Hoppa till huvudinnehåll

Greklands ekonomi på katastrofkurs

En grekisk fiskebåt på Egeiska havet.
En grekisk fiskebåt på Egeiska havet. Bild: EPA egeiska havet

Greklands ekonomiska svårigheter har de senaste veckorna utvecklats till en regelrät ekonomisk kris. Landets skuldsättning ökar explosionsartat, och nyligen fick Grekland sin kreditvärdighet nedskriven - något som kommer att stå landet ännu dyrare.

Att Greklands ekonomi inte är god har varit väl känt länge. Men då ratinginstitutet Fitch tidigare i veckan skrev ner Greklands kreditvärdighet, blev frågan akut.

Den klassificering som ratinginstituten ger stater har stor betydelse. Klassificeringen talar om statens uppskattade förmåga att återbetala sina lån. Ju sämre den förmågan är, desto högre ränta betalar länder på sina lån.

Grekland behöver lån. Redan före krisen började hade Grekland en statsskuld som uppgick till nästan 100 procent av bruttonationalprodukten. Nästa år kan skulden uppgå t.o.m. till 125 procent - i särklass den största statsskulden bland euroländerna. I år beräknas budgetunderskottet uppgå till över 12 procent av BNP.

De här siffrorna kan jämföras med Finland. Finlands statsskuld uppskattas i år uppgå till dryga 36 procent av BNP. I år beräknas budgetunderskottet bli 3-4 procent efter en lång följd av år med överskott.
Inflammerad situation
Greklands ekonomi var dålig redan före finanskrisen och den påföljande recessionen. Sedan länge dras landet med en stor skuldbörda, en ineffektiv beskattning, en ineffektiv offentlig sektor, ett likaså ineffektivt näringsliv - och en kraftigt åldrande befolkning.

Den nuvarande regeringen har suttit i två månader, och har förstås beskyllt den föregående regeringen för allt elände. Men det är den nuvarande regeringen som ska städa upp - och det snabbt.

Det blir en smärtsam process - och det kan gå fel. Den grekiska finansministern George Papaconstantinou har lovat skära ner de statliga utgifterna med 25 procent. Anställningsstopp införs i offentliga sektorn hela nästa år. Efter det anställs en ny för var femte som går i pension. Och så vidare.

Problemet är att en bantningskur i de offentliga finanserna är svår att genomföra i tider då ekonomin i stort behöver offentlig stimulans. Det skulle tvärtom tala för ännu större låntagning.
Regeringen i besvärlig sits
Regeringen kan räkna med att bli impopulär. Grekland har en socialistisk regering, som kom till makten genom att lova beskatta de rika och förbättra de utsattas levnadsförhållanden. Om och när de här löftena inte kan infrias, kan det resultera i oroligheter och hela regeringens sits kan vara hotad.

Grekland är klassens värsting bland euroländerna, och i måndags uppmanade Europeiska centralbankens generaldirektör Jean-Claude Trichet Grekland till modiga tag för att minska på budgetunderskottet. De övriga euroländerna ser bekymrat på Grekland, men någon räddningsoperation verkar inte sannolik. Inom euroländerna har nämligen varje land ansvar för sin egen finanspolitik och någon egentlig skyldighet att rädda varandra finns inte - något som bl.a. den svenska finansministern Anders Borg har framhållit.


(Av Pamela Friström)

Läs också

Nyligen publicerat - Ekonomi