändra världen.

Vi hör


Internationalen
På kampens väg
Tändande tanke eller Hymn till socialismen
satirisk version av Bä, bä vita lamm
Lappomarschen
Joppheidi
Till Seger
Waljanka
Vi bygger landet
Arbetets söner (Henrik Meinander 1885 till melodi av Nils Erik Möller)
O starke män (melodi av Oskar Merikanto, sv. text. Ture Jansson)
Finland för folket
DUV:s marsch
Sången om Julian Grimau (Cancion de Julian Grimau) Sanchez Ferlosio, Chicho, Till Storms (arr). Strandberg, Evabritt (lyrik).
Samma vindar, samma dofter, Ted Ström (text, musik)

Finland genom historien

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

Nyligen publicerat - Arkivet