Hoppa till huvudinnehåll

Ryggvärk – slitna facettleder

Bild: YLE/Jessica Edén
Bild: YLE/Jessica Edén Bild: YLE/Jessica Edén ergonomi

Vilka symptom ger en sjuk facettled? En 39-årig kvinna har i ett års tid haft ont i ryggen i höjd med höftbenet och ca 5 cm till vänster om ryggraden. Värken blir värre om hon bär någonting på höger sida, så att hon går böjd åt vänster. Hon har uppsökt läkare, som föreslog att värken skulle komma från en facettled och ville ta en röntgenbild, vilket hon dock inte låtit göra eftersom hon är rädd för strålningen. Stämmer det att värken kommer från en facettled och vad innebär det?

Värken sitter i ländryggen och läkaren har troligen rätt i sitt antagande att den kommer från en facettled.

Facettlederna är små leder som till vänster och höger om ryggraden förbinder ryggradens kotor med varandra. De sitter parvis mellan ryggkotorna, på bakre sidan av ryggraden, och löper längs nästan hela ryggraden.

De översta finns mellan andra och tredje halskotan (C2 och C3) och de nedersta vid gränsen av ländryggens femte kota (L5) och första korsbenskotan (S1) eller (hos en del av oss) första och andra korsbenskotan (S1 och S2)

Facettleder kan bli slitna eller inflammerade och är en vanlig orsak till ryggvärk.

Värk som kommer från en facettled brukar bli värre om man böjer sig bakåt så att leden trycks ihop och värre om man står eller sitter långa stunder i samma ställning. Om förslitningen blir stor kan den förorsaka ischassmärta som strålar ner längs benet.

Att lyssnarens smärta förvärras då hon böjer sig åt vänster, där den antagligen slitna facettleden sitter, tyder också på att diagnosen är rätt.

Slitna eller inflammerade facettleder sköts konservativt, med muskelträning och inflammationshämmande värkmedicin. Rygg- och magmusklerna skall hållas i form så att de klarar av att stöda ryggraden och allmänkonditionen hållas uppe.

För att lindra värken och dämpa en eventuell inflammation kan patienten gärna ta en antiinflammatorisk värkmedicin då och då. Tunga väskor skall man gärna bära turvis på höger och vänster sida – eller använda ryggsäck – så att ryggen inte alltid belastas från samma håll.

Läkaren ville se om förslitningen var så långt gången att den syntes på en röntgenbild. Små förändringar syns inte ännu i röntgen. När man vet hur allvarlig förslitningen är är det lättare att lägga upp rätt träningsprogram för patienten. Den strålning som en sådan undersökning ger är mycket liten och ingenting att vara rädd för.

Facettlederna kan också kollas i en magnetundersökning, som inte ger någon strålning alls. Det finns också speciella metoder, s.k. facettledsblockader, vid vilka man kan bedöva nerverna vid en facettled för att få en säker diagnos. Om t.ex. en ischiassmärta försvinner då nerverna vid fecettleden blockeras tyder det på att smärtan kommer från facettleden och inte från t.ex. ett diskbråck.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

Nyligen publicerat - Hälsa