Hoppa till huvudinnehåll

Debatt om tiden efter Hornet

Svenska Yles reporter Kerstin Kronvall framför en F-18 Hornet i Rissala.
Svenska Yles reporter Kerstin Kronvall framför en F-18 Hornet i Rissala. Bild: Kerstin Kronvall kerstin kronvall

För femton år sedan köpte Finland sina första Hornet-jaktplan. Affären som blev flera miljarder mark dyrare än planerat avslutades år 2000 då de sista planen levererades.

Livslängden för den här plantypen är mellan tjugofem och trettio år. Det här betyder att Finland senast år 2030 måste ha en ny jaktplanslösning.

Hittills har diskussionen om hur Flygvapnet ska utvecklas inte förts offentligt, men experterna grunnar redan på vilken lösning Finland ska välja. Den avgörande frågan blir om Finland ska ha egna jaktplan eller förlita sig på hjälp från grannar och samarbetspartners.

Forskaren Stefan Forss vid Försvarshögskolans strategiska institution säger att diskussionerna måste börja nu. Såväl ett politisk beslut som en konkret flygplansbeställning och -leverans tar många år i anspråk.

Bra affär för exportföretagen
Hornetköpet inföll strax efter den förra allvarliga recessionen och då blev de så kallade motköpen viktiga. De innebar att finländska företag fick sälja varor för samma summa som Finland betalade för Hornetplanen. De 64 planen kostade sammanlagt 18 miljarder mark, alltså drygt tre miljarder euro.

Motköpen utföll väl, konstaterar direktör Henrik Räihä vid arbets- och näringsministeriet. Många finländska företag fick den vägen foten in på den internationella marknaden.

För drygt tio år sedan förlorade flygvapnet rätt många piloter till civilflyget. Nu är läget bättre, men visst märks det ibland att vi har brist på specialkunskap, säger major Mikko Hietanen, som är flygsäkerhetschef vid Flygvapnet.

Hietanen tillägger att läget ändå är under kontroll. I dag har Flygvapnet också tillräckliga resurser för att piloterna ska kunna övningsflyga i önskad utsträckning. Exakt hur många flygare som arbetar inom försvarsmakten får han inte säga, men de är tillräckligt många för att vi skall klara våra lagstadgade uppgifter, säger han.

Ovanligt starkt försvar
De lagstadgade uppgifterna är alltså att vara en del av landets försvar och för Finland har det inneburit en statushöjning att ha Hornetplan, säger forskaren Stefan Forss vid Försvarshögskolans strategiska institution.

Finland har ett betydligt starkare flygförsvar än många andra länder i samma storlek.

Nu kan man använda Hornetplanen i ytterligare femton-tjugo år men snart måste man börja fundera på hur de skall ersättas. För Mikko Hietanen är det viktigt att flygvapnet har en tidsenlig utrustning, annars kan man inte sköta de uppgifter man har.

Uppdateringen från MiG och Hawk-plan till Hornet var bra, säger han. Hornetplanen är betydligt säkrare och mera användningsbara så vi har varit mycket nöjda. Flygvapnet satsat mycket på flygsäkerhet och har infört ett system där minsta riskunge rapporteras. Det här har inneburit att olyckor har kunnat undvikas. Alltid kan man ändå inte förhindra olyckor.

Den olycka som inträffade i slutet av januari väcker tankar, det är svårt att förstå varför olyckan inträffade, man väntar på utredningskommissionens besked och samtidigt undrar man hur de skadade flygarna mår nu. Flygvapnet lämnar inte ut uppgifter om deras tillstånd.
(Av Patrick Holmström)

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes