Hoppa till huvudinnehåll

När diskomusiken kom till Finland

En musikstil som kom att förena finländare i gemensamt hat var diskomusiken. "opersonligt, hjärndött och massproducerat, som att stå i en korvfabrik", menar Måns Kullman. Men det fanns väl ändå diskoälskare i Finland?

Diskotek, där man inte spelade live musik utan skivor dök upp redan på 1960-talet i Finlland. Men i slutet av 1970 och början av 1980-talet blev diskokulturen ett fenomen i Finland.

Diskomusiken är producentens musik mycket mera än artistens, påpekar produktchef Hasse Rautio.

Detta fenomen var relativt okänt i Finland och väckte aggressioner om att disko inte är "äkta", inte "riktig musik", utan bara massproducerad, kommersiell och opersonlig. Och musiken bestod av "hjärndöd upprepning".

Det mesta av diskomusiken är gjord bara för att skaffa pengar och man apar efter varandra. Det finns bra diskomusik som Kojo och Funkadelic, men annars är det likriktad, tråkig och slö musik― Måns Kullman

Diskokulturen passiverar och förstör ungdomen, så att de som lyssnar blir opersonliga och robotaktiga, menar musikrecensent Måns Kullman. Måns Kullman vill inte recensera diskomusik.

Det "positiva" med diskomusiken är att man blir opersonlig och vänjer sig vad löpande band-takt, för att stå ut med sitt jobb i en korvfabrik, säger han ironiskt.

En ung kille, Måns Strömberg (senare känd som dj Bunuel), jobbar som DJ och är intresserad av disko. Han menar att DJ:n är en uppträdare och underhållare och har ett stort ansvar för musiken som spelas.

Från första skivan ut på golvet, dansa minst en timme före det lossnar. Drick inte i tre timmar och kryp ut på golvet bara för att slockna.― Måns Strömberg

Diskon gör inte människor mera osjälvständiga, menar Måns Strömberg. Tvärtom tycker han att killar som hänger i tuffa gäng och slåss på gatan är mycket barnsligare. Hans råd till de som besöker ett disko är:

Redaktör Göran Kurtén besöker danslärare Jari Samulins danslektion.

Jari Samulin menar att Finland är mil efter alla andra länder som Sverige, Polen och Frankrike i hur man kan dansa disko och ha roligt.

Jari Samulin vill ha möjlighet att dansa utan plikter, utan partner på ett jättestort dansgolv.

Redaktör Göran Kurtén försöker dock pressa Jari på att säga de negativa aspekterna med disko.

Om disko inte förstör ungdomen kan redaktionen räkna upp en massa andra nackdelar: det förstör hörseln och trissar upp hjärnan. I en paneldebatt deltar servitrisen Suvi Kangasluoma, läkare Matti Raivio, och ungdomarna Kim Lönnholm och Tua Lindgren. Ingen av dem är så förtjust i disko.

Diskon är dock (tyvärr?) här för att stanna. Till sist ger redaktör Göran Kurtén hälsningar åt DJ:n. Den viktigaste är att DJ:n inte skall spela bara disko. Och ungdomen behöver vettiga rekreationsställen.

Läs mera:

Dansande publik på disko

När diskokulturen kom till stan

Vem minns KY, Botta och Täffä? Eller säger dig namn som Dj Börje och Black Mike någonting? Hur gick det till när diskokulturen nådde Finland i slutet av 1960-talet. Om det, och om den tidiga dj-kulturen har Mikko Mattlar skrivit en bok, Stadin diskohistoria.

Musik och underhållning

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Se upp i backen!

    Slalom, pulka och skridskoåkning.

    Vad kan man göra för sportigt på sportlovet? Redan 1967 njöt ungdomarna i Solvalla skidbacke. Och små barn njuter väl alltid av att skrinna och skida.

  • Väl mött i spåret!

    Väl mött i spåret!

    Att skida är en njutningsfull sport på vintern. Här får du all information du behöver i Rundradions skidskola från 1980.

  • Slalom - en sport för eliten?

    På 1980-talet slog slalomåkning ut längdåkningen.

