Hoppa till huvudinnehåll

Kvinnorna på Själö

"I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

Själö var Finlands första mentalsjukhus. 1622 uppfördes spetälskesjukhuset på Själö, men redan då fanns där ett avskilt dårhus. De obotliga och mentalt sjuka deponerades på evig tid och deras egendom tillföll kyrkan

1785 övergick Själö hospital till att bli ett sjukhus för mentalt sjuka. 1889 flyttades alla män från Själö och sjukhuset blev enkom ägnat kvinnliga patienter. Vissa av dem var unga, en var bara 9 år.

När Lappvikens sjukhus i Helsingfors öppnade blev Själö ett ställe för de "obotligt sinnessjuka" och för kriminalpatienter.

Få resande nalkas det ensliga Själö utan att känna en beklämning som icke upphör innan man åter vänt ryggen åt detta hemvist för den fruktansvärdaste av alla olyckor.― Zacharias Topelius i Boken om vårt land

Kvinnornas vistelser på Själö blev ofta mycket långvariga, för de flesta eviga. De obotliga och mentalt sjuka deponerades på evig tid och deras egendom tillföll kyrkan.

"Vårdmetoderna" på Själö hospital var arbetsterapi, tvångströja, isolering i "lugnande" cell med bruna geometriska figurer. Även lugnande bad, ishjälm och tvångströja användes.

Under kriget fick kvinnorna fick inte mycket mat, och de var ofta sjuka. Smuts, hunger och elände var det som erbjöds då.

Sjukhuset stängdes först 1962. Köksan Signe Erfors menar att hon har haft de finaste åren i sitt liv på Själö, med vacker natur och god mat.

Forskare Jutta Ahlbeck-Rehn har undersökt vad som skedde med med kvinnorna på Själö. Hon ser hur sociala förhållanden påverkat kvinnorna.

Fattiga kvinnor från lägre samhällsklasser eller sexuellt frispråkiga kvinnor är frekventare som patienter. Ofta är orsakerna till att vissa kvinnor stängs in på Själö rashygieniska.

Den vanligaste patienten är en ung, ogift kvinna från de lägre samhällsklasserna. Som visar tecken på sexuell omoral.― Jutta Ahlbeck

Jutta Ahlbeck-Rehn är märkbart berörd över de sorgliga slut som de flesta kvinnorna har rönt fram till 1945. Särskilt under kriget var det ont om mat. Det kunde vara farligare att hamna på mentalsjukhus än vid fronten.

Många anhöriga har tagit kontakt med Jutta Ahlbeck-Rehn för att höra vad som hänt med deras mödrar.

Jutta Ahlbeck-Rehn förklarar uppkomsten av psykiatrin medicinska intresset för gynekologi och gränsöverskridningarna i kvinnorörelsen.

En viktig orsak är socialdarwinism och eugeniken, tron på goda och nyttiga högre klasser av medborgare och onda och onyttiga lägre klasser. Kvinnorna skulle vara svagare än männen.

Bland breven och patientjournalerna hittas många gripande öden.

Finland genom historien

Hälsa och sjukdom

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Fågelholksauktion i Borgå 1965

    Borgånejdens fågelförening säljer holkar för olika fåglar.

    Rundradions nyhetsredaktion besöker Borgå 1965. Borgånejdens fågelförening informerar och säljer fågelholkar.

  • Att lappa en punktering och putsa cykeln

    -Inte det minsta svårt, enligt reparatör Åke Wiberg.

    Att lappa ett punkterat cykeldäck är inte det minsta svårt enligt reparatör Åke Wiberg. Och på hösten skall man putsa och ta hand om sin cykel så att man inte på våren hittar ett rostigt vrak.

  • Råd och tips kring motorcykeln

    En vintrig dag i mars träffar vi ett gäng motorcyklister.

    En vintrig dag i mars träffar Carl Mesterton ett gäng motorcykelentusiaster och en konstapel för att få råd om hur man tar i bruk sin motorcykeln på våren.

  • Direktörer för Rundradion: från J. V. Vakio till Lauri Kivinen

    Samhället och den rådande politiken styrde direktörsvalen.

    Under sina livskraftiga decennier har Rundradion/Yle styrts av tolv män och en kvinna. Det har varit lugna år och turbulenta tider. Samhällsklimatet och den rådande politiken har styrt både direktörsval och hur programpolitiken sett ut.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

Nyligen publicerat - Arkivet