Hoppa till huvudinnehåll

Vinternotfiske i Åbolands skärgård

En snål vind från nordväst och 12 grader kallt är det en marsdag 1963 då Åselholms notlag drar vinternot utanför Iniö. Vi får också förlja med Rimito notlag 1962 och Simonby notlag i Nagu tjugofem år senare.

Vinternotfiske hör till en förgången tid. Här får vi följa med hur det går till att dra vinternot.

I det första klippet följer vi med Åselholms notlag, som drar vinternot utanför Iniö. Asser Rusi bearbetar "setun" (vaken man lägger noten i). Hilding Söderlund siktar med stången så att den skall komma rätt. Och så lägger man i noten.

Bertel Sjölund och Rudolf Nordqvist sköter om att stången åker vidare under isen. Alfons Ekholm och hästen Lotta sköter vinschen. Hilding Söderlund lappar noten, vilket innebär att dra noten.

Så är det välförtjänt matpaus, då Rafael Eriksson samtidigt förklarar hela vinternotfisket från "setun" till "luket" (vaken där man drar upp noten).

När noten dras upp, tre timmar senare, är den fylld med 300 kg fisk, främst strömming. Många män behövs för att hjälpa till vid notfiske.

I Åbolands skärgård får vi också se Rimito notlag dra upp notar med hästhjälp. Noten är ingen liten småsak där heller. Fem hästlass garn matas i vaken.

Tjugofyra år senare får vi lyssna på en vinternotdragning i Nagu. Det är Simonby notlag från Lillandet i Nagu som är ute och drar not.

Simonby notlag består av både svensk- och finskspråkiga män, som byter språk allt efter behov. Kaj Åberg, Kaj Bredenberg, Bosse Ekblad och Antero Saarinen berättar om att dra not.

Text: Ida Fellman

Skärgårdsliv

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

Nyligen publicerat - Arkivet