    På 1980-talet slog slalomåkning ut längdåkningen i popularitet. Är sporten bara till för de rika, undrar redaktör Christine Saarukka och reser till Tahkovuori.

  • Vinterbadandets fröjder

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten?

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten? Kan man på det sättet bota reumatism och förhindra förkylningar?

  • Vinterväder 1987

    Köld har vi redan haft tillräckligt, men snön är välkommen.,

    Hurudant var vädret vintern 1987? Meteorologerna Kenneth Holmlund och Liisa Fredriksson ger prognoser

  • Är det hälsosamt att sporta i iskyla?

    Anders Wahlberg springer inte om kvicksilvret går under -20.

    I januari 1985 var det rekordkallt. Sportmagasinet tar reda på om det är farligt att sporta i temperaturer på under -15 grader.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Mentalpatient för livet?

    På Ekåsens sinnesjukhus

    Vi glider in till Ekåsens sinnesjukhus till tonerna av en trumpet. Vilka öden döljer sig här, och hur klarar sig patienterna när de skall tillbaka till samhället?

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Vansinnig mentalvårdshistoria

    Psykvården under lupp i Rivet ur arkivet.

    I dag är det svårt att föreställa sig hur vården av psykiskt sjuka såg ut för några generationer sedan. Under många, långa tider har psykiskt sjuka behandlats vansinnigt dåligt.

  • När datatekniken kom till tidningsredaktionen

    Skall papperstidningen försvinna och bli tv?

    Verkligt stora förändringar är på kommande inom tidningsbranschen, en ny teknik håller stegvis på att komma in på alla fronter. Skall papperstidningen försvinna så att prenumeranterna får sin morgontidning på teven? Men journalisterna är misstänksamma och vill inte befatta sig med den nya bildskärmen, som står inlåst i ett rum.

  • Barn upptäcker datorernas värld

    Att vi lever i dataåldern är ett faktum påpekar man 1986.

    Att vi lever i dataåldern är ett faktum påpekar man 1986. Datorer är inte onda eller goda i sig själv, allt beror på hur vi använder dem. Barnprogrammet Stoff tar oss med in i datorernas värld.

  • Hemdatorerna är inte mera bara lek

    1985 ökade försäljningen av hemdatorer explosionsartat.

    1985 ökade försäljningen av hemdatorer explosionsartat. Det är inte mera bara unga pojkar som spelar spel på datorerna. Men behöver alla en mikrodator? Och vad händer med gamla datorer när de går sönder? Aktualitetsmagasinet Regionalen tar itu med fenomenet adb.

  • Datorerna och framtiden

    Datorframtiden enligt ingenjörer, jurister och futurologer.

    Hur kommer framtiden att se ut när datorerna styr vår värld? Veckans puls undersöker saken med hjälp av ingenjörer, jurister och futurologer.

  • Vad är en hacker?

    När datorerna kom in i våra liv kom också många faror.

    När datorerna kom in i vanliga människors liv kom också många faror. 1984 blev man medveten om hackrarna, som kunde bryta sig in i datorer och knäcka säkerhetsspärrar.

  • Den förtrollade vägen

    Femåriga Riki i Oscar Parlands magiska värld.

    Oscar Parlands roman har blivit en tv-serie av Åke Lindman, till ett manus av Benedict Zilliacus. I tv-serien träffar vi den femåriga Riki.(Marcus Hietanen), som tillbringar en sommar hos sina kosmopolitiska släktingar i finländska Karelen.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

  • Fastlagsdagar med backe och bullar

    Karneval, pulka och sexigt ätande av fastlagsbullar.

    Fastlagen är de tre dagar som kommer före den fyrtio dagar långa påskfastan. För dem som inte följer kyrkoåret är fastlagen dagar att åka pulka och frossa i bulla.

  • Om narcissistisk personlighetsstörning

    Charmerande och tyrann. Som två olika personer.

    En människa med narcissistisk personlighetsstörning är som två olika personer. Inom hemmets fyra väggar är det personens humör som styr allt. Utanför kan personen vara charmerande och vänlig.

Nyligen publicerat - Arkivet