Hoppa till huvudinnehåll

När diskomusiken kom till Finland

En musikstil som kom att förena finländare i gemensamt hat var diskomusiken. "opersonligt, hjärndött och massproducerat, som att stå i en korvfabrik", menar Måns Kullman. Men det fanns väl ändå diskoälskare i Finland?

Diskotek, där man inte spelade live musik utan skivor dök upp redan på 1960-talet i Finlland. Men i slutet av 1970 och början av 1980-talet blev diskokulturen ett fenomen i Finland.

Diskomusiken är producentens musik mycket mera än artistens, påpekar produktchef Hasse Rautio.

Detta fenomen var relativt okänt i Finland och väckte aggressioner om att disko inte är "äkta", inte "riktig musik", utan bara massproducerad, kommersiell och opersonlig. Och musiken bestod av "hjärndöd upprepning".

Det mesta av diskomusiken är gjord bara för att skaffa pengar och man apar efter varandra. Det finns bra diskomusik som Kojo och Funkadelic, men annars är det likriktad, tråkig och slö musik― Måns Kullman

Diskokulturen passiverar och förstör ungdomen, så att de som lyssnar blir opersonliga och robotaktiga, menar musikrecensent Måns Kullman. Måns Kullman vill inte recensera diskomusik.

Det "positiva" med diskomusiken är att man blir opersonlig och vänjer sig vad löpande band-takt, för att stå ut med sitt jobb i en korvfabrik, säger han ironiskt.

En ung kille, Måns Strömberg (senare känd som dj Bunuel), jobbar som DJ och är intresserad av disko. Han menar att DJ:n är en uppträdare och underhållare och har ett stort ansvar för musiken som spelas.

Från första skivan ut på golvet, dansa minst en timme före det lossnar. Drick inte i tre timmar och kryp ut på golvet bara för att slockna.― Måns Strömberg

Diskon gör inte människor mera osjälvständiga, menar Måns Strömberg. Tvärtom tycker han att killar som hänger i tuffa gäng och slåss på gatan är mycket barnsligare. Hans råd till de som besöker ett disko är:

Redaktör Göran Kurtén besöker danslärare Jari Samulins danslektion.

Jari Samulin menar att Finland är mil efter alla andra länder som Sverige, Polen och Frankrike i hur man kan dansa disko och ha roligt.

Jari Samulin vill ha möjlighet att dansa utan plikter, utan partner på ett jättestort dansgolv.

Redaktör Göran Kurtén försöker dock pressa Jari på att säga de negativa aspekterna med disko.

Om disko inte förstör ungdomen kan redaktionen räkna upp en massa andra nackdelar: det förstör hörseln och trissar upp hjärnan. I en paneldebatt deltar servitrisen Suvi Kangasluoma, läkare Matti Raivio, och ungdomarna Kim Lönnholm och Tua Lindgren. Ingen av dem är så förtjust i disko.

Diskon är dock (tyvärr?) här för att stanna. Till sist ger redaktör Göran Kurtén hälsningar åt DJ:n. Den viktigaste är att DJ:n inte skall spela bara disko. Och ungdomen behöver vettiga rekreationsställen.

Läs mera:

Dansande publik på disko

När diskokulturen kom till stan

Vem minns KY, Botta och Täffä? Eller säger dig namn som Dj Börje och Black Mike någonting? Hur gick det till när diskokulturen nådde Finland i slutet av 1960-talet. Om det, och om den tidiga dj-kulturen har Mikko Mattlar skrivit en bok, Stadin diskohistoria.

Musik och underhållning

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Morjens skämtar med finlandssvensk tv

    Morjens älskade att skämta med finlandssvensk tv

    I humorprogrammet Morjens älskade man att skämta med finlandssvensk tv och Rundradion överlag. Här får vi se parodier på aktualitetsprogram, valdebatter och ungdomsprogram.

  • Skämt å sido ville vara en finlandssvensk Monty Python

    Skämt å sido var hemlagad snällhumor från Vasa.

    Skämt å sido var hemlagad snällhumor från Vasa 1993. Skådisarna inspirerades av engelska komediserier typ Monty Python och inspelningarna var ännu roligare än själva sketcherna.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Lapporörelsen ville kuva vänstern med våld och terror

    Mussolinis Italien var den stora förebilden.

    Lapporörelsen grundades 1929 av Vihtori Kosola. Under de tre år rörelsen var aktiv samlade den tusentals anhängare. Personer som ansågs vara vänster utsattes för fascistisk förföljelse och våld. Människor misshandlades och mördades, och demokratin sattes i gungning då partier förbjöds. Också borgerliga politiker råkade ut för Lapporörelsens terror. Till och med republikens tidigare president KJ Ståhlberg.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - ny podd om Lapporörelsens skjutsning av president Ståhlberg

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors.. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • Varning för svart halka!

    I den här varningsfilmen informeras bilisterna

    Den svarta, genomskinliga is som bildas vid snabb nedisning av vägar är djävulskt farlig för bilister. I den här varningsfilmen informeras bilisterna med skrämselpropaganda.

  • Novemberväder med Juha Föhr

    Juha Föhr och vädret kring farsdag 1991

    Juha Föhr berättar om det regniga och blåsiga vädret kring farsdag 1991.

  • Monica Welling om novembervädret

    I november 1972 utlovades snö.

    Klart och fint väder, lite snöbyar och inte särdeles kallt, lovar Monica Welling i väderprognosen från 1972.

  • Benny Törnroos: I november

    Benny fick inte representera Finland med sin ballad 1988.

    Benny Törnroos sjöng balladen "I november" på uttagningstävlingen 1988 för Eurovisionsschlagerfestivalen.

  • Med blicken på flyttfåglarna

    Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar ibland.

    Över 200 miljoner fåglar flyttar från Finland varje höst, och återvänder på våren. Fåglarna flyger tusentals kilometer och vilar bara på vissa utvalda ställen.

  • Höstvisa med Bo Andersson

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna..."

    "Skynda dig älskade, skynda att älska, dagarna mörkna minut för minut...." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Höstvisa med Cumulus och von Weymarn

    Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött

    "Vägen hem var mycket lång, och ingen har jag mött, nu blir kvällarna kyliga och sena..." Erna Tauros och Tove Janssons vemodiga Höstvisa är en sång som väl varje finlandssvensk har sjungit.

  • Den lögnaktiga selfien är också sanning

    En selfie är kommunkation. Man visar hur man vill se ut.

    En selfie visar man hur man vill se ut. Den utelämnar annat, men kan ändå innehålla sanning. Med en selfie kan du kommunicera med dina vänner. Eller bli en kändis.

  • Dina kläder berättar vem du är

    Teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

    Hur man klär sig är inte bara beroende av vad som är modernt och vad kompisarna säger. Klädseln kan också vara fråga om värderingar, man vill visa fram den subkultur man tillhör. I Bang 1981 intervjuas teddys, punkare, ett mods och "vanliga sportiga" killar.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

Nyligen publicerat - Arkivet