Hoppa till huvudinnehåll

Paleåwille och fi-fi-fi-fi-fi-fi-finlandssvenskan

"Jag har papprena på Hanken och pengarna på banken..." Den första finlandssvenska "räppen" var nog Duckräpp, med refrängen "jag är fi-fi-fi-fi-fi-fi finlandssvensk". Och den har påverkat det finlandssvenska musiklivet mera än man kunnnat ana.

Paul Olin och Wille Willenius började med att dra en radioshow "Pop i topp". Det ena ledde till det andra, och så föddes Paleåwille och den första raplåten på svenska i Finland 1988.

Paleåwille gav ut en skiva med andra klassiker som Rör inte min kompis, där självaste Jörn Donner rappade med.

Musiken var skämt från början till slut, men Paleåwille drog shows och har stannat i folks medvetande. Duckräpp har också påverkat folk så att man alltid kopplar till den när man hör rap på finlandssvenska.

Här talar Paul Olin och Wille Wilenius om tiden med Paleåwille i intervjuer från 2006 och 2009.

Dessutom får vi se en exklusiv intervju där PaleåWille intervjuar Roxette.

Text: Ida Fellman

Musik och underhållning

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

Nyligen publicerat - Arkivet