Hoppa till huvudinnehåll

Kvinnorna på Själö

"I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

Själö var Finlands första mentalsjukhus. 1622 uppfördes spetälskesjukhuset på Själö, men redan då fanns där ett avskilt dårhus. De obotliga och mentalt sjuka deponerades på evig tid och deras egendom tillföll kyrkan

1785 övergick Själö hospital till att bli ett sjukhus för mentalt sjuka. 1889 flyttades alla män från Själö och sjukhuset blev enkom ägnat kvinnliga patienter. Vissa av dem var unga, en var bara 9 år.

När Lappvikens sjukhus i Helsingfors öppnade blev Själö ett ställe för de "obotligt sinnessjuka" och för kriminalpatienter.

Få resande nalkas det ensliga Själö utan att känna en beklämning som icke upphör innan man åter vänt ryggen åt detta hemvist för den fruktansvärdaste av alla olyckor.― Zacharias Topelius i Boken om vårt land

Kvinnornas vistelser på Själö blev ofta mycket långvariga, för de flesta eviga. De obotliga och mentalt sjuka deponerades på evig tid och deras egendom tillföll kyrkan.

"Vårdmetoderna" på Själö hospital var arbetsterapi, tvångströja, isolering i "lugnande" cell med bruna geometriska figurer. Även lugnande bad, ishjälm och tvångströja användes.

Under kriget fick kvinnorna fick inte mycket mat, och de var ofta sjuka. Smuts, hunger och elände var det som erbjöds då.

Sjukhuset stängdes först 1962. Köksan Signe Erfors menar att hon har haft de finaste åren i sitt liv på Själö, med vacker natur och god mat.

Forskare Jutta Ahlbeck-Rehn har undersökt vad som skedde med med kvinnorna på Själö. Hon ser hur sociala förhållanden påverkat kvinnorna.

Fattiga kvinnor från lägre samhällsklasser eller sexuellt frispråkiga kvinnor är frekventare som patienter. Ofta är orsakerna till att vissa kvinnor stängs in på Själö rashygieniska.

Den vanligaste patienten är en ung, ogift kvinna från de lägre samhällsklasserna. Som visar tecken på sexuell omoral.― Jutta Ahlbeck

Jutta Ahlbeck-Rehn är märkbart berörd över de sorgliga slut som de flesta kvinnorna har rönt fram till 1945. Särskilt under kriget var det ont om mat. Det kunde vara farligare att hamna på mentalsjukhus än vid fronten.

Många anhöriga har tagit kontakt med Jutta Ahlbeck-Rehn för att höra vad som hänt med deras mödrar.

Jutta Ahlbeck-Rehn förklarar uppkomsten av psykiatrin medicinska intresset för gynekologi och gränsöverskridningarna i kvinnorörelsen.

En viktig orsak är socialdarwinism och eugeniken, tron på goda och nyttiga högre klasser av medborgare och onda och onyttiga lägre klasser. Kvinnorna skulle vara svagare än männen.

Bland breven och patientjournalerna hittas många gripande öden.

Finland genom historien

Hälsa och sjukdom

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Trattkantarellsås över öppen eld

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv!

    En korg full med trattkantareller man har plockat själv, en stekpanna, en lägereld och smör. Det är allt man behöver för en underbar måltid i skogen.

  • Undvik giftiga svampar!

    Vita svampar skall man lämna i skogen.

    Undvik alla vita svampar. Och lär dig ordentligt vilka svampar som är giftiga. Osäkra svampar kan man lägga i en plastpåse eller lämna i skogen. Det är svampexperternas råd.

Nyligen publicerat - Arkivet