Hoppa till huvudinnehåll

Knarkare berättar

"Peter" 17 år och "Anders" 27 år berättar vad narkotika är för dem. Hur ser deras liv ut?

17-åriga "Peter" har varit fängslad några dagar för att han har rökt gräs (hasch). Han tycker att polisen har behandlat honom fel. Han satt fängslad några dagar, hade huvudvärk och var hungrig och törstig.

Dessutom tycker "Peter" att hasch inte är farligt - det leder inte till starkare droger som amfetamin. Men det förstår inte "Peters" föräldrar.

"Anders", som är 27 år gammal, är redan djupt nere i knarkträsket. Hans narkotikamissbruk började då han var 13 år och fick pröva på hasch av några äldre flickor. Sedan dess har han använt speed (amfetamin), morfin och heroin.

"Anders" säger att en knarkare varken har själ, känslor eller samvete. Han eller hon gör vad som helst för knarket. Det är dessutom ingen annans fel i "Anders" fall att han började knarka. Hans föräldrar är vanliga och hyggliga, men han har brutit med dem.

"Anders" har flyttat runt i Norden för att fly undan polisen, smugglat droger, suttit i fängelse, stulit och pundat. Knarkvård finns egentligen inte, säger han.

På frågan om hasch för vidare till starkare droger kan han inte svara. Man blir väl inte beroende direkt, men efter två veckor är det nog bara utför.

Text: Ida Fellman

Samhälle

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

Nyligen publicerat - Arkivet