Hoppa till huvudinnehåll

Kvistiga frågor 1970-1971

Gustaf Laurent var en viktig radioröst för många lyssnare i över 15 år. Här svarar han på lyssnarnas kvistiga frågor om bl.a. trafik, vägar, fuskläkare och skatter.

I det första klippet, sommaren 1970, gäller de stora spörsmålen turisttrafiken och olika bidrag, folkpension, kreatur och sommarstugor. Dessutom frågar man sig hur socialnämnden riktigt arbetar.

Det andra klippet från en slaskig mars 1971 är aktuellt på många sätt. Gustaf Laurent säger att man är på väg mot ljusare tider, metallarbetarnas strejk är över och Finland har fått en ny regering. Det enda som återstår är vardagens vanliga trassel, som kan vara nog så otrevligt för den som råkar ut för det.

Bland annat har Laurent fått en fråga av en ålänning som dömts för rattfylla. Nu har det kommit fram att läkaren som tagit blodprovet inte hade någon licens eller utbildning, endast folkskola. Nu har den kriminella läkaren flyttat till Sverige och lyssnaren vill ha honom utlämnad och straffad.

Gustaf Laurent minns att han läst om läkaren på Åland. Men att han var en uppskattad läkare, trots att han inte hade utbildning. Och att ta ett blodprov kan väl inte vara så svårt? Låt saken vara, tycker Gustaf Laurent.

En västnyländsk småbrukarhustru har legat på sjukhus i 15 repriser och opererats sju gånger. Det är svårt för henne att få någon att sköta hem och ladugård.

Från den frågan kommer Gustaf Laurent in på frågan om invaliditet och möjligheten för tullnedsättning för bil. Skall man vara 50 % invalid eller 65 % invalid för att få tullnedsättning? En professor kan man lita på, menar Gustaf Laurent. Om professorn i medicin har sagt att det räcker kan man tro honom. Så läser Gustaf Laurent upp ur "lagen angående ändring av lagen om bil- och motorcykelskatt".

"En av gårdsägarna" hade ställt en så besvärlig fråga att Gustaf Laurent inte kunde svara på den frågan genast.

Text: Ida Fellman

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

Nyligen publicerat - Arkivet